Ordspråksboken 20
1 Vin gör lösaktigt folk, och starka drycker göra buller; den som dertill lust hafver, han varder aldrig vis.
Vino je zasmehovalec, močna pijača je huda in kdorkoli je s tem zaveden, ni moder.
2 Konungens förskräckelse är såsom ens ungs lejons rytande; den honom förtörnar, han syndar emot sitt lif.
Kraljev strah je kakor rjovenje leva; kdorkoli ga draži do jeze, greši zoper svojo lastno dušo.
3 Det är enom man en ära, att han är utan träto; men de som gerna träta, de äro allesamman dårar.
Za človeka je čast, da odneha od prepira, toda vsak bedak se bo vmešaval.
4 För kölds skull vill den late icke plöja; så måste han i andene tigga och intet få.
Lenuh ne bo oral zaradi razloga mraza, zatorej bo prosil v času žetve in ničesar ne bo imel.
5 Rådet uti ens mans hjerta är såsom djup vatten; men en förståndig kan märka, hvad han menar.
Nasvet v človekovem srcu je podoben globoki vodi, toda razumevajoč človek ga bo izvlekel.
6 Månge menniskor varda fromme kallade; men ho skall finna en, den rättsliga from är?
Večina ljudi bo vsakemu razglašala svojo lastno dobroto, toda kdo lahko najde zvestega človeka?
7 En rättfärdig, den i sine fromhet vandrar, hans barnom varder väl gångandes efter honom.
Pravičen človek hodi v svoji neokrnjenosti, njegovi otroci so blagoslovljeni za njim.
8 En Konung, den på stolenom sitter till att döma, han förskingrar allt argt med sin ögon.
Kralj, ki sedi na sodnem prestolu, s svojimi očmi vse zlo razkropi proč.
9 Ho kan säga: Jag är ren i mitt hjerta, och klar ifrå mina synder?
Kdo lahko reče: »Svoje srce sem očistil, čist sem pred svojim grehom?«
10 Mångahanda vigt och mått, både är Herranom en styggelse.
Neenake uteži in neenake mere, oboji so Gospodu podobna ogabnost.
11 Man känner ock en dräng på hans väsende, om han from och redelig vara vill.
Celo otrok je spoznan po svojih dejanjih, če so njegova dela čista in če so ta pravilna.
12 Ett hörande öra, och seende öga, Herren gör dem båda.
Uho, ki sliši in oko, ki vidi, celo oboje je naredil Gospod.
13 Älska icke sömn, att du icke skall fattig varda; låt din ögon vaken vara, så får du bröd nog.
Ne ljubi spanja, da ne bi prišel v revščino, odpri svoje oči in nasičen boš s kruhom.
14 Ondt, ondt säger man, då man hafver det; men då det borto är, så rosar man det.
» To je ničvredno, to je ničvredno, « pravi kupec, toda ko je odšel svojo pot, potem se baha.
15 Man finner guld och många perlor; men en förnuftig mun är ett ädla klenodium.
Je zlato in množica rubinov, toda ustnice spoznanja so dragocen dragulj.
16 Tag honom sin kläde bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för den okändas skull.
Vzemi obleko tistega, ki je pôrok za tujca in vzemi jamstvo od njega za tujo žensko.
17 Stulet bröd smakar hvarjom och enom väl; men derefter skall honom munnen full varda med hvassa stenar.
Kruh prevare je sladek človeku, toda njegova usta bodo potem napolnjena z gramozom.
18 Anslag bestå, då man förer dem med råd; och krig skall man med förnuft föra.
Vsak namen je utrjen s posvetovanjem in vojskuješ se z dobrim nasvetom.
19 Var unbevarad med den som hemlighet uppenbarar, och med baktalare, och med falskom mun.
Kdor gre naokrog kakor tožljivec, razodeva skrivnosti, zato se ne vmešavaj s tistim, ki laska s svojimi ustnicami.
20 Den sinom fader och sine moder bannar, hans lykta skall utslockna midt i mörkret.
Kdorkoli preklinja svojega očeta ali svojo mater, bo njegova svetilka ugasnjena v zatemnjeno temo.
21 Det arf, der man allt för mycket hastar till det varder på sistone icke välsignadt.
Dediščina je lahko v začetku naglo pridobljena, toda njen konec ne bo blagoslovljen.
22 Säg icke: Jag vill vedergälla det onda. Förbida Herran, han skall hjelpa dig.
Ne reci: »Jaz bom poplačal zlo, « temveč čakaj na Gospoda in rešil te bo.
23 Mångahanda vigt är Herranom en styggelse; och en falsk våg är icke god.
Različne uteži so ogabnost Gospodu in varljiva tehtnica ni dobra.
24 Hvars och ens gånger komma af Herranom; hvilken menniska förstår sin väg?
Človekovi opravki so od Gospoda, kako lahko potem človek razume svojo lastno pot?
25 Det är menniskone en snara, lasta det helga, och sedan söka löfte.
Zanka je človeku, ki požira to, kar je sveto in da po zaobljubah dela poizvedovanje.
26 En vis Konung förskingrar de ogudaktiga, och låter gå hjulet öfver dem.
Moder kralj razkropi zlobne in nadnje prinaša kolo.
27 Herrans lykta är menniskones ande; han går igenom hela hjertat.
Človeški duh je Gospodova sveča, ki preiskuje vse notranje dele trebuha.
28 Fromhet och sannfärdighet bevara Konungen, och hans säte består genom fromhet.
Usmiljenje in resnica ohranjata kralja in njegov prestol drži pokonci usmiljenje.
29 Unga mäns starkhet är deras pris, och de gamlas grå hår är deras prydning.
Slava mladeničev je njihova moč, lepota starcev pa je siva glava.
30 Sår fördrifver det onda, och hela hjertans skada.
Modrica od rane očiščuje zlo, tako storijo udarci biča notranjim delom trebuha.
