Ordspråksboken 16
1 En menniska sätter sig väl före i hjertat; men af Herranom kommer, hvad tungan tala skall.
Plan kè a sòti nan lòm; men repons a lang lan sòti nan SENYÈ a.
2 Hvarjom och enom tyckas hans vägar rene vara; men Herren allena gör hjertat visst.
Tout chemen a yon nonm pwòp nan zye pa li; men SENYÈ a peze sa k nan kè l.
3 Befalla Herranom din verk, så gå din anslag fram.
Konsakre tout zèv ou yo a SENYÈ a, e plan ou yo va etabli.
4 Herren gör all ting för sin egen skull; desslikes ock den ogudaktiga till en ondan dag.
SENYÈ a te fè tout bagay pou pwòp sèvis li; menm mechan yo pou jou jijman an.
5 All högmodig hjerta äro Herranom en styggelse, och skola icke ostraffad blifva, om de än alle tillhopa höllo.
Tout sila ki gen kè ògèy, abominab a SENYÈ a; anverite, li p ap chape anba pinisyon.
6 Genom godhet och trohet varder en missgerning försonad, och genom Herrans fruktan undflyr man det onda.
Pa lanmou dous avèk verite, inikite lave; e pa lakrent SENYÈ a moun chape anba mal.
7 Om någors mans vägar behaga Herranom, så gör han ock hans ovänner tillfrids med honom.
Lè chemen a yon nonm fè SENYÈ a kontan, l ap fè menm lènmi li yo vin anpè avè l.
8 Bättre är litet med rättfärdighet, än mycken tilldrägt med orätt.
Pi bon se piti ak ladwati pase gwo kòb k ap antre avèk enjistis.
9 Menniskones hjerta sätter sig sina vägar före; men Herren allena gifver, att de framgår.
Panse a lòm fè plan pou wout li; men SENYÈ a dirije pa li yo.
10 Prophetia ( är ) i Konungens mun; hans mun felar intet i domen.
Se desizyon diven ki nan lèv a wa a; bouch li pa dwe fè erè nan jijman.
11 Rätt våg och vigt är af Herranom; och all pund i säckenom äro hans verk.
Yon balans ki jis apatyen a Bondye; li veye sou tout pwa nan sak yo.
12 Om Konungarna orätt göra, så äro de en styggelse; ty genom rättfärdighet varder Konungssätet fast.
Se abominab pou wa yo komèt zak mechan, paske yon twòn etabli sou ladwati.
13 Rätt råd behagar Konungenom, och den som rätt råder, han varder älskad.
Lèv ki dwat se plezi a wa yo; e sila ki pale dwat, vin renmen.
14 Konungens vrede är dödsens bådskap, och en vis man försonar honom.
Kòlè a yon wa se tankou mesaje lanmò; men yon nonm saj va kalme li.
15 När Konungens ansigte är ljufligit, det är lifvet, och hans ynnest är såsom ett aftonregn.
Nan vizaj a yon wa briye lavi; e favè li se tankou yon nwaj avèk lapli prentan.
16 Tag vishet till dig, ty hon är bättre än guld; och hafva förstånd är ädlare än silfver.
A la bon li pi bon pou resevwa sajès pase lò! Pito nou jwenn bon konprann pase ajan.
17 De frommas väg flyr det arga, och den sin väg bevarar, han behåller sitt lif.
Gran chemen a moun dwat la se pou kite mal; sila ki veye chemen li an prezève lavi li.
18 Den som ett nederfall skall få, han varder tillförene högmodig, och stort sinne går för fallet.
Ògèy ale devan destriksyon e yon lespri ògèy devan moun kap tonbe.
19 Bättre är ödmjuk vara med de elända, än utskifta rof med de högfärdiga.
Li pi bon pou rete enb nan lespri avèk sila ki ba yo, pase divize piyaj ak moun ògeye yo.
20 Den ena sak visliga företager, han finner lycko, och säll är den som sig förlåter på Herran.
Sila ki bay atansyon a pawòl la va jwenn sa ki bon; beni se sila ki mete konfyans li nan SENYÈ a.
21 En förståndig varder berömd for en vis man, och ljuft tal lärer väl.
Moun saj nan kè va rekonèt kon moun bon konprann; e dousè nan pale va ogmante kapasite konvenk moun.
22 Klokhet är en lefvandes källa honom, som hafver henne; men de dårars tuktan är galenskap.
Bon konprann se yon fontèn dlo lavi pou sila ki genyen l; men pou disipline moun ensanse yo se foli.
23 Ett vist hjerta talar klokliga, och lärer väl.
Kè moun saj la enstwi bouch li; li ogmante pouvwa l pou konvenk moun ak lèv li.
24 Ljuftig ord äro en hannogskaka; de trösta själena, och uppfriska benen.
Pawòl agreyab se yon nich gato siwo myèl; dous pou nanm nan, ak gerizon pou zo.
25 Mångom behagar en väg väl, men hans yttersta drager till döden.
Gen wout ki parèt bon a yon nonm; men fen li se lanmò.
26 Mången man kommer i stor olycko genom sin egen mun.
Apeti a yon ouvriye fè byen pou li; paske se grangou ki ankouraje l.
27 En lösaktig menniska gräfver efter olycko, och i hennes mun brinner eld.
Yon sanzave fòmante mechanste; pawòl li yo brile tankou dife wouj.
28 En vrång menniska kommer träto åstad, och en lackare gör Förstar oens.
Yon nonm pèvès gaye konfli, e yon nonm k ap bay kout lang ap separe bon zanmi yo.
29 En arg menniska lockar sin nästa, och förer honom in på en ondan väg.
Yon nonm vyolan ap tante vwazen li pou l mennen li nan move chemen.
30 Den som blinkar med ögonen, han tänker intet godt; och den som biter läpparna, han fullkomnar ondt.
Sila kap bay je dou, fè l pou l kab mennen bagay pèvès; sila ki fèmen sere lèv li, fè mal la rive.
31 Gå hår äro en hederskrona, den på rättfärdighetenes väg funnen varder.
Yon tèt blanch se yon kouwòn laglwa; li jwenn nan chemen ladwati a.
32 En tålig man är bättre än en stark; och den, som råder sitt sinne, är bättre än en som städer vinner.
Sila ki lan nan kòlè a pi bon pase pwisan yo; e sila ki gouvène lespri li a pi bon pase sila kap kaptire yon gran vil.
33 Lotten varder kastad i skötet; men han faller hvart Herren vill.
Tiraj osò fèt nan fon wòb; men tout desizyon ki sòti, sòti nan SENYÈ a.
