Ordspråksboken 19
1 En fattig man, den i sine fromhet vandrar, är bättre än en vrång man med sina läppar, den dock en dåre är.
melior est pauper qui ambulat in simplicitate sua quam torquens labia insipiens
2 Der man icke med förnuft handlar, der går det intet väl till; och den som snar är på fötterna, han stöter sig.
ubi non est scientia animae non est bonum et qui festinus est pedibus offendit
3 Ens menniskos galenskap förförer hans väg, att hans hjerta emot Herran vredgas.
stultitia hominis subplantat gressus eius et contra Deum fervet animo suo
4 Gods gör många vänner; men den fattige varder af sinom vännom förlåten.
divitiae addunt amicos plurimos a paupere autem et hii quos habuit separantur
5 Ett falskt vittne blifver icke ostraffadt; och den der lögn dristeliga talar, han skall icke undslippa.
testis falsus non erit inpunitus et qui mendacia loquitur non effugiet
6 Månge vakta uppå Förstans person; och alle äro dens vänner, som skänker gifver.
multi colunt personam potentis et amici sunt dona tribuenti
7 Den fattiga hata alle hans bröder, ja, ock hans vänner draga sig långt ifrå honom; och den som sig uppå ord förlåter, han får intet.
fratres hominis pauperis oderunt eum insuper et amici procul recesserunt ab eo qui tantum verba sectatur nihil habebit
8 Den der klok är, han älskar sitt lif; och den förståndige finner godt.
qui autem possessor est mentis diligit animam suam et custos prudentiae inveniet bona
9 Ett falskt vittne blifver icke ostraffadt; och den der lögn dristeliga talar, han skall förgås.
testis falsus non erit inpunitus et qui loquitur mendacia peribit
10 Dem galna höfves icke väl goda dagar, mycket mindre enom tjenare att råda öfver Förstar.
non decent stultum deliciae nec servum dominari principibus
11 Den der tålig är, han är en klok menniska; och det är honom ärligit, att han odygd öfverse kan.
doctrina viri per patientiam noscitur et gloria eius est iniqua praetergredi
12 Konungens ogunst är såsom ens ungs lejons rytande; men hans gunst är såsom dagg på gräs.
sicut fremitus leonis ita et regis ira et sicut ros super herbam ita hilaritas eius
13 En galen son är sins faders sorg, och en trätosam qvinna ett stadigt drypande.
dolor patris filius stultus et tecta iugiter perstillantia litigiosa mulier
14 Hus och ägodelar ärfvas af föräldrom; men en förnuftig hustru kommer af Herranom.
domus et divitiae dantur a patribus a Domino autem proprie uxor prudens
15 Lathet hafver sömn med sig, och en fåfäng själ skall hunger lida.
pigredo inmittit soporem et anima dissoluta esuriet
16 Den som budet bevarar, han bevarar sitt lif; men den sin väg föraktar, han skall dö.
qui custodit mandatum custodit animam suam qui autem neglegit vias suas mortificabitur
17 Den som förbarmar sig öfver den fattiga, han lånar Herranom; han skall vedergälla honom godt igen.
feneratur Domino qui miseretur pauperis et vicissitudinem suam reddet ei
18 Tukta din son, medan något hopp är; men låt icke dina själ dragas till att döda honom;
erudi filium tuum ne desperes ad interfectionem autem eius ne ponas animam tuam
19 Ty stor harm kommer skada åstad; derföre låt honom lös, så kan du mer tukta honom.
qui inpatiens est sustinebit damnum et cum rapuerit aliud adponet
20 Hör råd, och tag vid tuktan, att du sedan må vis varda.
audi consilium et suscipe disciplinam ut sis sapiens in novissimis tuis
21 Mång anslag äro uti ens mans hjerta; men Herrans råd blifver beståndandes.
multae cogitationes in corde viri voluntas autem Domini permanebit
22 Menniskona pryder hennes välgerning; och en fattig man är bättre än en ljugare.
homo indigens misericors est et melior pauper quam vir mendax
23 Herrans fruktan fordrar till lifs; och skall mätt varda, att intet ondt skall hemsöka henne.
timor Domini ad vitam et in plenitudine commorabitur absque visitatione pessimi
24 Den late gömmer sina hand i barmen, och förer henne icke till munnen igen.
abscondit piger manum suam sub ascella nec ad os suum adplicat eam
25 Slår man bespottaren, så blifver den fåkunnige vis; straffar man en förståndigan, så varder han förnuftig.
pestilente flagellato stultus sapientior erit sin autem corripueris sapientem intelleget disciplinam
26 Den som fadren förlägger, och modrena fördrifver, han är ett skamligit och förbannadt barn.
qui adfligit patrem et fugat matrem ignominiosus est et infelix
27 Låt af, min son, att höra den tuktan, som förer ifrå förnuftig Iäro.
non cesses fili audire doctrinam nec ignores sermones scientiae
28 Ett vrångt vittne bespottar domen; och de ogudaktigas mun uppslukar orätthetena.
testis iniquus deridet iudicium et os impiorum devorat iniquitatem
29 Bespottarom är straff beredt, och slag på de dårars rygg.
parata sunt derisoribus iudicia et mallei percutientes stultorum corporibus
