Ordspråksboken 17
1 En torr bete, der man låter sig med nöja, är bättre än ett fullt visthus med träto.
Okulya akamere akaluma awali emirembe, kisinga okuba mu nnyumba ejjudde ebyassava nga mulimu entalo.
2 En klok tjenare skall råda öfver snöplig barn, och skall utskifta arfvet emellan bröder.
Omuddu omugezi alifuga omwana wa bowo akwasa ensonyi, era alifuna ebyobusika ng’omu ku baana b’awaka.
3 Såsom elden pröfvar silfret, och ugnen guld, alltså pröfvar Herren hjertan.
Entamu erongoosa yakolebwa lwa ffeeza, n’ekikoomi ky’okulongoosa lwa zaabu, naye Mukama agezesa emitima.
4 En ond menniska aktar uppå onda munnar, och en falsk menniska hörer gerna en skadelig tungo.
Omubi assaayo omwoyo eri eby’obulimba, era n’omulimba awuliriza olulimi olukuusa.
5 Den som den fattiga bespottar, han försmäder hans skapare; och den som gläder sig af annars ofärd, han skall icke ostraffad blifva.
Oyo akudaalira omwavu avvoola eyamutonda, n’oyo asanyukira obuyinike bw’abalala talirema kubonerezebwa.
6 De gamlas krona äro barnabarn, och barnas ära äro deras fäder.
Abazzukulu ngule ya bajjajjaabwe, era n’abaana beenyumiririza mu bakadde baabwe.
7 Det står icke en dåra väl att tala om hög ting, mycket mindre en Första, att han gerna ljuger.
Enjogerannungi teba ya musirusiru, ng’oweekitiibwa bw’atasaana kwogera bya bulimba.
8 Gåfva är en ädelsten; hvart man henne bär, så främjar hon väl.
Enguzi eri ng’ejjinja ery’omufuusa mu maaso g’oyo agigaba, alowooza nti buli gy’akyukira eneemuyamba.
9 Den som synd skyler, han förskaffar vänskap; men den som sakena röjer, han gör Förstar oens.
Okwagala tekulondoola nsobi, naye oyo atasonyiwa nsobi akyawaganya ab’omukwano enfirabulago.
10 Ord förskräcka mer en förståndigan, än hundrade hugg en dåra.
Okunenya kuyamba nnyo omuntu ategeera, okusinga okukuba omusirusiru embooko ekikumi.
11 Ett bittert hjerta söker efter att göra skada; men en grufvelig ängel skall komma öfver honom.
Omukozi w’ebibi anoonya bujeemu bwereere, era kyaliva asindikirwa omubaka omukambwe.
12 Bättre är möta en björn, den ungarna borttagne äro, än enom dåra i hans galenskap.
Okusisinkana eddubu enyagiddwako abaana baayo, kisinga okusisinkana omusirusiru mu busirusiru bwe.
13 Den som vedergäller godt med ondo, af hans hus skall det onda icke återvända.
Omuntu bw’asasula ekibi olw’obulungi, ekibi tekiriva mu nnyumba ye.
14 Begynnelse till träto är såsom ett vatten, det sig utskär; haf alltså du kif fördrag, förr än du der inmängd varder.
Okutandika oluyombo kuli ng’omuntu bw’asumulula omudumu gw’amazzi, noolwekyo vvaawo ng’oluyombo terunnatandika.
15 Den som den ogudaktiga dömer godan, och den som fördömer den rättfärdiga, de äro både Herranom en styggelse.
Eyejjeereza omukozi w’ebibi n’oyo avumirira omutuukirivu, bombi ba muzizo eri Mukama.
16 Hvad skall en dåre med penningar i handene, efter han icke hafver hjerta till att köpa vishet?
Omusirusiru agasibwa ki okuba ne ssente ezisasulibwa amagezi, ng’ate ye talina mutima gwegomba magezi?
17 En vän älskar alltid, och en broder varder rönt i nödene.
Omukwano ogw’amagezi guba gwa lubeerera, era owooluganda yeesigibwa mu biro eby’ennaku.
18 Det är en dåre, som handena räcker, och går i borgan för sin nästa.
Omuntu atalina magezi awa obweyamo ne yeetema okusasula amabanja ga muliraanwa we.
19 Den som kif älskar, han älskar synd; och den sina dörr höga gör, han far efter olycko.
Oyo ayagala ekibi anyumirwa ennyombo, n’oyo akola omulyango omunene ogw’omu maaso gwa bbugwe ye nga guyitiridde obunene gulimuteganya nnyo.
20 Ett vrångt hjerta finner intet godt; och den som en ond tungo hafver, han faller i olycko.
Omuntu ow’omutima omubambaavu takulaakulana, n’oyo ow’olulimi olulimba agwa mu katyabaga.
21 En dåre gör sig sjelf sorg, och en dåras fader hafver ingen glädje.
Omwana omusirusiru aleetera kitaawe obuyinike, kitaawe w’omusirusiru taba na ssanyu.
22 Ett gladt hjerta gör lifvet lustigt; men ett bedröfvadt sinne uttorkar benen.
Omutima ogw’essanyu ddagala ddungi, naye omwoyo omunyiikaavu gukozza omubiri.
23 Den ogudaktige tager gerna hemliga gåfvor, till att böja rättsens väg.
Omuntu omubi alya enguzi mu kyama, alyoke aziyize amazima okweyoleka.
24 En förståndig man bär sig visliga åt; en dåre kastar ögonen hit och dit.
Omuntu omutegeevu, ebirowoozo abissa eri amagezi, naye amaaso g’omusirusiru gasamaalirira ensi gy’ekoma.
25 En galen son är sins faders grämelse, och sine modets bedröfvelse, den honom födt hafver.
Omwana omusirusiru buyinike eri kitaawe, era aleeta ennaku eri nnyina eyamuzaala.
26 Det är icke godt att man oförrättar den rättfärdiga, eller att man slår Förstan, som rätt regerar.
Si kirungi okuweesa omutuukirivu engassi ey’obwereere wadde okukuba ab’ekitiibwa embooko olw’obwesimbu bwabwe.
27 En förnumstig man hafver hof med sitt tal, och en förståndig man håller sin anda.
Omuntu omwegendereza mu bigambo bye abeera n’okutegeera, n’oyo alina omwoyo omuteefu aba muntu wa magezi.
28 Om en dåre tigde, vorde han ock vis räknad, och förståndig, om han munnen tillhölle.
Omusirusiru bw’asirika alowoozebwa okuba n’amugezi, era aba mutegeevu bw’afuga akamwa ke.
