< Ordspråksboken 17 >

1 En torr bete, der man låter sig med nöja, är bättre än ett fullt visthus med träto.
Ber bangʼo kuon gi kwe kod mor moloyo ot mopongʼ gi chiemo mathoth kod dhawo.
2 En klok tjenare skall råda öfver snöplig barn, och skall utskifta arfvet emellan bröder.
Misumba mariek biro bedo gi loch kuom wuowi makwodo wich, kendo obiro yudo pok mar girkeni machal mana gi owetene.
3 Såsom elden pröfvar silfret, och ugnen guld, alltså pröfvar Herren hjertan.
Dhahabu gi fedha itemo gi mach, to Jehova Nyasaye ema temo chuny.
4 En ond menniska aktar uppå onda munnar, och en falsk menniska hörer gerna en skadelig tungo.
Ngʼat ma timbene richo chiko ite ne dhok mopongʼ gi richo, ja-miriambo winjo lep mar ajara.
5 Den som den fattiga bespottar, han försmäder hans skapare; och den som gläder sig af annars ofärd, han skall icke ostraffad blifva.
Ngʼat ma jaro jochan ochayo Jachwechgi; ngʼat mamor gi masira ok notony ne kum.
6 De gamlas krona äro barnabarn, och barnas ära äro deras fäder.
Nyikwayo gin osimbo ne joma oti, to jonywol e mor mar nyithindgi.
7 Det står icke en dåra väl att tala om hög ting, mycket mindre en Första, att han gerna ljuger.
Lep mar sunga ok owinjore ne ngʼama ofuwo, to en rach maromo nadi lep mariambo ne jaloch!
8 Gåfva är en ädelsten; hvart man henne bär, så främjar hon väl.
Asoya en bilo ne ngʼat machiwe, kamoro amora modhiye, odhi maber.
9 Den som synd skyler, han förskaffar vänskap; men den som sakena röjer, han gör Förstar oens.
Ngʼat ma umo ketho mewo hera, to ngʼat mamedo timo gima kamano pogo osiepe moherore.
10 Ord förskräcka mer en förståndigan, än hundrade hugg en dåra.
Puonj mar kwer konyo ngʼat mariek, moloyo chwat nyadi mia ni ngʼat mofuwo.
11 Ett bittert hjerta söker efter att göra skada; men en grufvelig ängel skall komma öfver honom.
Ngʼat ma jaricho ohero mana miero, jaote makwiny ema ibiro orone.
12 Bättre är möta en björn, den ungarna borttagne äro, än enom dåra i hans galenskap.
Ber romo gi ondiek madhako moma nyithinde, moloyo romo gi ngʼat mofuwo ei fupe.
13 Den som vedergäller godt med ondo, af hans hus skall det onda icke återvända.
Ka ngʼato chulo rach kar ber, rach ok nowe ode.
14 Begynnelse till träto är såsom ett vatten, det sig utskär; haf alltså du kif fördrag, förr än du der inmängd varder.
Chako dhawo chalo gimuko yawo, emomiyo we wach kapok dhawo owuok.
15 Den som den ogudaktiga dömer godan, och den som fördömer den rättfärdiga, de äro både Herranom en styggelse.
Jehova Nyasaye mon-gi ngʼama chwako jaketho kata kumo ngʼat maonge ketho.
16 Hvad skall en dåre med penningar i handene, efter han icke hafver hjerta till att köpa vishet?
Ere tiende mondo ngʼat mofuwo obed gi pesa nimar oonge gi dwaro mar bedo mariek?
17 En vän älskar alltid, och en broder varder rönt i nödene.
En adier ni osiepni nyalo heri kinde duto, to owadu ema konyi e chandruok.
18 Det är en dåre, som handena räcker, och går i borgan för sin nästa.
Ngʼat maonge gi rieko ema keto gir singo ne jabute.
19 Den som kif älskar, han älskar synd; och den sina dörr höga gör, han far efter olycko.
Ngʼat mohero dhawo ohero richo; ngʼat mogero ohinga mabor kelo mana hinyruok.
20 Ett vrångt hjerta finner intet godt; och den som en ond tungo hafver, han faller i olycko.
Ngʼat man-gi chuny marach ok nyal dhi maber; ngʼat ma lewe riambo podho e chandruok.
21 En dåre gör sig sjelf sorg, och en dåras fader hafver ingen glädje.
Bedo gi ngʼat mofuwo kaka wuowi kelo kuyo; onge mor ni wuoro ma wuon ngʼat mofuwo.
22 Ett gladt hjerta gör lifvet lustigt; men ett bedröfvadt sinne uttorkar benen.
Chuny mamor en yath maber, to chuny mool tuoyo choke.
23 Den ogudaktige tager gerna hemliga gåfvor, till att böja rättsens väg.
Ngʼat ma timbene richo yie asoya kama opondo mondo oketh gima kare.
24 En förståndig man bär sig visliga åt; en dåre kastar ögonen hit och dit.
Ngʼat mariek keto rieko mondo otel, to wenge ngʼat mofuwo bayo nyaka giko piny.
25 En galen son är sins faders grämelse, och sine modets bedröfvelse, den honom födt hafver.
Wuowi mofuwo kelo kuyo ni wuon mare kod chuny lit ne ngʼat mane onywole.
26 Det är icke godt att man oförrättar den rättfärdiga, eller att man slår Förstan, som rätt regerar.
Ok en gima ber kumo ngʼat maonge ketho kata goyo joote nikech dimbruokgi.
27 En förnumstig man hafver hof med sitt tal, och en förståndig man håller sin anda.
Ngʼat man-gi ngʼeyo konyore gi weche kotangʼ; to ngʼat man-gi winjo wach to ritore maber.
28 Om en dåre tigde, vorde han ock vis räknad, och förståndig, om han munnen tillhölle.
Kata ngʼat mofuwo ikwano ka ngʼat mariek ka olingʼ thi; kendo ka ngʼat mongʼeyo ka orito lewe.

< Ordspråksboken 17 >