Ordspråksboken 17
1 En torr bete, der man låter sig med nöja, är bättre än ett fullt visthus med träto.
| טוב פת חרבה ושלוה-בה-- מבית מלא זבחי-ריב |
2 En klok tjenare skall råda öfver snöplig barn, och skall utskifta arfvet emellan bröder.
| עבד-משכיל--ימשל בבן מביש ובתוך אחים יחלק נחלה |
3 Såsom elden pröfvar silfret, och ugnen guld, alltså pröfvar Herren hjertan.
| מצרף לכסף וכור לזהב ובחן לבות יהוה |
4 En ond menniska aktar uppå onda munnar, och en falsk menniska hörer gerna en skadelig tungo.
| מרע מקשיב על-שפת-און שקר מזין על-לשון הות |
5 Den som den fattiga bespottar, han försmäder hans skapare; och den som gläder sig af annars ofärd, han skall icke ostraffad blifva.
| לעג לרש חרף עשהו שמח לאיד לא ינקה |
6 De gamlas krona äro barnabarn, och barnas ära äro deras fäder.
| עטרת זקנים בני בנים ותפארת בנים אבותם |
7 Det står icke en dåra väl att tala om hög ting, mycket mindre en Första, att han gerna ljuger.
| לא-נאוה לנבל שפת-יתר אף כי-לנדיב שפת-שקר |
8 Gåfva är en ädelsten; hvart man henne bär, så främjar hon väl.
| אבן-חן השחד בעיני בעליו אל-כל-אשר יפנה ישכיל |
9 Den som synd skyler, han förskaffar vänskap; men den som sakena röjer, han gör Förstar oens.
| מכסה-פשע מבקש אהבה ושנה בדבר מפריד אלוף |
10 Ord förskräcka mer en förståndigan, än hundrade hugg en dåra.
| תחת גערה במבין-- מהכות כסיל מאה |
11 Ett bittert hjerta söker efter att göra skada; men en grufvelig ängel skall komma öfver honom.
| אך-מרי יבקש-רע ומלאך אכזרי ישלח-בו |
12 Bättre är möta en björn, den ungarna borttagne äro, än enom dåra i hans galenskap.
| פגוש דב שכול באיש ואל-כסיל באולתו |
13 Den som vedergäller godt med ondo, af hans hus skall det onda icke återvända.
| משיב רעה תחת טובה-- לא-תמיש (תמוש) רעה מביתו |
14 Begynnelse till träto är såsom ett vatten, det sig utskär; haf alltså du kif fördrag, förr än du der inmängd varder.
| פוטר מים ראשית מדון ולפני התגלע הריב נטוש |
15 Den som den ogudaktiga dömer godan, och den som fördömer den rättfärdiga, de äro både Herranom en styggelse.
| מצדיק רשע ומרשיע צדיק-- תועבת יהוה גם-שניהם |
16 Hvad skall en dåre med penningar i handene, efter han icke hafver hjerta till att köpa vishet?
| למה-זה מחיר ביד-כסיל-- לקנות חכמה ולב-אין |
17 En vän älskar alltid, och en broder varder rönt i nödene.
| בכל-עת אהב הרע ואח לצרה יולד |
18 Det är en dåre, som handena räcker, och går i borgan för sin nästa.
| אדם חסר-לב תוקע כף ערב ערבה לפני רעהו |
19 Den som kif älskar, han älskar synd; och den sina dörr höga gör, han far efter olycko.
| אהב פשע אהב מצה מגביה פתחו מבקש-שבר |
20 Ett vrångt hjerta finner intet godt; och den som en ond tungo hafver, han faller i olycko.
| עקש-לב לא ימצא-טוב ונהפך בלשונו יפול ברעה |
21 En dåre gör sig sjelf sorg, och en dåras fader hafver ingen glädje.
| ילד כסיל לתוגה לו ולא-ישמח אבי נבל |
22 Ett gladt hjerta gör lifvet lustigt; men ett bedröfvadt sinne uttorkar benen.
| לב שמח ייטיב גהה ורוח נכאה תיבש-גרם |
23 Den ogudaktige tager gerna hemliga gåfvor, till att böja rättsens väg.
| שחד מחק רשע יקח-- להטות ארחות משפט |
24 En förståndig man bär sig visliga åt; en dåre kastar ögonen hit och dit.
| את-פני מבין חכמה ועיני כסיל בקצה-ארץ |
25 En galen son är sins faders grämelse, och sine modets bedröfvelse, den honom födt hafver.
| כעס לאביו בן כסיל וממר ליולדתו |
26 Det är icke godt att man oförrättar den rättfärdiga, eller att man slår Förstan, som rätt regerar.
| גם ענוש לצדיק לא-טוב-- להכות נדיבים על-ישר |
27 En förnumstig man hafver hof med sitt tal, och en förståndig man håller sin anda.
| חושך אמריו יודע דעת וקר- (יקר-) רוח איש תבונה |
28 Om en dåre tigde, vorde han ock vis räknad, och förståndig, om han munnen tillhölle.
| גם אויל מחריש חכם יחשב אטם שפתיו נבון |
