< Ordspråksboken 19 >
1 En fattig man, den i sine fromhet vandrar, är bättre än en vrång man med sina läppar, den dock en dåre är.
Better is a poor man who walks in his integrity than he who is perverse in his lips and is a fool.
2 Der man icke med förnuft handlar, der går det intet väl till; och den som snar är på fötterna, han stöter sig.
Also, that the soul be without knowledge is not good. And he who hastens with his feet sins.
3 Ens menniskos galenskap förförer hans väg, att hans hjerta emot Herran vredgas.
The foolishness of a man subverts his way, and his heart rages against Jehovah.
4 Gods gör många vänner; men den fattige varder af sinom vännom förlåten.
Wealth adds many friends, but a poor man is separated from his friend.
5 Ett falskt vittne blifver icke ostraffadt; och den der lögn dristeliga talar, han skall icke undslippa.
A false witness shall not be unpunished, and he who utters lies shall not escape.
6 Månge vakta uppå Förstans person; och alle äro dens vänner, som skänker gifver.
Many will entreat the favor of a generous man, and every man is a friend to him who gives gifts.
7 Den fattiga hata alle hans bröder, ja, ock hans vänner draga sig långt ifrå honom; och den som sig uppå ord förlåter, han får intet.
All the brothers of a poor man regard him inferior, how much more do his friends go far from him! He pursues with words, but they are gone.
8 Den der klok är, han älskar sitt lif; och den förståndige finner godt.
He who gets wisdom loves his own soul. He who keeps understanding shall find good.
9 Ett falskt vittne blifver icke ostraffadt; och den der lögn dristeliga talar, han skall förgås.
A false witness shall not be unpunished, and he who utters lies shall perish.
10 Dem galna höfves icke väl goda dagar, mycket mindre enom tjenare att råda öfver Förstar.
Luxurious living is not fitting for a fool, much less for a servant to have rule over rulers.
11 Den der tålig är, han är en klok menniska; och det är honom ärligit, att han odygd öfverse kan.
The discretion of a man makes him slow to anger, and it is his glory to pass over a transgression.
12 Konungens ogunst är såsom ens ungs lejons rytande; men hans gunst är såsom dagg på gräs.
The king's wrath is as the roaring of a lion, but his favor is as dew upon the grass.
13 En galen son är sins faders sorg, och en trätosam qvinna ett stadigt drypande.
A foolish son is the calamity of his father, and the contentions of a wife are a continual dropping.
14 Hus och ägodelar ärfvas af föräldrom; men en förnuftig hustru kommer af Herranom.
House and riches are an inheritance from fathers, but a prudent wife is from Jehovah.
15 Lathet hafver sömn med sig, och en fåfäng själ skall hunger lida.
Slothfulness casts into a deep sleep, and the idle soul shall suffer hunger.
16 Den som budet bevarar, han bevarar sitt lif; men den sin väg föraktar, han skall dö.
He who keeps the commandment keeps his soul. He who is careless of his ways shall die.
17 Den som förbarmar sig öfver den fattiga, han lånar Herranom; han skall vedergälla honom godt igen.
He who has pity upon a poor man lends to Jehovah, and he will repay him his good deed.
18 Tukta din son, medan något hopp är; men låt icke dina själ dragas till att döda honom;
Chasten thy son while there is hope, and let not thy soul spare for his crying.
19 Ty stor harm kommer skada åstad; derföre låt honom lös, så kan du mer tukta honom.
A man of great wrath shall bear the penalty, for if thou deliver him, thou must do it yet again.
20 Hör råd, och tag vid tuktan, att du sedan må vis varda.
Hear counsel, and receive instruction, that thou may be wise in thy latter end.
21 Mång anslag äro uti ens mans hjerta; men Herrans råd blifver beståndandes.
There are many devices in a man's heart, but the counsel of Jehovah, that shall stand.
22 Menniskona pryder hennes välgerning; och en fattig man är bättre än en ljugare.
That which makes a man to be desired is his kindness, and a poor man is better than a liar.
23 Herrans fruktan fordrar till lifs; och skall mätt varda, att intet ondt skall hemsöka henne.
The fear of Jehovah is life to a man, and he shall abide satisfied. He shall not be visited with evil.
24 Den late gömmer sina hand i barmen, och förer henne icke till munnen igen.
The sluggard buries his hand in the dish, and will not so much as bring it to his mouth again.
25 Slår man bespottaren, så blifver den fåkunnige vis; straffar man en förståndigan, så varder han förnuftig.
Smite a scoffer, and a simple man will learn prudence. And reprove him who has understanding, and he will understand knowledge.
26 Den som fadren förlägger, och modrena fördrifver, han är ett skamligit och förbannadt barn.
He who does violence to his father, and chases away his mother, is a son that causes shame and brings reproach.
27 Låt af, min son, att höra den tuktan, som förer ifrå förnuftig Iäro.
To err from the words of knowledge, cease, my son, to hear instruction.
28 Ett vrångt vittne bespottar domen; och de ogudaktigas mun uppslukar orätthetena.
A worthless witness mocks at justice, and the mouth of the wicked swallows iniquity.
29 Bespottarom är straff beredt, och slag på de dårars rygg.
Judgments are prepared for scoffers, and stripes for the back of fools.