Ordspråksboken 20
1 Vin gör lösaktigt folk, och starka drycker göra buller; den som dertill lust hafver, han varder aldrig vis.
Twòp bweson fè ou pase moun nan betiz. Twòp gwòg fè ou pete kabouyay, fè lòbèy. Lè ou sou, ou aji tankou moun fou.
2 Konungens förskräckelse är såsom ens ungs lejons rytande; den honom förtörnar, han syndar emot sitt lif.
Lè yon wa ankòlè, se tankou yon lyon k'ap gwonde. Moun ki mete l' ankòlè a, se pwòp tèt li l'ap fè mal.
3 Det är enom man en ära, att han är utan träto; men de som gerna träta, de äro allesamman dårar.
Se bèl bagay lè yon moun evite diskisyon. Moun san konprann toujou ap chache kont.
4 För kölds skull vill den late icke plöja; så måste han i andene tigga och intet få.
Parese pa pare tè li lè pou l' te pare l', li di fè twò frèt. Lè rekòt rive, li pa jwenn anyen nan jaden l'.
5 Rådet uti ens mans hjerta är såsom djup vatten; men en förståndig kan märka, hvad han menar.
Lide yon nonm gen nan tèt li, se tankou dlo nan yon pi byen fon. Men, yon moun lespri ka rale yo mete deyò.
6 Månge menniskor varda fromme kallade; men ho skall finna en, den rättsliga from är?
Anpil moun ap mache di jan yo se moun serye. Men, ou pa fasil jwenn yon moun ou ka fè konfyans.
7 En rättfärdig, den i sine fromhet vandrar, hans barnom varder väl gångandes efter honom.
Lè yon papa se moun serye, li fè sa ki dwat. Sa bon nèt pou pitit li yo.
8 En Konung, den på stolenom sitter till att döma, han förskingrar allt argt med sin ögon.
Lè yon wa chita sou fòtèy li, l'ap rann jistis, li wè sa ki mal ak sa ki byen.
9 Ho kan säga: Jag är ren i mitt hjerta, och klar ifrå mina synder?
Ki moun ki ka di: mwen lave konsyans mwen, mwen wete tout peche ki te sou li?
10 Mångahanda vigt och mått, både är Herranom en styggelse.
Seyè a pa ka sipòte moun k'ap sèvi ak de pwa de mezi.
11 Man känner ock en dräng på hans väsende, om han from och redelig vara vill.
Yon timoun moutre ou sa l'ap soti nan sa l'ap fè. Ou ka di si l'ap serye, si l'ap bon.
12 Ett hörande öra, och seende öga, Herren gör dem båda.
Se Seyè a ki ban nou je pou nou ka wè, se li menm ki ban nou zòrèy pou nou ka tande.
13 Älska icke sömn, att du icke skall fattig varda; låt din ögon vaken vara, så får du bröd nog.
Pa renmen dòmi twòp pou ou pa vin pòv. Souke kò ou. W'a jwenn kont manje pou ou manje.
14 Ondt, ondt säger man, då man hafver det; men då det borto är, så rosar man det.
Lè moun ap machande, machandiz pa janm bon. Fini yo fin achte, y'ap mache di jan yo fè yon bon zafè.
15 Man finner guld och många perlor; men en förnuftig mun är ett ädla klenodium.
Lè yon moun ki gen konprann ap pale sa gen plis valè pase kantite lò ak pyè ki koute chè.
16 Tag honom sin kläde bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för den okändas skull.
Si yon moun sòt jouk pou li asepte bay pawòl li pou dèt yon etranje, se pou yo pran ata rad ki sou li jouk lòt la peye.
17 Stulet bröd smakar hvarjom och enom väl; men derefter skall honom munnen full varda med hvassa stenar.
Lajan ou fè nan move kondisyon ka dous lè ou fèk genyen l'. Men, apre sa, se tankou ti wòch anba dan.
18 Anslag bestå, då man förer dem med råd; och krig skall man med förnuft föra.
Pran konsèy, tou sa ou gen lide fè ap mache byen. Pa kouri fè lagè san ou pa konnen sa w'ap fè.
19 Var unbevarad med den som hemlighet uppenbarar, och med baktalare, och med falskom mun.
Bouch alèlè pa kenbe sekrè. Pa mele ak moun ki pale twòp.
20 Den sinom fader och sine moder bannar, hans lykta skall utslockna midt i mörkret.
Moun ki bay manman l' ak papa l' madichon p'ap viv lontan.
21 Det arf, der man allt för mycket hastar till det varder på sistone icke välsignadt.
Richès ou ranmase fasil fasil p'ap janm vin yon benediksyon pou ou.
22 Säg icke: Jag vill vedergälla det onda. Förbida Herran, han skall hjelpa dig.
Pa janm di se ou ki pou vanje tèt ou. Mete konfyans ou nan Seyè a, l'a delivre ou.
23 Mångahanda vigt är Herranom en styggelse; och en falsk våg är icke god.
Seyè a pa ka sipòte moun k'ap sèvi ak de pwa de mezi. Sa pa bon pou ou sèvi ak move balans.
24 Hvars och ens gånger komma af Herranom; hvilken menniska förstår sin väg?
Se Seyè a ki louvri chemen devan nou. Ki jan lèzòm ka rive konprann lavi?
25 Det är menniskone en snara, lasta det helga, och sedan söka löfte.
Pa prese fè Bondye pwomès. Ou ka règrèt sa pita.
26 En vis Konung förskingrar de ogudaktiga, och låter gå hjulet öfver dem.
Yon wa ki gen bon konprann ap rive dekouvri tout mechan yo. L'ap san pitye lè l'ap pini yo.
27 Herrans lykta är menniskones ande; han går igenom hela hjertat.
Se Seyè a ki ban nou konsyans nou. Se tankou yon lanp k'ap klere pou fè nou wè tou sa n'ap fè.
28 Fromhet och sannfärdighet bevara Konungen, och hans säte består genom fromhet.
Yon wa ap rete wa si li se nèg serye, si li toujou kenbe pawòl li. L'ap toujou wa si li pa nan patipri.
29 Unga mäns starkhet är deras pris, och de gamlas grå hår är deras prydning.
Se kouraj ki fè valè yon jenn gason. Men, pou granmoun, se cheve blan l' yo ki fè valè l'.
30 Sår fördrifver det onda, och hela hjertans skada.
Move esperyans ka fè nou chanje. Malè ka fè nou vin gen bon santiman.
