< Ordspråksboken 16 >

1 En menniska sätter sig väl före i hjertat; men af Herranom kommer, hvad tungan tala skall.
Człowiek sporządza myśli serca swego; ale od Pana jest odpowiedź języka.
2 Hvarjom och enom tyckas hans vägar rene vara; men Herren allena gör hjertat visst.
Wszystkie drogi człowiecze zdadzą się być czyste przed oczyma jego; ale Pan jest, który waży serca.
3 Befalla Herranom din verk, så gå din anslag fram.
Włóż na Pana sprawy twe, a będą utwierdzone zamysły twoje.
4 Herren gör all ting för sin egen skull; desslikes ock den ogudaktiga till en ondan dag.
Pan dla siebie samego wszystko sprawił, nawet i niezbożnika na dzień zły.
5 All högmodig hjerta äro Herranom en styggelse, och skola icke ostraffad blifva, om de än alle tillhopa höllo.
Obrzydliwością jest Panu każdy wyniosłego serca; który choć sobie innych na pomoc weźmie, nie ujdzie pomsty.
6 Genom godhet och trohet varder en missgerning försonad, och genom Herrans fruktan undflyr man det onda.
Miłosierdziem i prawdą oczyszczona bywa nieprawość, a w bojaźni Pańskiej odstępujemy od złego.
7 Om någors mans vägar behaga Herranom, så gör han ock hans ovänner tillfrids med honom.
Gdy się podobają Panu drogi człowieka, i nieprzyjaciół jego do zgody z nim przywodzi.
8 Bättre är litet med rättfärdighet, än mycken tilldrägt med orätt.
Lepsza jest trocha z sprawiedliwością, niż wiele dochodów niesprawiedliwych.
9 Menniskones hjerta sätter sig sina vägar före; men Herren allena gifver, att de framgår.
Serce człowiecze rozrządza drogi swe; ale Pan sprawuje kroki jego.
10 Prophetia ( är ) i Konungens mun; hans mun felar intet i domen.
Sprawiedliwy rozsądek jest w wargach królewskich; w sądzie nie błądzą usta jego.
11 Rätt våg och vigt är af Herranom; och all pund i säckenom äro hans verk.
Waga i szale są ustawą Pańską, a wszystkie gwichty sprawiedliwe w worku są za sprawą jego.
12 Om Konungarna orätt göra, så äro de en styggelse; ty genom rättfärdighet varder Konungssätet fast.
Obrzydliwością jest królom czynić niezbożność; bo sprawiedliwością stolica umocniona bywa.
13 Rätt råd behagar Konungenom, och den som rätt råder, han varder älskad.
Przyjemne są królom wargi sprawiedliwe, a szczerych w mowie miłują.
14 Konungens vrede är dödsens bådskap, och en vis man försonar honom.
Gniew królewski jest posłem śmierci; ale mąż mądry ubłaga go.
15 När Konungens ansigte är ljufligit, det är lifvet, och hans ynnest är såsom ett aftonregn.
W jasności twarzy królewskiej jest żywot, a łaska jego jest jako obłok z deszczem późnym.
16 Tag vishet till dig, ty hon är bättre än guld; och hafva förstånd är ädlare än silfver.
Daleko lepiej jest nabyć mądrości, niżeli złota najczystszego; a nabyć roztropności lepiej, niż srebra.
17 De frommas väg flyr det arga, och den sin väg bevarar, han behåller sitt lif.
Gościniec uprzejmych jest odstąpić od złego; strzeże duszy swej, kto strzeże drogi swojej.
18 Den som ett nederfall skall få, han varder tillförene högmodig, och stort sinne går för fallet.
Przed zginieniem przychodzi pycha, a przed upadkiem wyniosłość ducha.
19 Bättre är ödmjuk vara med de elända, än utskifta rof med de högfärdiga.
Lepiej jest być uniżonego ducha z pokornymi, niżeli dzielić korzyści z pysznymi.
20 Den ena sak visliga företager, han finner lycko, och säll är den som sig förlåter på Herran.
Kto ma wzgląd na słowa, znajduje dobre; a kto ufa w Panu, błogosławiony jest.
21 En förståndig varder berömd for en vis man, och ljuft tal lärer väl.
Kto jest mądrego serca, słynie rozumnym, a słodkość warg przydaje nauki.
22 Klokhet är en lefvandes källa honom, som hafver henne; men de dårars tuktan är galenskap.
Zdrój żywota jest roztropność tym, którzy ją mają; ale umiejętność głupich jest głupstwem.
23 Ett vist hjerta talar klokliga, och lärer väl.
Serce mądrego roztropnie sprawuje usta swoje, a wargami swemi przydaje nauki.
24 Ljuftig ord äro en hannogskaka; de trösta själena, och uppfriska benen.
Powieści wdzięczne są jako plastr miodu, słodkością duszy, a lekarstwem kościom.
25 Mångom behagar en väg väl, men hans yttersta drager till döden.
Zda się podczas droga być prosta człowiekowi; wszakże dokończenie jej pewna droga na śmierć.
26 Mången man kommer i stor olycko genom sin egen mun.
Człowiek pracowity pracuje sobie; bo go pobudzają usta jego.
27 En lösaktig menniska gräfver efter olycko, och i hennes mun brinner eld.
Człowiek niezbożny wykopuje złe, a w wargach jego jako ogień pałający.
28 En vrång menniska kommer träto åstad, och en lackare gör Förstar oens.
Mąż przewrotny rozsiewa zwady, a klatecznik rozłącza przyjaciół.
29 En arg menniska lockar sin nästa, och förer honom in på en ondan väg.
Mąż okrutny przewabia bliźniego swego, i wprowadza go na drogę niedobrą.
30 Den som blinkar med ögonen, han tänker intet godt; och den som biter läpparna, han fullkomnar ondt.
Kto mruga oczyma swemi, zmyśla przewrotności; a kto rucha wargami swemi, broi złe.
31 Gå hår äro en hederskrona, den på rättfärdighetenes väg funnen varder.
Koroną chwały jest sędziwość; znajduje się na drodze sprawiedliwości.
32 En tålig man är bättre än en stark; och den, som råder sitt sinne, är bättre än en som städer vinner.
Lepszy jest nierychły do gniewu, niżeli mocarz; a kto panuje sercu swemu, lepszy jest, niżeli ten, co dobył miasta.
33 Lotten varder kastad i skötet; men han faller hvart Herren vill.
Los na łono rzucają; ale od Pana jest wszystko rozrządzenie jego.

< Ordspråksboken 16 >