Ordspråksboken 15
1 Ett mjukt svar stillar vrede; men ett hårdt ord kommer harm åstad.
La amable respuesta aplaca la ira, Pero la palabra hiriente aumenta el furor.
2 De visas tunga gör lärdomen ljuflig; de dårars mun utsputar alltid galenskap.
La lengua de los sabios hace aceptable el conocimiento, La boca de los necios expresa insensatez.
3 Herrans ögon skåda i all rum, både onda och goda.
Los ojos de Yavé están en todo lugar, Y observan a malos y a buenos.
4 En helsosam tunga är lifsens trä; men en lögnaktig gör hjertans sorg.
Árbol de vida es la boca apacible, Pero la perversa es quebrantamiento de espíritu.
5 En dåre lastar sins faders tuktan; men den som tager vid straff, han varder klok.
El necio desprecia el consejo de su padre, Pero el que acepta la corrección es sagaz.
6 Uti dens rättfärdigas hus äro ägodelar nog; men uti dens ogudaktigas tilldrägt är förderf.
En la casa del justo hay gran riqueza, Pero en las ganancias del perverso hay aflicción.
7 De visas mun utströr god råd; men de dårars hjerta är icke så.
Los labios de los sabios esparcen conocimiento, No así el corazón de los necios.
8 Dens ogudaktigas offer är Herranom en styggelse; men de frommas bön är honom behagelig.
Repugnancia a Yavé es el sacrificio de los perversos, Pero la oración de los rectos es su deleite.
9 Dens ogudaktigas väg är Herranom en styggelse; men den der far efter rättfärdighet, han varder älskad.
Repugnancia a Yavé es el camino del perverso, Pero Él ama al que sigue la justicia.
10 Det är en ond tuktan, öfvergifva vägen; och den der straff hatar, han måste dö.
La disciplina molesta al que abandona el camino. El que aborrece la corrección morirá.
El Seol y el Abadón están delante de Yavé, ¡Cuánto más los corazones de los hijos de hombres! (Sheol h7585)
12 En bespottare älskar icke den honom straffar, och går icke till den visa.
El escarnecedor no ama al que lo reprende, Ni busca a los sabios.
13 Ett gladt hjerta gör ett blidt ansigte; men när hjertat bekymradt är, så faller ock modet.
Un corazón alegre hermosea el rostro, Pero el dolor del corazón abate el ánimo.
14 Ett klokt hjerta handlar visliga; men de öfverdådige dårar regera dårliga.
El corazón entendido busca el conocimiento, Pero la boca de los necios se apacienta de la insensatez.
15 En bedröfvad menniska hafver aldrig en god dag; men ett godt mod är ett dageligit gästabåd.
Todos los días del afligido son difíciles, Pero el de corazón alegre [tiene] un banquete continuo.
16 Bättre är något lite med Herrans fruktan, än en stor skatt med oro.
Más vale poco con el temor a Yavé, Que grandes tesoros con tumulto.
17 Bättre är en rätt kål med kärlek, än en gödd oxe med hat.
Mejor es ración de legumbres donde hay amor, Que buey engordado donde hay rencor.
18 En sticken man kommer träto åstad; men en tålig man stillar kif.
El hombre iracundo provoca contiendas, Pero el lento para la ira apacigua la rencilla.
19 Dens latas väg är full med törne; men de frommas väg är väl slät.
El camino del perezoso es como un cercado de espinos, Pero la senda de los rectos es llana.
20 En vis son fröjdar fadren, och en galen menniska skämmer sina moder.
El hijo sabio alegra al padre, Pero el hombre necio menosprecia a su madre.
21 Enom dåra är galenskapen en glädje; men en förståndig man blifver på rätta vägenom.
La necedad divierte al falto de entendimiento, Pero el hombre prudente endereza su andar.
22 De anslag varda till intet, der icke råd är med; men der månge rådgifvare äro, blifva de beståndande.
Sin consulta, los planes se frustran, Pero tienen éxito con muchos consejeros.
23 Det är enom glädje, att man honom skäliga svarar, och ett ord i sinom tid är ganska täckeligit.
El hombre se alegra con la respuesta de su boca. ¡Cuán buena es la palabra oportuna!
24 Lifsens väg leder den visa uppåt, på det han skall undvika helvetet, som nedatill är. (Sheol h7585)
El prudente sube por el camino de la vida, Que lo aparta de la bajada al Seol. (Sheol h7585)
25 Herren skall nederslå de högfärdigas hus, och stadfästa enkones gränso.
Yavé destruye la casa del soberbio, Pero afirma el lindero de la viuda.
26 De argas anslog äro Herranom en styggelse; men ett skäligit tal är täckt.
Repugnancia a Yavé son los pensamientos del perverso, Pero las palabras de los puros le son placenteras.
27 Men girige förstörer sitt eget hus; men den som mutor hatar, han skall lefva.
El que aspira a ganancias deshonestas arruina su casa, Pero el que aborrece el soborno vivirá.
28 Dens rättfärdigas hjerta betänker, hvad svaras skall; men de ogudaktigas mun utöser ondt.
El corazón del justo medita la respuesta, Pero la boca del perverso derrama malas cosas.
29 Herren är långt ifrå de ogudaktiga; men de rättfärdigas bön hörer han.
Yavé está lejos de los perversos, Pero escucha la oración de los justos.
30 Ett blidt ansigte gläder hjertat; ett godt ryckte gör benen fet.
La luz de los ojos alegra el corazón, Y una buena noticia nutre los huesos.
31 Det öra, som hörer lifsens straff, det skall bo ibland de visa.
Oído que escucha sana reprensión, Vivirá entre los sabios.
32 Den som icke låter sig aga, han gör sig sjelf till intet; men den som straff hörer han varder klok.
El que rechaza la corrección menosprecia su vida, El que escucha la amonestación adquiere entendimiento.
33 Herrans fruktan är en tuktan till vishet, och förr än man till äro kommer, måste man lida.
El temor a Yavé es escuela de sabiduría, Y antes del honor está la humildad.
