< Ordspråksboken 20 >

1 Vin gör lösaktigt folk, och starka drycker göra buller; den som dertill lust hafver, han varder aldrig vis.
Omwenge mukudaazi, ekitamiiza muleekaanyi, era buli alaga mu kkubo ekyamu olw’ebyo talina magezi.
2 Konungens förskräckelse är såsom ens ungs lejons rytande; den honom förtörnar, han syndar emot sitt lif.
Obusungu bwa kabaka buli ng’okuwuluguma kw’empologoma, n’oyo amusunguwaza yeefiiriza bulamu bwe.
3 Det är enom man en ära, att han är utan träto; men de som gerna träta, de äro allesamman dårar.
Kya kitiibwa omuntu okwewala entalo, naye buli musirusiru ayagala okuyomba.
4 För kölds skull vill den late icke plöja; så måste han i andene tigga och intet få.
Omugayaavu talima mu budde butuufu, kyanaavanga anoonya eby’amakungula nga talina kantu.
5 Rådet uti ens mans hjerta är såsom djup vatten; men en förståndig kan märka, hvad han menar.
Ebigendererwa ebiba mu mutima gw’omuntu biba ng’amazzi ag’ebuziba, naye omuntu alina okutegeera alibiggyayo.
6 Månge menniskor varda fromme kallade; men ho skall finna en, den rättsliga from är?
Abantu bangi bagamba nti balina okwagala okutaggwaawo, naye ani ayinza okuzuula omuntu omwesigwa?
7 En rättfärdig, den i sine fromhet vandrar, hans barnom varder väl gångandes efter honom.
Omuntu omutuukirivu, atambulira mu bulamu obutaliiko kyakunenyezebwa; ba mukisa abaana be abalimuddira mu bigere.
8 En Konung, den på stolenom sitter till att döma, han förskingrar allt argt med sin ögon.
Kabaka bw’atuula ku ntebe ye ey’obwakabaka ng’asala emisango, amaaso ge gasunsulamu ne gaggyamu ebibi byonna.
9 Ho kan säga: Jag är ren i mitt hjerta, och klar ifrå mina synder?
Ani ayinza okugamba nti, “Ntukuzza omutima gwange, ndi mulongoofu era sirina kibi?”
10 Mångahanda vigt och mått, både är Herranom en styggelse.
Ebipima obuzito ebitatuuka n’ebigera ebikyamu, byombi bya muzizo eri Mukama.
11 Man känner ock en dräng på hans väsende, om han from och redelig vara vill.
Omuvubuka naye amanyibwa olw’ebikolwa bye, obanga birongoofu era nga birungi.
12 Ett hörande öra, och seende öga, Herren gör dem båda.
Okutu okuwulira n’eriiso eriraba byombi Mukama ye y’abikola.
13 Älska icke sömn, att du icke skall fattig varda; låt din ögon vaken vara, så får du bröd nog.
Toyagalanga kwebaka oleme kwavuwala, tunula, obeerenga n’ebyokulya bingi.
14 Ondt, ondt säger man, då man hafver det; men då det borto är, så rosar man det.
“Si kirungi, si kirungi,” bw’ayogera agula; naye bw’agenda n’alyoka yeenyumiririza mu ky’aguze.
15 Man finner guld och många perlor; men en förnuftig mun är ett ädla klenodium.
Zaabu n’amayinja ag’omuwendo weebiri, naye emimwa egyogera eby’amagezi kye ky’omuwendo ekisingako.
16 Tag honom sin kläde bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för den okändas skull.
Omuntu bw’aleeta ekyambalo kye ne yeeyimiririra gw’atamanyi, kitwalire ddala, na ddala bw’abanga yeeyimiririra omukazi omubambaavu.
17 Stulet bröd smakar hvarjom och enom väl; men derefter skall honom munnen full varda med hvassa stenar.
Emmere enfune mu bukyamu ewooma mu kulya, naye emufuukira amayinja mu kamwa.
18 Anslag bestå, då man förer dem med råd; och krig skall man med förnuft föra.
Kola entegeka nga weebuuza ku magezi, bw’oba onoolangirira olutalo sooka weebuuze.
19 Var unbevarad med den som hemlighet uppenbarar, och med baktalare, och med falskom mun.
Oyo agenda ng’asaasaanya olugambo abotola ebyama, noolwekyo weewale omuntu ayogerayogera ennyo ebitaliimu.
20 Den sinom fader och sine moder bannar, hans lykta skall utslockna midt i mörkret.
Omuntu akolimira kitaawe oba nnyina, ettabaaza ye erizikizibwa n’asigala mu kizikiza ekikutte ennyo.
21 Det arf, der man allt för mycket hastar till det varder på sistone icke välsignadt.
Eby’obusika ebifune ng’ekiseera kyabyo tekinnatuuka, ku nkomerero tebiba na mukisa.
22 Säg icke: Jag vill vedergälla det onda. Förbida Herran, han skall hjelpa dig.
Toyogera nti, “Nzija kukusasula olw’ekibi kino!” Lindirira Mukama alikuyamba.
23 Mångahanda vigt är Herranom en styggelse; och en falsk våg är icke god.
Ebipima ebikyamu bya muzizo eri Mukama, ne minzaani ez’obulimba tezisanyusa.
24 Hvars och ens gånger komma af Herranom; hvilken menniska förstår sin väg?
Amakubo g’omuntu gategekebwa Mukama, omuntu ayinza atya okutegeera ekkubo lya Mukama?
25 Det är menniskone en snara, lasta det helga, och sedan söka löfte.
Kyambika eri omuntu okwanguyiriza okweyama eri Mukama, naye oluvannyuma n’afumiitiriza ku bye yeeyamye.
26 En vis Konung förskingrar de ogudaktiga, och låter gå hjulet öfver dem.
Kabaka omugezi asengejja n’aggyamu abakozi b’ebibi, n’ababonereza awatali kusaasira.
27 Herrans lykta är menniskones ande; han går igenom hela hjertat.
Ettabaaza ya Mukama ekebera omwoyo gw’omuntu, n’enoonya mu bitundu eby’omunda ennyo.
28 Fromhet och sannfärdighet bevara Konungen, och hans säte består genom fromhet.
Okwagala n’obwesigwa bikuuma kabaka mu butebenkevu, era obufuzi bwe bunywezebwa na kwagala.
29 Unga mäns starkhet är deras pris, och de gamlas grå hår är deras prydning.
Amaanyi kye kitiibwa ky’abavubuka, envi kye kitiibwa ky’abakadde.
30 Sår fördrifver det onda, och hela hjertans skada.
Emiggo n’ebiwundu biggyawo ebibi, n’embooko zitereeza ebifo eby’omunda ennyo.

< Ordspråksboken 20 >