Ordspråksboken 17
1 En torr bete, der man låter sig med nöja, är bättre än ett fullt visthus med träto.
Melhor é um pedaço seco de comida com tranquilidade, do que uma casa cheia de carne com briga.
2 En klok tjenare skall råda öfver snöplig barn, och skall utskifta arfvet emellan bröder.
O servo prudente dominará o filho causador de vergonha, e receberá parte da herança entre os irmãos.
3 Såsom elden pröfvar silfret, och ugnen guld, alltså pröfvar Herren hjertan.
O crisol é para a prata, e o forno para o ouro; mas o SENHOR prova os corações.
4 En ond menniska aktar uppå onda munnar, och en falsk menniska hörer gerna en skadelig tungo.
O malfeitor presta atenção ao lábio injusto; o mentiroso inclina os ouvidos à língua maligna.
5 Den som den fattiga bespottar, han försmäder hans skapare; och den som gläder sig af annars ofärd, han skall icke ostraffad blifva.
Quem ridiculariza o pobre insulta o seu Criador; aquele que se alegra da calamidade não ficará impune.
6 De gamlas krona äro barnabarn, och barnas ära äro deras fäder.
A coroa dos idosos [são] os filhos de seus filhos; e a glória dos filhos são seus pais.
7 Det står icke en dåra väl att tala om hög ting, mycket mindre en Första, att han gerna ljuger.
Não é adequado ao tolo falar com elegância; muito menos para o príncipe falar mentiras.
8 Gåfva är en ädelsten; hvart man henne bär, så främjar hon väl.
O presente é [como] uma pedra preciosa aos olhos de seus donos; para onde quer que se voltar, [tentará] ter algum proveito.
9 Den som synd skyler, han förskaffar vänskap; men den som sakena röjer, han gör Förstar oens.
Quem perdoa a transgressão busca a amizade; mas quem repete o assunto afasta amigos íntimos.
10 Ord förskräcka mer en förståndigan, än hundrade hugg en dåra.
A repreensão entra mais profundamente no prudente do que cem açoites no tolo.
11 Ett bittert hjerta söker efter att göra skada; men en grufvelig ängel skall komma öfver honom.
Na verdade quem é mal busca somente a rebeldia; mas o mensageiro cruel será enviado contra ele.
12 Bättre är möta en björn, den ungarna borttagne äro, än enom dåra i hans galenskap.
[É melhor] ao homem encontrar uma ursa roubada [de seus filhotes], do que um tolo em sua loucura.
13 Den som vedergäller godt med ondo, af hans hus skall det onda icke återvända.
Quanto ao que devolve o mal no lugar do bem, o mal nunca se afastará de sua casa.
14 Begynnelse till träto är såsom ett vatten, det sig utskär; haf alltså du kif fördrag, förr än du der inmängd varder.
Começar uma briga é [como] deixar águas rolarem; por isso, abandona a discussão antes que haja irritação.
15 Den som den ogudaktiga dömer godan, och den som fördömer den rättfärdiga, de äro både Herranom en styggelse.
Quem absolve ao perverso e quem condena ao justo, ambos são abomináveis ao SENHOR.
16 Hvad skall en dåre med penningar i handene, efter han icke hafver hjerta till att köpa vishet?
Para que serve o dinheiro na mão do tolo, já que ele não tem interesse em obter sabedoria?
17 En vän älskar alltid, och en broder varder rönt i nödene.
O amigo ama em todo tempo, e o irmão nasce para [ajudar] na angústia.
18 Det är en dåre, som handena räcker, och går i borgan för sin nästa.
O homem imprudente assume compromisso, ficando como fiador de seu próximo.
19 Den som kif älskar, han älskar synd; och den sina dörr höga gör, han far efter olycko.
Quem ama a briga, ama a transgressão; quem constrói alta sua porta busca ruína.
20 Ett vrångt hjerta finner intet godt; och den som en ond tungo hafver, han faller i olycko.
O perverso de coração nunca encontrará o bem; e quem distorce [as palavras de] sua língua cairá no mal.
21 En dåre gör sig sjelf sorg, och en dåras fader hafver ingen glädje.
Quem gera o louco [cria] sua própria tristeza; e o pai do imprudente não se alegrará.
22 Ett gladt hjerta gör lifvet lustigt; men ett bedröfvadt sinne uttorkar benen.
O coração alegre é um bom remédio, mas o espírito abatido faz os ossos se secarem.
23 Den ogudaktige tager gerna hemliga gåfvor, till att böja rättsens väg.
O perverso toma o presente do seio, para perverter os caminhos da justiça.
24 En förståndig man bär sig visliga åt; en dåre kastar ögonen hit och dit.
A sabedoria está diante do rosto do prudente; porém os olhos do tolo [estão voltados] para os confins da terra.
25 En galen son är sins faders grämelse, och sine modets bedröfvelse, den honom födt hafver.
O filho tolo é tristeza para seu pai, e amargura para aquela que o gerou.
26 Det är icke godt att man oförrättar den rättfärdiga, eller att man slår Förstan, som rätt regerar.
Também não é bom punir ao justo, nem bater nos príncipes por causa da justiça.
27 En förnumstig man hafver hof med sitt tal, och en förståndig man håller sin anda.
Quem entende o conhecimento guarda suas palavras; [e] o homem de bom entendimento [é] de espírito calmo.
28 Om en dåre tigde, vorde han ock vis räknad, och förståndig, om han munnen tillhölle.
Até o tolo, quando está calado, é considerado como sábio; [e] quem fecha seus lábios, como de bom senso.
