< Ordspråksboken 21 >
1 Konungens hjerta är uti Herrans hand, såsom vattubäcker; och han böjer det hvart han vill.
Padixaⱨning kɵngli eriⱪlardiki sudǝk Pǝrwǝrdigarning ⱪolididur; [Pǝrwǝrdigar] ⱪǝyǝrgǝ toƣrilisa, xu tǝrǝpkǝ mangidu.
2 Hvar och en tycker sin väg rättan vara; men Herren allena gör hjertan viss.
Insan ɵzining ⱨǝmmǝ ⱪilƣan ixini toƣra dǝp bilǝr; Lekin Pǝrwǝrdigar ⱪǝlbdiki niyǝtlǝrni taraziƣa selip tartip kɵrǝr.
3 Göra väl och rätt är Herranom kärare än offer.
Pǝrwǝrdigarning nǝziridǝ, Ⱨǝⱪⱪaniyliⱪ bilǝn adalǝt yürgüzüx ⱪurbanliⱪ ⱪilixtin ǝwzǝldur.
4 Högfärdig ögon, och ett stolt sinne, och de ogudaktigas lykta, är synd.
Tǝkǝbbur kɵzlǝr, mǝƣrur ⱪǝlb, yamanlarning qiriƣi — ⱨǝmmisi gunaⱨtur.
5 En idogs mans anslag draga in ymnoghet; men den som allt för hastig är, han varder fattig.
Əstayidil kixilǝrning oyliri ularni pǝⱪǝt bayaxatliⱪⱪa yetǝklǝr; Qeqilangƣularning oyliri bolsa, ularni pǝⱪǝt yoⱪsuzluⱪⱪila yetǝklǝr.
6 Den som en skatt samkar med lögn, honom skall fela; och han skall falla ibland dem som döden söka.
Yaƣlima til bilǝn erixkǝn bayliⱪlar, Ɵlümni izdǝp yürgǝnlǝr ⱪoƣlap yürgǝn bir tütünla, halas.
7 De ogudaktigas röfvande skall förskräcka dem; ty de ville icke göra hvad rätt var.
Yamanlarning zalimliⱪi ɵzlirini qirmiwalar; Qünki ular adalǝt yolida mengixni rǝt ⱪilƣan.
8 Den en främmande väg går, han är vrångvis; men den som går i sine befallning, hans verk är rätt.
Jinayǝtkar mangidiƣan yol naⱨayiti ǝgridur; Sap dil adǝmning ⱨǝrikiti tüptüzdur.
9 Bättre är bo uti en vrå på taket, än med en trätosam qvinna uti ett stort hus.
Soⱪuxⱪaⱪ hotun bilǝn [azadǝ] ɵydǝ billǝ turƣandin kɵrǝ, Ɵgzining bir bulungida [yalƣuz] yetip ⱪopⱪan yahxi.
10 Dens ogudaktigas själ önskar ondt, och unnar sinom nästa intet godt.
Yaman kixining kɵngli yamanliⱪⱪila ⱨerismǝndur; U yeⱪiniƣimu xapaǝt kɵrsǝtmǝs.
11 När bespottaren straffad varder, varda de fåkunnige vise; och när man underviser en visan, så varder han förnuftig.
Ⱨakawurning jazaƣa tartilixi, bilimsizgǝ ibrǝt bolar; Dana kixi ⱪobul ⱪilƣan nǝsiⱨǝtlǝrdin tehimu kɵp bilim alar.
12 En rättfärdig håller sig visliga emot dens ogudaktigas hus; men de ogudaktige tänka till att göra skada.
Ⱨǝⱪⱪaniy Bolƣuqi yamanning ɵyini kɵzlǝr; U ⱨaman yamanlarni yamanliⱪⱪa ⱪoyup yiⱪitar.
13 Den som tillstoppar sin öron för dens fattigas rop, han skall ock ropa, och intet hörd varda.
Miskinlǝrning nalisiƣa ⱪuliⱪini yoputup kari bolmiƣuqi, Ahiri ɵzi pǝryad kɵtürǝr, Biraⱪ ⱨeqkim pǝrwa ⱪilmas.
14 En hemlig gåfva stillar vrede, och en skänk i skötet aldrastörsta ogunst.
Yoxurun sowƣat ƣǝzǝpni basar; Yǝng iqidǝ berilgǝn para ⱪǝⱨr-ƣǝzǝpni pǝsǝytǝr.
15 Det är dem rättfärdiga en glädje, att göra det rätt är; men fruktan blifver dem som illa göra.
Adalǝtni bǝja kǝltürüx ⱨǝⱪⱪaniylarning huxalliⱪidur, Biraⱪ yamanliⱪ ⱪilƣuqilarƣa wǝⱨimidur.
16 En menniska, som ifrå klokhetenes väg, hon skall blifva uti de dödas hop.
Ⱨekmǝt yolidin ezip kǝtkǝn kixi, Ərwaⱨlarning jamaiti iqidikilǝrdin bolup ⱪalar.
17 Den som gerna lefver i vällust, han skall blifva fattig; och den der vin och oljo älskar, han varder icke rik.
Tamaxaƣa berilgǝn kixi namrat ⱪalar; Yaƣ qaynaxⱪa, xarab iqixkǝ amraⱪ beyimas.
18 Den ogudaktige måste i dens rättfärdigas stad utgifven varda, och föraktaren för de fromma.
Yaman adǝm ⱨǝⱪⱪaniy adǝm üqün gɵrü pulining ornida ⱪalar; [Ezilgǝn] duruslarning orniƣa iplaslar ⱪalar.
19 Bättre är att bo uti ett öde land, än när en trätosamma och ensinnada qvinno.
Soⱪuxⱪaⱪ wǝ terikkǝk ayal bilǝn ortaⱪ turƣandin, Qɵl-bayawanda yalƣuz yaxiƣan yahxidur.
20 Uti dens visas hus är en lustig skatt, och olja; men en dåre förtärer det.
Aⱪilanining ɵyidǝ bayliⱪ bar, zǝytun may bar; Biraⱪ ǝhmǝⱪlǝr tapⱪinini utturluⱪ buzup-qaqar.
21 Den som far efter barmhertighet och godhet, han finner lif, barmhertighet och äro.
Ⱨǝⱪⱪaniyǝt, meⱨribanliⱪni izdigüqi adǝm, Ⱨayat, ⱨǝⱪⱪaniyǝt wǝ izzǝt-ⱨɵrmǝtkǝ erixǝr.
22 En vis man vinner de starkas stad, och omstörter hans magt genom hans säkerhet.
Dana kixi küqlüklǝr xǝⱨirining sepiliƣa yamixar, Ularning tayanqi bolƣan ⱪorƣinini ƣulitar.
23 Den sin mun och tungo bevarar, han bevarar sina själ för ångest.
Ɵz tiliƣa, aƣziƣa igǝ bolƣan kixi, Jenini awariqiliklǝrdin saⱪlap ⱪalar.
24 Den som stolt och öfverdådig är, han kallas en lösaktig menniska, den i vredene stolthet bevisar.
Qongqiliⱪ ⱪilƣanlar, «Ⱨakawur», «ⱨali qong», «mazaⱪqi» atilar.
25 Den late dör öfver sine önsko; ty hans händer vilja intet göra.
Ⱨurun kixi ɵz nǝpsidin ⱨalak bolar, Qünki uning ⱪoli ixⱪa barmas;
26 Han önskar dagliga; men den rättfärdige gifver, och nekar intet.
Nǝpsi yaman bolup u kün boyi tǝmǝ ⱪilip yürǝr; Biraⱪ ⱨǝⱪⱪaniy adǝm ⱨeqnemini ayimay sǝdiⱪǝ ⱪilar.
27 De ogudaktigas offer är en styggelse; ty det varder i synd offradt.
Yaman adǝmning ⱪurbanliⱪi Pǝrwǝrdigarƣa yirginqliktur; Rǝzil ƣǝrǝzdǝ ǝpkelingǝn bolsa tehimu xundaⱪtur!
28 Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men den som höra gitter, honom låter man ock tala igen.
Yalƣan guwaⱨliⱪ ⱪilƣuqi ⱨalak bolar; Əyni ǝⱨwalni anglap sɵzligǝn kixining sɵzi ǝbǝdgiqǝ aⱪar.
29 Den ogudaktige löper igenom med hufvudet; men den der from är, hans väg blifver beståndandes.
Yaman adǝm yüzini ⱪelin ⱪilar; Durus kixi yolini oylap puhta basar.
30 Ingen vishet, intet förstånd, ingen konst hjelper emot Herran.
Pǝrwǝrdigarƣa ⱪarxi turalaydiƣan ⱨeqⱪandaⱪ danaliⱪ, ǝⱪil-parasǝt yaki tǝdbir yoⱪtur.
31 Hästar varda tillredde till stridsdagen; men segren kommer af Herranom.
Atlar jǝng küni üqün tǝyyar ⱪilinƣan bolsimu, Biraⱪ ƣǝlibǝ-nijat pǝⱪǝt Pǝrwǝrdigardindur.