Ordspråksboken 18
1 Den som lust hafver till att komma tvedrägt åstad, han söker efter träto, ehvar han kan.
Ngʼat ma ok jahera dwaro mana gige ok owinj puonj moro amora.
2 En dåre hafver icke lust till förstånd, utan till hvad han hafver i hjertat.
Ngʼat mofuwo ok mor kod winjo wach to omor mana gi wacho paroge owuon.
3 Der den ogudaktige råder, der kommer föraktelse och försmädelse med hån.
Ka richo biro, e kaka achaya biro, to wichkuot kelo duwruok.
4 Orden uti ens mun äro såsom djup vatten, och vishetenes källa är en full ström.
Weche mag dho ngʼato tut ka nam, to soko mar rieko en aora mabubni kamol.
5 Det är icke godt att se till dens ogudaktigas person, till att nedertrycka den rättfärdiga i domen.
Ok en gima ber chwako ngʼat ma timbene richo kata ketho buch ngʼato maonge ketho.
6 Ens dåras läppar komma med kif, och hans mun far efter hugg.
Lew ngʼat mofuwo kelone dhawo, to dhoge luongo goch.
7 Ens dåras mun skämmer sig sjelf, och hans läppar fånga hans egen själ.
Dho ngʼat mofuwo ema tieke, to lewe ema bedo obadho ne ngimane.
8 Ens lackares ord äro hugg, och de gå en genom hjertat.
Weche mag kuoth chalo gi chiemo mamit; gidhiyo e chuny dhano ma iye.
9 Den som lat är i sitt arbete, han är hans broder som skada gör.
Ngʼat ma jasamuoyo e tich en owadgi ngʼat maketho gik moko.
10 Herrans Namn är ett fast slott; den rättfärdige löper dit, och varder beskärmad.
Nying Jehova Nyasaye en ohinga maratego, ngʼat makare ringo ma pond kanyo kendo yud resruok.
11 Dens rikas gods är honom en fast stad, och såsom en hög mur allt omkring.
Mwandu mar jomoko e ohinga mochiel motegno ma gigengʼorego, giparo ni en ohinga maonge ngʼama nyalo muko.
12 Då en skall ett nederfall få, så varder hans hjerta tillförene stolt; och förr än man till äro kommer, måste man lida.
Kapok ngʼato opodho, to sunga bedo e chunye, to muolo kelo pak.
13 Den som svarar förr än han hörer, honom är det en galenskap och skam.
Chik iti kapok idwoko wach; ka ok itimo kamano to ibedo mofuwo kendo ikelo wichkuot.
14 Den som ett gladt hjerta hafver, han vet hålla sig uti sitt lidande; men när anden är bedröfvad, hvad kan en lida?
Chuny ngʼato sire e tuo, to chuny mool, en ngʼa manyalo konyo?
15 Ett förståndigt hjerta vet hålla sig förnufteliga; och de vise höra gerna, att man förnufteliga handlar.
Chuny ma weche donjone yudo ngʼeyo; to it mariek dwaro mondo weche odonjne.
16 Menniskones skänker göra honom rum, och hafva honom fram för de stora herrar.
Chiwo yawo yo ne ngʼat machiwo kendo tere e nyim jomadongo.
17 Hvar och en är i förstone i sine sak rätt; men kommer hans nästa dertill, så finner det sig.
Ngʼat mokwongo keto wachne nenore ni en kare, nyaka ngʼat machielo bi maket penjo ne wachneno.
18 Lotten stillar träto, och skiljer emellan de mägtiga.
Goyo ombulu tieko larruok kendo thego joma roteke.
19 En broder, som fast står, han är såsom en fast stad; och de, som för hvarann strida, såsom en bom för ett slott.
Kiketho ne owadu to duoge iri tek mana kadonjo e dala maduongʼ mochiel motegno; to larruok chalo gi dhorangeye mag dala modin gi lodi.
20 Enom man varder lönt efter som hans mun talat hafver, och han varder mättad af sina läppars frukt.
Wach mawuok e dho ngʼato ema miyo ngʼato yiengʼ; keyo mar dhoge ema miyo oyiengʼ.
21 Döden och lifvet står i tunganes våld; den henne älskar, han får äta af hennes frukt.
Lep nigi teko mar ngima kod tho, to jogo mohere biro chamo olembe.
22 Den som ena ägta hustru finner, han finner godt, och får välsignelse af Herranom.
Ngʼatno moyudo dhako onwangʼo gima ber kendo oyudo ngʼwono moa kuom Jehova Nyasaye.
23 En fattig man talar med ödmjukhet; en rik man svarar stolteliga.
Ngʼat ma jachan ywak kokwayo ngʼwono, to ngʼat ma jamoko dwoko gi gero.
24 En trofast vän älskar mer, och står fastare, än en broder.
Ngʼat man-gi osiepe mangʼeny nyalo chopo e kethruok to nitie osiep moro masiko buti machiegni maloyo owadu.
