< Ordspråksboken 16 >
1 En menniska sätter sig väl före i hjertat; men af Herranom kommer, hvad tungan tala skall.
Del hombre es preparar el corazón, mas la respuesta de la lengua viene de Yahvé.
2 Hvarjom och enom tyckas hans vägar rene vara; men Herren allena gör hjertat visst.
Todos los caminos parecen limpios a los ojos del hombre, pero es Dios quien pesa los espíritus.
3 Befalla Herranom din verk, så gå din anslag fram.
Encomienda a Yahvé tus planes, y tendrán éxito tus proyectos.
4 Herren gör all ting för sin egen skull; desslikes ock den ogudaktiga till en ondan dag.
Todo lo ha creado Yahvé para su fin, aun al impío para el día aciago.
5 All högmodig hjerta äro Herranom en styggelse, och skola icke ostraffad blifva, om de än alle tillhopa höllo.
Todo altivo de corazón es abominación para Yahvé, será castigado indefectiblemente.
6 Genom godhet och trohet varder en missgerning försonad, och genom Herrans fruktan undflyr man det onda.
Con misericordia y fidelidad se expía la culpa, y con el temor de Dios (el hombre) se aparta del mal.
7 Om någors mans vägar behaga Herranom, så gör han ock hans ovänner tillfrids med honom.
Cuando los caminos de un hombre son agradables a Yahvé, Este reconcilia con él a sus enemigos.
8 Bättre är litet med rättfärdighet, än mycken tilldrägt med orätt.
Mejor poco con justicia, que grandes ganancias con injusticia.
9 Menniskones hjerta sätter sig sina vägar före; men Herren allena gifver, att de framgår.
El corazón del hombre proyecta sus caminos, pero Yahvé dirige sus pasos.
10 Prophetia ( är ) i Konungens mun; hans mun felar intet i domen.
Los labios del rey pronuncian oráculos; no peca su boca cuando dicta sentencia.
11 Rätt våg och vigt är af Herranom; och all pund i säckenom äro hans verk.
Balanza y platillos justos son de Dios, y obra suya son todas las pesas de la bolsa.
12 Om Konungarna orätt göra, så äro de en styggelse; ty genom rättfärdighet varder Konungssätet fast.
Aborrecen los reyes a los malhechores, pues la justicia es el apoyo del trono.
13 Rätt råd behagar Konungenom, och den som rätt råder, han varder älskad.
Placen a los reyes los labios justos, y les agradan los que hablan con rectitud.
14 Konungens vrede är dödsens bådskap, och en vis man försonar honom.
La ira del rey anuncio es de muerte; pero el varón sabio la aplaca.
15 När Konungens ansigte är ljufligit, det är lifvet, och hans ynnest är såsom ett aftonregn.
El semblante alegre del rey significa vida, y su favor es como nube de lluvia primaveral.
16 Tag vishet till dig, ty hon är bättre än guld; och hafva förstånd är ädlare än silfver.
Adquirir sabiduría vale más que el oro, y mejor que la plata es poseer la inteligencia.
17 De frommas väg flyr det arga, och den sin väg bevarar, han behåller sitt lif.
La senda de los justos es huir del mal; guarda su alma el que guarda sus pasos.
18 Den som ett nederfall skall få, han varder tillförene högmodig, och stort sinne går för fallet.
La soberbia precede a la caída, y la altivez de espíritu a la ruina.
19 Bättre är ödmjuk vara med de elända, än utskifta rof med de högfärdiga.
Mejor ser humilde con los humildes, que repartir despojos con los soberbios.
20 Den ena sak visliga företager, han finner lycko, och säll är den som sig förlåter på Herran.
El que está atento a la palabra, saca provecho, y el que confía en Yahvé es dichoso.
21 En förståndig varder berömd for en vis man, och ljuft tal lärer väl.
El sabio de corazón es llamado prudente; y la dulzura en el hablar aumenta los frutos de la enseñanza.
22 Klokhet är en lefvandes källa honom, som hafver henne; men de dårars tuktan är galenskap.
Fuente de vida es la sabiduría para quien la posee pero el castigo del necio es su necedad.
23 Ett vist hjerta talar klokliga, och lärer väl.
El corazón del sabio es maestro de su boca, en sus labios crece la doctrina.
24 Ljuftig ord äro en hannogskaka; de trösta själena, och uppfriska benen.
Panal de miel son las palabras amables; delicia del alma y medicina de los huesos.
25 Mångom behagar en väg väl, men hans yttersta drager till döden.
Camino hay que al hombre le parece recto, pero en su remate está la muerte.
26 Mången man kommer i stor olycko genom sin egen mun.
El que se afana, para sí se afana; a esto le estimula su boca.
27 En lösaktig menniska gräfver efter olycko, och i hennes mun brinner eld.
El hombre perverso se cava la desventura; sobre sus labios hay como llamas de fuego.
28 En vrång menniska kommer träto åstad, och en lackare gör Förstar oens.
El hombre depravado provoca contiendas, y el chismoso siembra discordia entre los amigos.
29 En arg menniska lockar sin nästa, och förer honom in på en ondan väg.
El inicuo halaga a su prójimo y así lo lleva por malos caminos.
30 Den som blinkar med ögonen, han tänker intet godt; och den som biter läpparna, han fullkomnar ondt.
Cuando uno guiña los ojos maquina maldades, y cuando se muerde los labios, las lleva a cabo.
31 Gå hår äro en hederskrona, den på rättfärdighetenes väg funnen varder.
Corona de gloria es la canicie, se la halla en el camino de la justicia.
32 En tålig man är bättre än en stark; och den, som råder sitt sinne, är bättre än en som städer vinner.
El hombre sosegado es superior al valiente, y el que es señor de sí vale más que el conquistador de una ciudad.
33 Lotten varder kastad i skötet; men han faller hvart Herren vill.
En el regazo se echan las suertes, pero de Yahvé depende toda decisión.