Ordspråksboken 17
1 En torr bete, der man låter sig med nöja, är bättre än ett fullt visthus med träto.
Better is a dry morsell, if peace be with it, then an house full of sacrifices with strife.
2 En klok tjenare skall råda öfver snöplig barn, och skall utskifta arfvet emellan bröder.
A discrete seruant shall haue rule ouer a lewde sonne, and hee shall deuide the heritage among the brethren.
3 Såsom elden pröfvar silfret, och ugnen guld, alltså pröfvar Herren hjertan.
As is the fining pot for siluer, and the fornace for golde, so the Lord trieth the heartes.
4 En ond menniska aktar uppå onda munnar, och en falsk menniska hörer gerna en skadelig tungo.
The wicked giueth heed to false lippes, and a lyer hearkeneth to the naughtie tongue.
5 Den som den fattiga bespottar, han försmäder hans skapare; och den som gläder sig af annars ofärd, han skall icke ostraffad blifva.
Hee that mocketh the poore, reprocheth him, that made him: and he that reioyceth at destruction, shall not be vnpunished.
6 De gamlas krona äro barnabarn, och barnas ära äro deras fäder.
Childres children are the crowne of the elders: and the glory of ye children are their fathers.
7 Det står icke en dåra väl att tala om hög ting, mycket mindre en Första, att han gerna ljuger.
Hie talke becommeth not a foole, much lesse a lying talke a prince.
8 Gåfva är en ädelsten; hvart man henne bär, så främjar hon väl.
A rewarde is as a stone pleasant in the eyes of them that haue it: it prospereth, whithersoeuer it turneth.
9 Den som synd skyler, han förskaffar vänskap; men den som sakena röjer, han gör Förstar oens.
Hee that couereth a transgression, seeketh loue: but hee that repeateth a matter, separateth the prince.
10 Ord förskräcka mer en förståndigan, än hundrade hugg en dåra.
A reproofe entereth more into him that hath vnderstanding, then an hundreth stripes into a foole.
11 Ett bittert hjerta söker efter att göra skada; men en grufvelig ängel skall komma öfver honom.
A sedicious person seeketh onely euill, and a cruel messenger shall be sent against him.
12 Bättre är möta en björn, den ungarna borttagne äro, än enom dåra i hans galenskap.
It is better for a man to meete a beare robbed of her whelpes, then a foole in his follie.
13 Den som vedergäller godt med ondo, af hans hus skall det onda icke återvända.
He that rewardeth euil for good, euil shall not depart from his house.
14 Begynnelse till träto är såsom ett vatten, det sig utskär; haf alltså du kif fördrag, förr än du der inmängd varder.
The beginning of strife is as one that openeth the waters: therefore or the contention be medled with, leaue off.
15 Den som den ogudaktiga dömer godan, och den som fördömer den rättfärdiga, de äro både Herranom en styggelse.
He that iustifieth the wicked, and he that condemneth the iust, euen they both are abomination to the Lord.
16 Hvad skall en dåre med penningar i handene, efter han icke hafver hjerta till att köpa vishet?
Wherefore is there a price in the hand of the foole to get wisdome, and he hath none heart?
17 En vän älskar alltid, och en broder varder rönt i nödene.
A friende loueth at all times: and a brother is borne for aduersitie.
18 Det är en dåre, som handena räcker, och går i borgan för sin nästa.
A man destitute of vnderstanding, toucheth the hande, and becommeth suretie for his neighbour.
19 Den som kif älskar, han älskar synd; och den sina dörr höga gör, han far efter olycko.
He loueth transgression, that loueth strife: and he that exalteth his gate, seeketh destruction.
20 Ett vrångt hjerta finner intet godt; och den som en ond tungo hafver, han faller i olycko.
The froward heart findeth no good: and he that hath a naughtie tongue, shall fall into euill.
21 En dåre gör sig sjelf sorg, och en dåras fader hafver ingen glädje.
He that begetteth a foole, getteth himselfe sorow, and the father of a foole can haue no ioy.
22 Ett gladt hjerta gör lifvet lustigt; men ett bedröfvadt sinne uttorkar benen.
A ioyfull heart causeth good health: but a sorowfull minde dryeth the bones.
23 Den ogudaktige tager gerna hemliga gåfvor, till att böja rättsens väg.
A wicked man taketh a gift out of the bosome to wrest the wayes of iudgement.
24 En förståndig man bär sig visliga åt; en dåre kastar ögonen hit och dit.
Wisdome is in the face of him that hath vnderstanding: but the eyes of a foole are in the corners of the world.
25 En galen son är sins faders grämelse, och sine modets bedröfvelse, den honom födt hafver.
A foolish sonne is a griefe vnto his father, and a heauines to her that bare him.
26 Det är icke godt att man oförrättar den rättfärdiga, eller att man slår Förstan, som rätt regerar.
Surely it is not good to condemne the iust, nor that ye princes should smite such for equitie.
27 En förnumstig man hafver hof med sitt tal, och en förståndig man håller sin anda.
Hee that hath knowledge, spareth his wordes, and a man of vnderstanding is of an excellent spirit.
28 Om en dåre tigde, vorde han ock vis räknad, och förståndig, om han munnen tillhölle.
Euen a foole (when he holdeth his peace) is counted wise, and hee that stoppeth his lips, prudent.
