Ordspråksboken 19
1 En fattig man, den i sine fromhet vandrar, är bättre än en vrång man med sina läppar, den dock en dåre är.
2 Der man icke med förnuft handlar, der går det intet väl till; och den som snar är på fötterna, han stöter sig.
3 Ens menniskos galenskap förförer hans väg, att hans hjerta emot Herran vredgas.
The folly of a man spoils his ways: and he blames God in his heart.
4 Gods gör många vänner; men den fattige varder af sinom vännom förlåten.
Wealth acquires many friends; but the poor is deserted even of the friend he has.
5 Ett falskt vittne blifver icke ostraffadt; och den der lögn dristeliga talar, han skall icke undslippa.
A false witness shall not be unpunished, and he that accuses unjustly shall not escape.
6 Månge vakta uppå Förstans person; och alle äro dens vänner, som skänker gifver.
Many court the favour of kings; but every bad man becomes a reproach to [another] man.
7 Den fattiga hata alle hans bröder, ja, ock hans vänner draga sig långt ifrå honom; och den som sig uppå ord förlåter, han får intet.
Every one who hates [his] poor brother shall also be far from friendship. Good understanding will draw near to them that know it, and a sensible man will find it. He that does much harm perfects mischief; and he that used provoking words shall not escape.
8 Den der klok är, han älskar sitt lif; och den förståndige finner godt.
He that procures wisdom loves himself; and he that keeps wisdom shall find good.
9 Ett falskt vittne blifver icke ostraffadt; och den der lögn dristeliga talar, han skall förgås.
A false witness shall not be unpunished; and whoever shall kindle mischief shall perish by it.
10 Dem galna höfves icke väl goda dagar, mycket mindre enom tjenare att råda öfver Förstar.
Delight does not suit a fool, nor [is it seemly] if a servant should begin to rule with haughtiness.
11 Den der tålig är, han är en klok menniska; och det är honom ärligit, att han odygd öfverse kan.
A merciful man is longsuffering; and his triumph overtakes transgressors.
12 Konungens ogunst är såsom ens ungs lejons rytande; men hans gunst är såsom dagg på gräs.
The threatening of a king is like the roaring of a lion; but as dew on the grass, so is his favour.
13 En galen son är sins faders sorg, och en trätosam qvinna ett stadigt drypande.
A foolish son is a disgrace to his father: vows [paid out] of the hire of a harlot are not pure.
14 Hus och ägodelar ärfvas af föräldrom; men en förnuftig hustru kommer af Herranom.
Fathers divide house and substance to [their] children: but a wife is suited to a man by the Lord.
15 Lathet hafver sömn med sig, och en fåfäng själ skall hunger lida.
Cowardice possesses the effeminate [man]; and the soul of the sluggard shall hunger.
16 Den som budet bevarar, han bevarar sitt lif; men den sin väg föraktar, han skall dö.
He that keeps the commandment keeps his own soul; but he that despises his ways shall perish.
17 Den som förbarmar sig öfver den fattiga, han lånar Herranom; han skall vedergälla honom godt igen.
He that has pity on the poor lends to the Lord; and he will recompense to him according to his gift.
18 Tukta din son, medan något hopp är; men låt icke dina själ dragas till att döda honom;
Chasten your son, for so he shall be hopeful; and be not exalted in your soul to haughtiness.
19 Ty stor harm kommer skada åstad; derföre låt honom lös, så kan du mer tukta honom.
A malicious man shall be severely punished, and if he commit injury, he shall also lose his life.
20 Hör råd, och tag vid tuktan, att du sedan må vis varda.
Hear, son, the instruction of your father, that you may be wise at your latter end.
21 Mång anslag äro uti ens mans hjerta; men Herrans råd blifver beståndandes.
[There are] many thoughts in a man's heart; but the counsel of the Lord abides for ever.
22 Menniskona pryder hennes välgerning; och en fattig man är bättre än en ljugare.
Mercy is a fruit to a man: and a poor man is better than a rich liar.
23 Herrans fruktan fordrar till lifs; och skall mätt varda, att intet ondt skall hemsöka henne.
The fear of the Lord is life to a man: and he shall lodge without fear in places where knowledge is not seen.
24 Den late gömmer sina hand i barmen, och förer henne icke till munnen igen.
He that unjustly hides his hands in his bosom, will not even [bring] them up to his mouth.
25 Slår man bespottaren, så blifver den fåkunnige vis; straffar man en förståndigan, så varder han förnuftig.
When a pestilent character is scourged, a simple man is made wiser: and if you reprove a wise man, he will understand discretion.
26 Den som fadren förlägger, och modrena fördrifver, han är ett skamligit och förbannadt barn.
He that dishonours his father, and drives away his mother, shall be disgraced and shall be exposed to reproach.
27 Låt af, min son, att höra den tuktan, som förer ifrå förnuftig Iäro.
A son who ceases to attend to the instruction of a father will cherish evil designs.
28 Ett vrångt vittne bespottar domen; och de ogudaktigas mun uppslukar orätthetena.
He that becomes surety for a foolish child will despise the ordinance: and the mouth of ungodly men shall drink down judgement.
29 Bespottarom är straff beredt, och slag på de dårars rygg.
Scourges are preparing for the intemperate, and punishments likewise for fools.
