< Ordspråksboken 15 >

1 Ett mjukt svar stillar vrede; men ett hårdt ord kommer harm åstad.
La respuesta suave quita la ira; mas la palabra áspera hace subir el furor.
2 De visas tunga gör lärdomen ljuflig; de dårars mun utsputar alltid galenskap.
La lengua de los sabios adornará la sabiduría; mas la boca de los locos hablará locura.
3 Herrans ögon skåda i all rum, både onda och goda.
Los ojos del SEÑOR están en todo lugar, mirando a los malos y a los buenos.
4 En helsosam tunga är lifsens trä; men en lögnaktig gör hjertans sorg.
La sana lengua es árbol de vida; mas la perversidad en ella es una brecha en el espíritu.
5 En dåre lastar sins faders tuktan; men den som tager vid straff, han varder klok.
El loco menosprecia el castigo de su padre; mas el que guarda la corrección, saldrá cuerdo.
6 Uti dens rättfärdigas hus äro ägodelar nog; men uti dens ogudaktigas tilldrägt är förderf.
En la casa del justo hay gran provisión; pero turbación en los frutos del impío.
7 De visas mun utströr god råd; men de dårars hjerta är icke så.
Los labios de los sabios esparcen sabiduría; mas no así el corazón de los locos.
8 Dens ogudaktigas offer är Herranom en styggelse; men de frommas bön är honom behagelig.
El sacrificio de los impíos es abominación al SEÑOR; mas la oración de los rectos es su gozo.
9 Dens ogudaktigas väg är Herranom en styggelse; men den der far efter rättfärdighet, han varder älskad.
Abominación es al SEÑOR el camino del impío; mas él ama al que sigue justicia.
10 Det är en ond tuktan, öfvergifva vägen; och den der straff hatar, han måste dö.
El castigo es molesto al que deja el camino; mas el que aborreciere la corrección, morirá.
11 Helvete och förderf är för Herranom; huru mycket mer menniskornas hjerta? (Sheol h7585)
El infierno y la perdición están delante del SEÑOR; ¡cuánto más los corazones de los hombres! (Sheol h7585)
12 En bespottare älskar icke den honom straffar, och går icke till den visa.
El burlador no ama al que le corrige; ni se allega a los sabios.
13 Ett gladt hjerta gör ett blidt ansigte; men när hjertat bekymradt är, så faller ock modet.
El corazón alegre hermosea el rostro; mas por el dolor de corazón el espíritu se abate.
14 Ett klokt hjerta handlar visliga; men de öfverdådige dårar regera dårliga.
El corazón entendido busca la sabiduría; mas la boca de los locos pace locura.
15 En bedröfvad menniska hafver aldrig en god dag; men ett godt mod är ett dageligit gästabåd.
Todos los días del pobre son trabajosos; mas el de buen corazón tiene un convite continuo.
16 Bättre är något lite med Herrans fruktan, än en stor skatt med oro.
Mejor es lo poco con el temor del SEÑOR, que el gran tesoro donde hay turbación.
17 Bättre är en rätt kål med kärlek, än en gödd oxe med hat.
Mejor es la comida de legumbres donde hay amor, que de buey engordado donde hay odio.
18 En sticken man kommer träto åstad; men en tålig man stillar kif.
El hombre iracundo revolverá contiendas; mas el que tarde se enoja, apaciguará la rencilla.
19 Dens latas väg är full med törne; men de frommas väg är väl slät.
El camino del perezoso es como seto de espinos; mas la vereda de los rectos como una calzada.
20 En vis son fröjdar fadren, och en galen menniska skämmer sina moder.
El hijo sabio alegra al padre; mas el hombre loco menosprecia a su madre.
21 Enom dåra är galenskapen en glädje; men en förståndig man blifver på rätta vägenom.
La locura es alegría al falto de entendimiento; mas el hombre entendido enderezará su caminar.
22 De anslag varda till intet, der icke råd är med; men der månge rådgifvare äro, blifva de beståndande.
Los pensamientos son frustrados donde no hay consejo; mas en la multitud de consejeros se afirman.
23 Det är enom glädje, att man honom skäliga svarar, och ett ord i sinom tid är ganska täckeligit.
El hombre se alegra con la respuesta de su boca; y la palabra a su tiempo, ¡cuán buena es!
24 Lifsens väg leder den visa uppåt, på det han skall undvika helvetet, som nedatill är. (Sheol h7585)
El camino de la vida es cuesta arriba al entendido, para apartarse del infierno abajo. (Sheol h7585)
25 Herren skall nederslå de högfärdigas hus, och stadfästa enkones gränso.
El SEÑOR asolará la casa de los soberbios; mas él afirmará la heredad de la viuda.
26 De argas anslog äro Herranom en styggelse; men ett skäligit tal är täckt.
Abominación son al SEÑOR los pensamientos del malo; mas el hablar de los limpios es limpio.
27 Men girige förstörer sitt eget hus; men den som mutor hatar, han skall lefva.
Alborota su casa el codicioso; mas el que aborrece las dádivas vivirá.
28 Dens rättfärdigas hjerta betänker, hvad svaras skall; men de ogudaktigas mun utöser ondt.
El corazón del justo piensa para responder; mas la boca de los impíos derrama malas cosas.
29 Herren är långt ifrå de ogudaktiga; men de rättfärdigas bön hörer han.
Lejos está el SEÑOR de los impíos; mas él oye la oración de los justos.
30 Ett blidt ansigte gläder hjertat; ett godt ryckte gör benen fet.
La luz de los ojos alegra el corazón; y la buena fama engorda los huesos.
31 Det öra, som hörer lifsens straff, det skall bo ibland de visa.
La oreja que escucha la corrección de vida, entre los sabios morará.
32 Den som icke låter sig aga, han gör sig sjelf till intet; men den som straff hörer han varder klok.
El que tiene en poco el castigo, menosprecia su alma; mas el que escucha la corrección, tiene corazón entendido.
33 Herrans fruktan är en tuktan till vishet, och förr än man till äro kommer, måste man lida.
El temor del SEÑOR es enseñanza de sabiduría; y delante de la honra está la humildad.

< Ordspråksboken 15 >