< Ordspråksboken 16 >
1 En menniska sätter sig väl före i hjertat; men af Herranom kommer, hvad tungan tala skall.
All'uomo appartengono i progetti della mente, ma dal Signore viene la risposta.
2 Hvarjom och enom tyckas hans vägar rene vara; men Herren allena gör hjertat visst.
Tutte le vie dell'uomo sembrano pure ai suoi occhi, ma chi scruta gli spiriti è il Signore.
3 Befalla Herranom din verk, så gå din anslag fram.
Affida al Signore la tua attività e i tuoi progetti riusciranno.
4 Herren gör all ting för sin egen skull; desslikes ock den ogudaktiga till en ondan dag.
Il Signore ha fatto tutto per un fine, anche l'empio per il giorno della sventura.
5 All högmodig hjerta äro Herranom en styggelse, och skola icke ostraffad blifva, om de än alle tillhopa höllo.
E' un abominio per il Signore ogni cuore superbo, certamente non resterà impunito.
6 Genom godhet och trohet varder en missgerning försonad, och genom Herrans fruktan undflyr man det onda.
Con la bontà e la fedeltà si espia la colpa, con il timore del Signore si evita il male.
7 Om någors mans vägar behaga Herranom, så gör han ock hans ovänner tillfrids med honom.
Quando il Signore si compiace della condotta di un uomo, riconcilia con lui anche i suoi nemici.
8 Bättre är litet med rättfärdighet, än mycken tilldrägt med orätt.
Poco con onestà è meglio di molte rendite senza giustizia.
9 Menniskones hjerta sätter sig sina vägar före; men Herren allena gifver, att de framgår.
La mente dell'uomo pensa molto alla sua via, ma il Signore dirige i suoi passi.
10 Prophetia ( är ) i Konungens mun; hans mun felar intet i domen.
Un oracolo è sulle labbra del re, in giudizio la sua bocca non sbaglia.
11 Rätt våg och vigt är af Herranom; och all pund i säckenom äro hans verk.
La stadera e le bilance giuste appartengono al Signore, sono opera sua tutti i pesi del sacchetto.
12 Om Konungarna orätt göra, så äro de en styggelse; ty genom rättfärdighet varder Konungssätet fast.
E' in abominio ai re commettere un'azione iniqua, poiché il trono si consolida con la giustizia.
13 Rätt råd behagar Konungenom, och den som rätt råder, han varder älskad.
Delle labbra giuste si compiace il re e ama chi parla con rettitudine.
14 Konungens vrede är dödsens bådskap, och en vis man försonar honom.
L'ira del re è messaggera di morte, ma l'uomo saggio la placherà.
15 När Konungens ansigte är ljufligit, det är lifvet, och hans ynnest är såsom ett aftonregn.
Nello splendore del volto del re è la vita, il suo favore è come nube di primavera.
16 Tag vishet till dig, ty hon är bättre än guld; och hafva förstånd är ädlare än silfver.
E' molto meglio possedere la sapienza che l'oro, il possesso dell'intelligenza è preferibile all'argento.
17 De frommas väg flyr det arga, och den sin väg bevarar, han behåller sitt lif.
La strada degli uomini retti è evitare il male, conserva la vita chi controlla la sua via.
18 Den som ett nederfall skall få, han varder tillförene högmodig, och stort sinne går för fallet.
Prima della rovina viene l'orgoglio e prima della caduta lo spirito altero.
19 Bättre är ödmjuk vara med de elända, än utskifta rof med de högfärdiga.
E' meglio abbassarsi con gli umili che spartire la preda con i superbi.
20 Den ena sak visliga företager, han finner lycko, och säll är den som sig förlåter på Herran.
Chi è prudente nella parola troverà il bene e chi confida nel Signore è beato.
21 En förståndig varder berömd for en vis man, och ljuft tal lärer väl.
Sarà chiamato intelligente chi è saggio di mente; il linguaggio dolce aumenta la dottrina.
22 Klokhet är en lefvandes källa honom, som hafver henne; men de dårars tuktan är galenskap.
Fonte di vita è la prudenza per chi la possiede, castigo degli stolti è la stoltezza.
23 Ett vist hjerta talar klokliga, och lärer väl.
Una mente saggia rende prudente la bocca e sulle sue labbra aumenta la dottrina.
24 Ljuftig ord äro en hannogskaka; de trösta själena, och uppfriska benen.
Favo di miele sono le parole gentili, dolcezza per l'anima e refrigerio per il corpo.
25 Mångom behagar en väg väl, men hans yttersta drager till döden.
C'è una via che pare diritta a qualcuno, ma sbocca in sentieri di morte.
26 Mången man kommer i stor olycko genom sin egen mun.
L'appetito del lavoratore lavora per lui, perché la sua bocca lo stimola.
27 En lösaktig menniska gräfver efter olycko, och i hennes mun brinner eld.
L'uomo perverso produce la sciagura, sulle sue labbra c'è come un fuoco ardente.
28 En vrång menniska kommer träto åstad, och en lackare gör Förstar oens.
L'uomo ambiguo provoca litigi, chi calunnia divide gli amici.
29 En arg menniska lockar sin nästa, och förer honom in på en ondan väg.
L'uomo violento seduce il prossimo e lo spinge per una via non buona.
30 Den som blinkar med ögonen, han tänker intet godt; och den som biter läpparna, han fullkomnar ondt.
Chi socchiude gli occhi medita inganni, chi stringe le labbra ha gia commesso il male.
31 Gå hår äro en hederskrona, den på rättfärdighetenes väg funnen varder.
Corona magnifica è la canizie, ed essa si trova sulla via della giustizia.
32 En tålig man är bättre än en stark; och den, som råder sitt sinne, är bättre än en som städer vinner.
Il paziente val più di un eroe, chi domina se stesso val più di chi conquista una città.
33 Lotten varder kastad i skötet; men han faller hvart Herren vill.
Nel grembo si getta la sorte, ma la decisione dipende tutta dal Signore.