< Ordspråksboken 18 >

1 Den som lust hafver till att komma tvedrägt åstad, han söker efter träto, ehvar han kan.
He that separateth himself seeketh [his own] desire, and rageth against all sound wisdom.
2 En dåre hafver icke lust till förstånd, utan till hvad han hafver i hjertat.
A fool hath no delight in understanding, but only that his heart may reveal itself.
3 Der den ogudaktige råder, der kommer föraktelse och försmädelse med hån.
When the wicked cometh, there cometh also contempt, and with ignominy cometh reproach.
4 Orden uti ens mun äro såsom djup vatten, och vishetenes källa är en full ström.
The words of a man’s mouth are as deep waters; the wellspring of wisdom is as a flowing brook.
5 Det är icke godt att se till dens ogudaktigas person, till att nedertrycka den rättfärdiga i domen.
To accept the person of the wicked is not good, [nor] to turn aside the righteous in judgment.
6 Ens dåras läppar komma med kif, och hans mun far efter hugg.
A fool’s lips enter into contention, and his mouth calleth for stripes.
7 Ens dåras mun skämmer sig sjelf, och hans läppar fånga hans egen själ.
A fool’s mouth is his destruction, and his lips are the snare of his soul.
8 Ens lackares ord äro hugg, och de gå en genom hjertat.
The words of a whisperer are as dainty, morsels, and they go down into the innermost parts of the belly.
9 Den som lat är i sitt arbete, han är hans broder som skada gör.
He also that is slack in his work is brother to him that is a destroyer.
10 Herrans Namn är ett fast slott; den rättfärdige löper dit, och varder beskärmad.
The name of the LORD is a strong tower: the righteous runneth into it, and is safe.
11 Dens rikas gods är honom en fast stad, och såsom en hög mur allt omkring.
The rich man’s wealth is his strong city, and as an high wall in his own imagination.
12 Då en skall ett nederfall få, så varder hans hjerta tillförene stolt; och förr än man till äro kommer, måste man lida.
Before destruction the heart of man is haughty, and before honour [goeth] humility.
13 Den som svarar förr än han hörer, honom är det en galenskap och skam.
He that giveth answer before he heareth, it is folly and shame unto him.
14 Den som ett gladt hjerta hafver, han vet hålla sig uti sitt lidande; men när anden är bedröfvad, hvad kan en lida?
The spirit of a man will sustain his infirmity; but a broken spirit who can bear?
15 Ett förståndigt hjerta vet hålla sig förnufteliga; och de vise höra gerna, att man förnufteliga handlar.
The heart of the prudent getteth knowledge; and the ear of the wise seeketh knowledge.
16 Menniskones skänker göra honom rum, och hafva honom fram för de stora herrar.
A man’s gift maketh room for him, and bringeth him before great men.
17 Hvar och en är i förstone i sine sak rätt; men kommer hans nästa dertill, så finner det sig.
He that pleadeth his cause first [seemeth] just; but his neighbour cometh and searcheth him out.
18 Lotten stillar träto, och skiljer emellan de mägtiga.
The lot causeth contentions to cease, and parteth between the mighty.
19 En broder, som fast står, han är såsom en fast stad; och de, som för hvarann strida, såsom en bom för ett slott.
A brother offended [is harder to be won] than a strong city: and [such] contentions are like the bars of a castle.
20 Enom man varder lönt efter som hans mun talat hafver, och han varder mättad af sina läppars frukt.
A man’s belly shall be filled with the fruit of his mouth; with the increase of his lips shall he be satisfied.
21 Döden och lifvet står i tunganes våld; den henne älskar, han får äta af hennes frukt.
Death and life are in the power of the tongue; and they that love it shall eat the fruit thereof.
22 Den som ena ägta hustru finner, han finner godt, och får välsignelse af Herranom.
Whoso findeth a wife findeth a good thing, and obtaineth favour of the LORD.
23 En fattig man talar med ödmjukhet; en rik man svarar stolteliga.
The poor useth entreaties: but the rich answereth roughly.
24 En trofast vän älskar mer, och står fastare, än en broder.
He that maketh many friends [doeth it] to his own destruction: but there is a friend that sticketh closer than a brother.

< Ordspråksboken 18 >