Ordspråksboken 16
1 En menniska sätter sig väl före i hjertat; men af Herranom kommer, hvad tungan tala skall.
Lèzòm fè lide nan kè yo. Men, dènye mo a nan men Bondye.
2 Hvarjom och enom tyckas hans vägar rene vara; men Herren allena gör hjertat visst.
Lèzòm mete nan lide yo tou sa yo fè bon. Men, pa bliye se Bondye k'ap jije sa ki nan kè yo.
3 Befalla Herranom din verk, så gå din anslag fram.
Mande Seyè a pou l' beni tout travay w'ap fè, w'ap reyisi nan tou sa w'ap fè.
4 Herren gör all ting för sin egen skull; desslikes ock den ogudaktiga till en ondan dag.
Tou sa Seyè a fè, li gen yon rezon ki fè l' fè li. Menm mechan an, li kreye l' pou l' ka pini l'.
5 All högmodig hjerta äro Herranom en styggelse, och skola icke ostraffad blifva, om de än alle tillhopa höllo.
Seyè a pa ka sipòte moun k'ap gonfle lestonmak yo sou moun. Wè pa wè, l'ap fè yo peye sa.
6 Genom godhet och trohet varder en missgerning försonad, och genom Herrans fruktan undflyr man det onda.
Si ou pa janm vire do bay Bondye, si ou toujou kenbe pawòl ou, Bondye va padonnen peche ou yo. Lè yon moun gen krentif pou Bondye, l'ap evite fè sa ki mal.
7 Om någors mans vägar behaga Herranom, så gör han ock hans ovänner tillfrids med honom.
Lè yon moun ap viv yon jan ki fè Seyè a plezi, Seyè a ap fè ata lènmi l' yo aji byen avè l'.
8 Bättre är litet med rättfärdighet, än mycken tilldrägt med orätt.
Pito ou fè ti pwofi nan fè sa ki dwat pase pou ou fè gwo benefis nan fè sa ki mal.
9 Menniskones hjerta sätter sig sina vägar före; men Herren allena gifver, att de framgår.
Lèzòm fè plan travay yo nan kè yo. Men, se Seyè a k'ap dirije sa y'ap fè a.
10 Prophetia ( är ) i Konungens mun; hans mun felar intet i domen.
Lè yon wa pale, se tankou si se te Bondye ki pale. Lè l'ap jije, li p'ap janm rann move jijman.
11 Rätt våg och vigt är af Herranom; och all pund i säckenom äro hans verk.
Seyè a mande pou yo sèvi ak bon balans pou peze. Li pa vle pou yo sèvi ak move mezi nan kòmès.
12 Om Konungarna orätt göra, så äro de en styggelse; ty genom rättfärdighet varder Konungssätet fast.
Wa yo pa ka sipòte lè moun ap fè mechanste, paske tout fòs yon gouvènman se lè li defann dwa tout moun.
13 Rätt råd behagar Konungenom, och den som rätt råder, han varder älskad.
Wa a kontan ak tout moun ki di verite. Li renmen moun ki pa nan bay manti.
14 Konungens vrede är dödsens bådskap, och en vis man försonar honom.
Lè wa a move, atansyon, moun ka mouri! Moun ki gen bon konprann ap toujou chache fè kè wa a kontan.
15 När Konungens ansigte är ljufligit, det är lifvet, och hans ynnest är såsom ett aftonregn.
Lè wa a kontan, se lavi pou tout moun. Lè li bay yon moun favè l', se tankou yon nwaj ki pote yon bon lapli prentan.
16 Tag vishet till dig, ty hon är bättre än guld; och hafva förstånd är ädlare än silfver.
Pito ou gen bon konprann pase pou ou gen byen. Pito ou gen konesans pase ou gen lajan.
17 De frommas väg flyr det arga, och den sin väg bevarar, han behåller sitt lif.
Moun ki mache dwat fè chemen yo yon jan pou yo pa fè sa ki mal. Gade kote w'ap mete pye ou pou ou pa mouri mal.
18 Den som ett nederfall skall få, han varder tillförene högmodig, och stort sinne går för fallet.
Lè ou gen lanbisyon, yo pa lwen kraze ou. Lè w'ap fè awogans, ou pa lwen mouri.
19 Bättre är ödmjuk vara med de elända, än utskifta rof med de högfärdiga.
Pito ou mennen ti vi ak pòv malere yo pase pou ou nan separe ak awogan yo nan sa yo vòlò.
20 Den ena sak visliga företager, han finner lycko, och säll är den som sig förlåter på Herran.
Moun k'ap repase nan tèt li tou sa yo moutre l' va wè zafè l' mache byen. Ala bon sa bon pou moun ki mete konfyans yo nan Seyè a!
21 En förståndig varder berömd for en vis man, och ljuft tal lärer väl.
Lè yon moun gen bon konprann, yo di li gen lespri. Lè ou pale byen sa fè ou gen plis konesans.
22 Klokhet är en lefvandes källa honom, som hafver henne; men de dårars tuktan är galenskap.
Moun ki gen bon konprann gen lavi. Men, moun sòt ap toujou sòt.
23 Ett vist hjerta talar klokliga, och lärer väl.
Yon moun ki gen bon konprann kalkile anvan li pale. Konsa pawòl li vin gen plis pèz.
24 Ljuftig ord äro en hannogskaka; de trösta själena, och uppfriska benen.
Bon pawòl se siwo myèl. Yo bon pou sante ou, yo dous pou nanm ou.
25 Mångom behagar en väg väl, men hans yttersta drager till döden.
Chemen ou kwè ki bon an, se li ki mennen ou tou dwat nan lanmò.
26 Mången man kommer i stor olycko genom sin egen mun.
Grangou fè ou travay rèd, paske ou bezwen manje pou ou mete nan bouch.
27 En lösaktig menniska gräfver efter olycko, och i hennes mun brinner eld.
Mechan an toujou ap chache jan pou li fè moun mal. Ata pawòl nan bouch li boule tankou dife.
28 En vrång menniska kommer träto åstad, och en lackare gör Förstar oens.
Ipokrit toujou ap pouse dife. Moun k'ap fè tripotay mete zanmi dozado.
29 En arg menniska lockar sin nästa, och förer honom in på en ondan väg.
Mechan an pran tèt kanmarad li, li fè l' fè sa ki pa bon.
30 Den som blinkar med ögonen, han tänker intet godt; och den som biter läpparna, han fullkomnar ondt.
Moun k'ap twenzi je yo sou moun, se moun ki gen move lide dèyè tèt yo. Moun k'ap fè siy sou moun, se moun ki sou move kou.
31 Gå hår äro en hederskrona, den på rättfärdighetenes väg funnen varder.
Cheve blan se bèl rekonpans. Moun ki mache dwat va viv lontan.
32 En tålig man är bättre än en stark; och den, som råder sitt sinne, är bättre än en som städer vinner.
Pito ou aji ak pasyans pase pou ou fè fòs sou moun. Pito ou konn kontwole tèt ou pase pou ou gwo chèf lame k'ap mache pran lavil.
33 Lotten varder kastad i skötet; men han faller hvart Herren vill.
Moun tire kat pou yo konnen sa pou yo fè. Men, desizyon an se nan men Bondye li ye.
