< Ordspråksboken 2 >

1 Min son, vill du anamma mitt tal, och min bud när dig behålla,
Mi sone, if thou resseyuest my wordis, `and hidist myn heestis anentis thee;
2 Så låt din öron gifva akt på vishet, och böj ditt hjerta dertill med flit.
that thin eere here wisdom, bowe thin herte to knowe prudence.
3 Ty om du far derefter med flit, och beder derom;
For if thou inwardli clepist wisdom, and bowist thin herte to prudence;
4 Om du söker efter henne, såsom efter silfver, och letar efter henne, såsom efter en skatt;
if thou sekist it as money, and diggist it out as tresours;
5 Så skall du förstå Herrans fruktan, och Guds kunskap finna.
thanne thou schalt vndirstonde the drede of the Lord, and schalt fynde the kunnyng of God.
6 Ty Herren gifver vishet, och utaf hans mun kommer vett och förstånd.
For the Lord yyueth wisdom; and prudence and kunnyng is of his mouth.
7 Han låter dem redeligom väl gå, och beskärmar de fromma;
He schal kepe the heelthe of riytful men, and he schal defende hem that goen sympli.
8 Och bevarar dem som rätt göra, och bevarar sina heligas väg.
And he schal kepe the pathis of riytfulnesse, and he schal kepe the weies of hooli men.
9 Då skall du förstå rättfärdighet, och dom; och fromhet, och allan godan väg.
Thanne thou schalt vndirstonde riytfulnesse, and dom, and equytee, and ech good path.
10 Om vishet faller dig på hjertat, så att du gerna lärer,
If wysdom entrith in to thin herte, and kunnyng plesith thi soule,
11 Så skall godt råd bevara dig, och förstånd skall gömma dig;
good councel schal kepe thee, and prudence schal kepe thee; that thou be delyuered fro an yuel weie,
12 Att du icke råkar in uppå de ondas väg, eller ibland dem som tala det vrångt är;
and fro a man that spekith weiward thingis.
13 Och öfvergifva den rätta vägen, och gå mörka stigar.
Whiche forsaken a riytful weie, and goen bi derk weies;
14 De der glädjas att göra illa, och äro glade uti sitt onda och vrångvisa väsende;
whiche ben glad, whanne thei han do yuel, and maken ful out ioye in worste thingis;
15 Hvilke sin väg förvända, och följa villstigar;
whose weies ben weywerd, and her goyingis ben of yuel fame.
16 Att du icke råkar in till ens annars hustru, och den icke din är, den slät ord gjfver;
That thou be delyuered fro an alien womman, and fro a straunge womman, that makith soft hir wordis;
17 Och öfvergi! ver sins ungdoms herra, och förgäter sins Guds förbund;
and forsakith the duyk of hir tyme of mariage,
18 Ty hennes hus böjer sig till döden och hennes gånger till de förtappade;
and hath foryete the couenaunt of hir God. For the hous of hir is bowid to deeth, and hir pathis to helle.
19 Alle de som ingå till henne, de komma intet igen, och fatta icke lifsens väg;
Alle that entren to hir, schulen not turne ayen, nether schulen catche the pathis of lijf.
20 Att du må vandra på en god väg, och blifva på rätta stråtene.
That thou go in a good weie, and kepe the pathis of iust men.
21 Ty de rättfärdige skola bo i landena, och de fromme skola derinne blifva;
Forsothe thei that ben riytful, schulen dwelle in the lond; and symple men schulen perfitli dwelle ther ynne.
22 Men de ogudaktige skola utu landena utrotade varda, och de föraktare skola derut förgjorde varda.
But vnfeithful men schulen be lost fro the loond; and thei that doen wickidli, schulen be takun awey fro it.

< Ordspråksboken 2 >