Ordspråksboken 2
1 Min son, vill du anamma mitt tal, och min bud när dig behålla,
Me ba, sɛ wutie me nsɛm, na woma me mmaransɛm tena wo mu a,
2 Så låt din öron gifva akt på vishet, och böj ditt hjerta dertill med flit.
sɛ wowɛn wʼaso ma nyansa na wode wo koma ma ntease,
3 Ty om du far derefter med flit, och beder derom;
na woma wo nne so frɛ nhumu na wusu frɛ ntease,
4 Om du söker efter henne, såsom efter silfver, och letar efter henne, såsom efter en skatt;
na sɛ wohwehwɛ no te sɛnea wohwehwɛ dwetɛ na wohwehwɛ no sɛnea worepɛ ademude a ahintaw a,
5 Så skall du förstå Herrans fruktan, och Guds kunskap finna.
ɛno na wobɛte Awurade suro ase na woahu Onyankopɔn ho nimdeɛ.
6 Ty Herren gifver vishet, och utaf hans mun kommer vett och förstånd.
Awurade ma nimdeɛ, na nʼanom na nyansa ne ntease fi ba.
7 Han låter dem redeligom väl gå, och beskärmar de fromma;
Ɔkora nkonimdi ma wɔn a wɔteɛ, ɔyɛ kyɛm ma wɔn a wɔn akwan yɛ pɛ,
8 Och bevarar dem som rätt göra, och bevarar sina heligas väg.
ɔwɛn nea ɔyɛ pɛ kwan, na ɔbɔ wɔn a wodi no nokware no akwan ho ban.
9 Då skall du förstå rättfärdighet, och dom; och fromhet, och allan godan väg.
Ɛno na wobɛte nea eye ne nea ɛyɛ pɛ, ne nea ɛfata, ɔkwan biara a eye ase.
10 Om vishet faller dig på hjertat, så att du gerna lärer,
Afei nyansa bewura wo koma mu, na nimdeɛ ayɛ ahomeka ama wo kra.
11 Så skall godt råd bevara dig, och förstånd skall gömma dig;
Adwene bɛbɔ wo ho ban na ntease ahwɛ wo so.
12 Att du icke råkar in uppå de ondas väg, eller ibland dem som tala det vrångt är;
Nyansa beyi wo afi amumɔyɛfo akwan mu, ebeyi wo afi nnipa a wɔn nsɛm yɛ basabasa nsam,
13 Och öfvergifva den rätta vägen, och gå mörka stigar.
wɔn a wɔaman afi akwan pa so akɔnantew sum akwan so no,
14 De der glädjas att göra illa, och äro glade uti sitt onda och vrångvisa väsende;
wɔn a wɔn ani gye bɔneyɛ ho, na wodi ahurusi wɔ bɔne mu basabasayɛ ho,
15 Hvilke sin väg förvända, och följa villstigar;
wɔn a wɔn akwan yɛ kɔntɔnkye na wɔyɛ abonsam wɔ wɔn akwan mu.
16 Att du icke råkar in till ens annars hustru, och den icke din är, den slät ord gjfver;
Nimdeɛ begye wo afi ɔbea waresɛefo no nsam, afi ɔbea warefo huhuni a ɔka nnaadaasɛm ho,
17 Och öfvergi! ver sins ungdoms herra, och förgäter sins Guds förbund;
nea wagyaa ne mmabaabere mu kunu na wapo apam a ɔyɛɛ wɔ Onyankopɔn anim no.
18 Ty hennes hus böjer sig till döden och hennes gånger till de förtappade;
Ne fi yɛ ɔkwan a ɛkɔ owu mu na nʼakwan kɔ awufo honhom nkyɛn.
19 Alle de som ingå till henne, de komma intet igen, och fatta icke lifsens väg;
Obiara a ɔkɔ ne nkyɛn no nsan mma anaasɛ ɔrensi nkwa akwan so.
20 Att du må vandra på en god väg, och blifva på rätta stråtene.
Enti wubedi nnipa pa anammɔn akyi na woanantew atreneefo akwan so.
21 Ty de rättfärdige skola bo i landena, och de fromme skola derinne blifva;
Efisɛ wɔn a wɔteɛ bɛtena asase no so, na wɔn a asɛm nni wɔn ho no na wɔbɛka hɔ;
22 Men de ogudaktige skola utu landena utrotade varda, och de föraktare skola derut förgjorde varda.
na wobetwa amumɔyɛfo afi asase no so, na wɔatɔre atorofo ase.
