Ordspråksboken 2
1 Min son, vill du anamma mitt tal, och min bud när dig behålla,
Tulik nutik, lutlut ke ma nga luti nu sum, ac tia mulkunla ma nga fahk kom in oru.
2 Så låt din öron gifva akt på vishet, och böj ditt hjerta dertill med flit.
Lohng kas in lalmwetmet, ac srike kom in kalem kac.
3 Ty om du far derefter med flit, och beder derom;
Aok, ngisre in oasr etauk lom, ac kwafe tuh kom in liyaten.
4 Om du söker efter henne, såsom efter silfver, och letar efter henne, såsom efter en skatt;
Suk aklohya, in oana ke kom ac suk silver ku kutu ma saok su oan wikla.
5 Så skall du förstå Herrans fruktan, och Guds kunskap finna.
Kom fin oru ouinge na kom fah etu lah mea kalmen sangeng sin LEUM GOD, ac konauk in etu ke God.
6 Ty Herren gifver vishet, och utaf hans mun kommer vett och förstånd.
LEUM GOD pa ase lalmwetmet; etauk ac kalem tuku sel me.
7 Han låter dem redeligom väl gå, och beskärmar de fromma;
El sang kasru nu sin mwet suwohs, ac El karinganang mwet moul pwaye.
8 Och bevarar dem som rätt göra, och bevarar sina heligas väg.
El karinganulos su oru wo nu sin mwet ngia, ac taranulos su inse pwaye nu sel.
9 Då skall du förstå rättfärdighet, och dom; och fromhet, och allan godan väg.
Kom fin porongeyu, kom ac etu ma pwaye, suwohs, ac wo. Na kom ac etu lah mea fal kom in oru.
10 Om vishet faller dig på hjertat, så att du gerna lärer,
Kom ac lalmwetmet, ac etauk lom ac fah mwe insewowo nu sum.
11 Så skall godt råd bevara dig, och förstånd skall gömma dig;
Liyaten ac kalem lom ac loangekom —
12 Att du icke råkar in uppå de ondas väg, eller ibland dem som tala det vrångt är;
ac sruokkomi kom in tia oru ma sutuu. Ma inge ac fah srikomla liki mwet su purakak lokoalok ke kas lalos —
13 Och öfvergifva den rätta vägen, och gå mörka stigar.
mwet su fahsr liki moul suwohs, ac som nu ke moul in lohsr,
14 De der glädjas att göra illa, och äro glade uti sitt onda och vrångvisa väsende;
mwet su engan in oru ma koluk, ac insewowokin moul lusrongten ac sesuwos,
15 Hvilke sin väg förvända, och följa villstigar;
mwet kutasrik su tia ku in lulalfongiyuk.
16 Att du icke råkar in till ens annars hustru, och den icke din är, den slät ord gjfver;
Kom ac fah ku in kaingkunla kutena mutan koluk su ac srike in srife kom ke kas emwem lal,
17 Och öfvergi! ver sins ungdoms herra, och förgäter sins Guds förbund;
su tia pwaye nu sin mukul tumal, ac tia esam wuleang el oru ye mutun God.
18 Ty hennes hus böjer sig till döden och hennes gånger till de förtappade;
Kom fin som nu lohm sel, kom fahsr nu ke inkanek in misa. Kom fin som nu we, kom suwoswos nu ke facl sin misa.
19 Alle de som ingå till henne, de komma intet igen, och fatta icke lifsens väg;
Wangin sie mwet su utyak nu yorol nu foloko. El tiana foloko nu ke inkanek in moul.
20 Att du må vandra på en god väg, och blifva på rätta stråtene.
Ouinge kom in etai moul lun mwet wo, ac moulkin moul suwoswos.
21 Ty de rättfärdige skola bo i landena, och de fromme skola derinne blifva;
Mwet suwoswos — elos su pwaye in ma nukewa — ac fah muta in facl sesr uh.
22 Men de ogudaktige skola utu landena utrotade varda, och de föraktare skola derut förgjorde varda.
Tuh God El ac tulakunla mwet koluk uh liki acn uh, ac fusulosyak su orekma koluk.
