< Ordspråksboken 2 >

1 Min son, vill du anamma mitt tal, och min bud när dig behålla,
Mon fils, si tu reçois mes paroles, et que tu mettes en réserve par-devers toi mes commandements;
2 Så låt din öron gifva akt på vishet, och böj ditt hjerta dertill med flit.
Tellement que tu rendes ton oreille attentive à la sagesse, et que tu inclines ton cœur à l'intelligence;
3 Ty om du far derefter med flit, och beder derom;
Si tu appelles à toi la prudence, et que tu adresses ta voix à l'intelligence;
4 Om du söker efter henne, såsom efter silfver, och letar efter henne, såsom efter en skatt;
Si tu la cherches comme de l'argent, et si tu la recherches soigneusement comme des trésors;
5 Så skall du förstå Herrans fruktan, och Guds kunskap finna.
Alors tu connaîtras la crainte de l'Eternel, et tu trouveras la connaissance de Dieu.
6 Ty Herren gifver vishet, och utaf hans mun kommer vett och förstånd.
Car l'Eternel donne la sagesse; et de sa bouche procède la connaissance et l'intelligence.
7 Han låter dem redeligom väl gå, och beskärmar de fromma;
Il réserve pour ceux qui sont droits un état permanent, et il est le bouclier de ceux qui marchent dans l'intégrité;
8 Och bevarar dem som rätt göra, och bevarar sina heligas väg.
Pour garder les sentiers de jugement; [tellement qu'] il gardera la voie de ses bien-aimés.
9 Då skall du förstå rättfärdighet, och dom; och fromhet, och allan godan väg.
Alors tu entendras la justice, et le jugement, et l'équité, et tout bon chemin.
10 Om vishet faller dig på hjertat, så att du gerna lärer,
Si la sagesse vient en ton cœur, et si la connaissance est agréable à ton âme;
11 Så skall godt råd bevara dig, och förstånd skall gömma dig;
La prudence te conservera, et l'intelligence te gardera;
12 Att du icke råkar in uppå de ondas väg, eller ibland dem som tala det vrångt är;
Pour te délivrer du mauvais chemin, et de l'homme prononçant de mauvais discours.
13 Och öfvergifva den rätta vägen, och gå mörka stigar.
De ceux qui laissent les chemins de la droiture pour marcher par les voies de ténèbres;
14 De der glädjas att göra illa, och äro glade uti sitt onda och vrångvisa väsende;
Qui se réjouissent à mal faire, et s'égayent dans les renversements que fait le méchant.
15 Hvilke sin väg förvända, och följa villstigar;
Desquels les chemins sont tortus, et qui vont de travers en leur train.
16 Att du icke råkar in till ens annars hustru, och den icke din är, den slät ord gjfver;
[Et] afin qu'il te délivre de la femme étrangère, et de la femme d'autrui, dont les paroles sont flatteuses;
17 Och öfvergi! ver sins ungdoms herra, och förgäter sins Guds förbund;
Qui abandonne le conducteur de sa jeunesse, et qui a oublié l'alliance de son Dieu.
18 Ty hennes hus böjer sig till döden och hennes gånger till de förtappade;
Car sa maison penche vers la mort, et son chemin mène vers les trépassés.
19 Alle de som ingå till henne, de komma intet igen, och fatta icke lifsens väg;
Pas un de ceux qui vont vers elle, n'en retourne, ni ne reprend les sentiers de la vie.
20 Att du må vandra på en god väg, och blifva på rätta stråtene.
Afin aussi que tu marches dans la voie des gens de bien, et que tu gardes les sentiers des justes.
21 Ty de rättfärdige skola bo i landena, och de fromme skola derinne blifva;
Car ceux qui sont justes habiteront en la terre, et les hommes intègres demeureront de reste en elle.
22 Men de ogudaktige skola utu landena utrotade varda, och de föraktare skola derut förgjorde varda.
Mais les méchants seront retranchés de la terre, et ceux qui agissent perfidement en seront arrachés.

< Ordspråksboken 2 >