Ordspråksboken 15
1 Ett mjukt svar stillar vrede; men ett hårdt ord kommer harm åstad.
Responsio mollis frangit iram: sermo durus suscitat furorem.
2 De visas tunga gör lärdomen ljuflig; de dårars mun utsputar alltid galenskap.
Lingua sapientium ornat scientiam: os fatuorum ebullit stultitiam.
3 Herrans ögon skåda i all rum, både onda och goda.
In omni loco oculi Domini contemplantur bonos et malos.
4 En helsosam tunga är lifsens trä; men en lögnaktig gör hjertans sorg.
Lingua placabilis, lignum vitae: quae autem immoderata est, conteret spiritum.
5 En dåre lastar sins faders tuktan; men den som tager vid straff, han varder klok.
Stultus irridet disciplinam patris sui: qui autem custodit increpationes, astutior fiet. In abundanti iustitia virtus maxima est: cogitationes autem impiorum eradicabuntur.
6 Uti dens rättfärdigas hus äro ägodelar nog; men uti dens ogudaktigas tilldrägt är förderf.
Domus iusti plurima fortitudo: et in fructibus impii conturbatio.
7 De visas mun utströr god råd; men de dårars hjerta är icke så.
Labia sapientium disseminabunt scientiam: cor stultorum dissimile erit.
8 Dens ogudaktigas offer är Herranom en styggelse; men de frommas bön är honom behagelig.
Victimae impiorum abominabiles Domino: vota iustorum placabilia:
9 Dens ogudaktigas väg är Herranom en styggelse; men den der far efter rättfärdighet, han varder älskad.
Abominatio est Domino via impii: qui sequitur iustitiam, diligitur ab eo.
10 Det är en ond tuktan, öfvergifva vägen; och den der straff hatar, han måste dö.
Doctrina mala deserentium viam vitae: qui increpationes odit, morietur.
Infernus, et perditio coram Domino: quanto magis corda filiorum hominum? (Sheol h7585)
12 En bespottare älskar icke den honom straffar, och går icke till den visa.
Non amat pestilens eum, qui se corripit: nec ad sapientes graditur.
13 Ett gladt hjerta gör ett blidt ansigte; men när hjertat bekymradt är, så faller ock modet.
Cor gaudens exhilarat faciem: in moerore animi deiicitur spiritus.
14 Ett klokt hjerta handlar visliga; men de öfverdådige dårar regera dårliga.
Cor sapientis quaerit doctrinam: et os stultorum pascitur imperitia.
15 En bedröfvad menniska hafver aldrig en god dag; men ett godt mod är ett dageligit gästabåd.
Omnes dies pauperis, mali: secura mens quasi iuge convivium.
16 Bättre är något lite med Herrans fruktan, än en stor skatt med oro.
Melius est parum cum timore Domini, quam thesauri magni et insatiabiles.
17 Bättre är en rätt kål med kärlek, än en gödd oxe med hat.
Melius est vocari ad olera cum charitate: quam ad vitulum saginatum cum odio.
18 En sticken man kommer träto åstad; men en tålig man stillar kif.
Vir iracundus provocat rixas: qui patiens est, mitigat suscitatas.
19 Dens latas väg är full med törne; men de frommas väg är väl slät.
Iter pigrorum quasi sepes spinarum: via iustorum absque offendiculo.
20 En vis son fröjdar fadren, och en galen menniska skämmer sina moder.
Filius sapiens laetificat patrem: et stultus homo despicit matrem suam.
21 Enom dåra är galenskapen en glädje; men en förståndig man blifver på rätta vägenom.
Stultitia gaudium stulto: et vir prudens dirigit gressus suos.
22 De anslag varda till intet, der icke råd är med; men der månge rådgifvare äro, blifva de beståndande.
Dissipantur cogitationes ubi non est consilium: ubi vero sunt plures consiliarii, confirmantur.
23 Det är enom glädje, att man honom skäliga svarar, och ett ord i sinom tid är ganska täckeligit.
Laetatur homo in sententia oris sui: et sermo opportunus est optimus.
24 Lifsens väg leder den visa uppåt, på det han skall undvika helvetet, som nedatill är. (Sheol h7585)
Semita vitae super eruditum, ut declinet de inferno novissimo. (Sheol h7585)
25 Herren skall nederslå de högfärdigas hus, och stadfästa enkones gränso.
Domum superborum demolietur Dominus: et firmos faciet terminos viduae.
26 De argas anslog äro Herranom en styggelse; men ett skäligit tal är täckt.
Abominatio Domini cogitationes malae: et purus sermo pulcherrimus firmabitur ab eo.
27 Men girige förstörer sitt eget hus; men den som mutor hatar, han skall lefva.
Conturbat domum suam qui sectatur avaritiam: qui autem odit munera, vivet. Per misericordiam et fidem purgantur peccata: per timorem autem Domini declinat omnis a malo.
28 Dens rättfärdigas hjerta betänker, hvad svaras skall; men de ogudaktigas mun utöser ondt.
Mens iusti meditatur obedientiam: os impiorum redundat malis.
29 Herren är långt ifrå de ogudaktiga; men de rättfärdigas bön hörer han.
Longe est Dominus ab impiis: et orationes iustorum exaudiet.
30 Ett blidt ansigte gläder hjertat; ett godt ryckte gör benen fet.
Lux oculorum laetificat animam: fama bona impinguat ossa.
31 Det öra, som hörer lifsens straff, det skall bo ibland de visa.
Auris, quae audit increpationes vitae, in medio sapientium commorabitur.
32 Den som icke låter sig aga, han gör sig sjelf till intet; men den som straff hörer han varder klok.
Qui abiicit disciplinam, despicit animam suam: qui autem acquiescit increpationibus, possessor est cordis.
33 Herrans fruktan är en tuktan till vishet, och förr än man till äro kommer, måste man lida.
Timor Domini, disciplina sapientiae: et gloriam praecedit humilitas.
