< Ordspråksboken 16 >

1 En menniska sätter sig väl före i hjertat; men af Herranom kommer, hvad tungan tala skall.
Ihmisen ovat mielen aivoittelut, mutta Herralta tulee kielen vastaus.
2 Hvarjom och enom tyckas hans vägar rene vara; men Herren allena gör hjertat visst.
Kaikki miehen tiet ovat hänen omissa silmissään puhtaat, mutta Herra tutkii henget.
3 Befalla Herranom din verk, så gå din anslag fram.
Heitä työsi Herran haltuun, niin sinun hankkeesi menestyvät.
4 Herren gör all ting för sin egen skull; desslikes ock den ogudaktiga till en ondan dag.
Kaiken on Herra tehnyt määrätarkoitukseen, niinpä jumalattomankin onnettomuuden päivän varalle.
5 All högmodig hjerta äro Herranom en styggelse, och skola icke ostraffad blifva, om de än alle tillhopa höllo.
Jokainen ylpeämielinen on Herralle kauhistus: totisesti, ei sellainen jää rankaisematta.
6 Genom godhet och trohet varder en missgerning försonad, och genom Herrans fruktan undflyr man det onda.
Laupeudella ja uskollisuudella rikos sovitetaan, ja Herran pelolla paha vältetään.
7 Om någors mans vägar behaga Herranom, så gör han ock hans ovänner tillfrids med honom.
Jos miehen tiet ovat Herralle otolliset, saattaa hän vihamiehetkin sovintoon hänen kanssansa.
8 Bättre är litet med rättfärdighet, än mycken tilldrägt med orätt.
Parempi vähä vanhurskaudessa kuin suuret voitot vääryydessä.
9 Menniskones hjerta sätter sig sina vägar före; men Herren allena gifver, att de framgår.
Ihmisen sydän aivoittelee hänen tiensä, mutta Herra ohjaa hänen askeleensa.
10 Prophetia ( är ) i Konungens mun; hans mun felar intet i domen.
Kuninkaan huulilla on jumalallinen ratkaisu; hänen suunsa ei petä tuomitessaan.
11 Rätt våg och vigt är af Herranom; och all pund i säckenom äro hans verk.
Puntari ja oikea vaaka ovat Herran, hänen tekoaan ovat kaikki painot kukkarossa.
12 Om Konungarna orätt göra, så äro de en styggelse; ty genom rättfärdighet varder Konungssätet fast.
Jumalattomuuden teko on kuninkaille kauhistus, sillä vanhurskaudesta valtaistuin vahvistuu.
13 Rätt råd behagar Konungenom, och den som rätt råder, han varder älskad.
Vanhurskaat huulet ovat kuninkaille mieleen, ja oikein puhuvaa he rakastavat.
14 Konungens vrede är dödsens bådskap, och en vis man försonar honom.
Kuninkaan viha on kuoleman sanansaattaja, mutta sen lepyttää viisas mies.
15 När Konungens ansigte är ljufligit, det är lifvet, och hans ynnest är såsom ett aftonregn.
Kuninkaan kasvojen valo on elämäksi, ja hänen suosionsa on kuin keväinen sadepilvi.
16 Tag vishet till dig, ty hon är bättre än guld; och hafva förstånd är ädlare än silfver.
Parempi kultaa on hankkia viisautta, kalliimpi hopeata hankkia ymmärrystä.
17 De frommas väg flyr det arga, och den sin väg bevarar, han behåller sitt lif.
Oikeamielisten tie välttää onnettomuuden; henkensä saa pitää, joka pitää vaelluksestansa vaarin.
18 Den som ett nederfall skall få, han varder tillförene högmodig, och stort sinne går för fallet.
Kopeus käy kukistumisen edellä, ylpeys lankeemuksen edellä.
19 Bättre är ödmjuk vara med de elända, än utskifta rof med de högfärdiga.
Parempi alavana nöyrien parissa kuin jakamassa saalista ylpeitten kanssa.
20 Den ena sak visliga företager, han finner lycko, och säll är den som sig förlåter på Herran.
Joka painaa mieleensä sanan, se löytää onnen; ja autuas se, joka Herraan turvaa!
21 En förståndig varder berömd for en vis man, och ljuft tal lärer väl.
Jolla on viisas sydän, sitä ymmärtäväiseksi sanotaan, ja huulten suloisuus antaa opetukselle tehoa.
22 Klokhet är en lefvandes källa honom, som hafver henne; men de dårars tuktan är galenskap.
Ymmärrys on omistajalleen elämän lähde, mutta hulluus on hulluille kuritus.
23 Ett vist hjerta talar klokliga, och lärer väl.
Viisaan sydän tekee taitavaksi hänen suunsa ja antaa tehoa hänen huultensa opetukselle.
24 Ljuftig ord äro en hannogskaka; de trösta själena, och uppfriska benen.
Lempeät sanat ovat mesileipää; ne ovat makeat sielulle ja lääkitys luille.
25 Mångom behagar en väg väl, men hans yttersta drager till döden.
Miehen mielestä on oikea monikin tie, joka lopulta on kuoleman tie.
26 Mången man kommer i stor olycko genom sin egen mun.
Työmiehen nälkä tekee työtä hänen hyväkseen, sillä oma suu panee hänelle pakon.
27 En lösaktig menniska gräfver efter olycko, och i hennes mun brinner eld.
Kelvoton mies kaivaa toiselle onnettomuutta; hänen huulillaan on kuin polttava tuli.
28 En vrång menniska kommer träto åstad, och en lackare gör Förstar oens.
Kavala mies rakentaa riitaa, ja panettelija erottaa ystävykset.
29 En arg menniska lockar sin nästa, och förer honom in på en ondan väg.
Väkivallan mies viekoittelee lähimmäisensä ja vie hänet tielle, joka ei ole hyvä.
30 Den som blinkar med ögonen, han tänker intet godt; och den som biter läpparna, han fullkomnar ondt.
Joka silmiänsä luimistelee, sillä on kavaluus mielessä; joka huulensa yhteen puristaa, sillä on paha valmiina.
31 Gå hår äro en hederskrona, den på rättfärdighetenes väg funnen varder.
Harmaat hapset ovat kunnian kruunu; se saadaan vanhurskauden tiellä.
32 En tålig man är bättre än en stark; och den, som råder sitt sinne, är bättre än en som städer vinner.
Pitkämielinen on parempi kuin sankari, ja mielensä hillitseväinen parempi kuin kaupungin valloittaja.
33 Lotten varder kastad i skötet; men han faller hvart Herren vill.
Helmassa pudistellen arpa heitetään, mutta Herralta tulee aina sen ratkaisu.

< Ordspråksboken 16 >