Ordspråksboken 15
1 Ett mjukt svar stillar vrede; men ett hårdt ord kommer harm åstad.
Yon repons ki dous kalme kòlè; men yon mo sevè pwovoke gwo fache.
2 De visas tunga gör lärdomen ljuflig; de dårars mun utsputar alltid galenskap.
Lang a saj la gen pou mèt, konnesans; men bouch a sila ki manke konprann nan eksprime foli.
3 Herrans ögon skåda i all rum, både onda och goda.
Zye a SENYÈ a tout kote; L ap veye sa ki bon ak sa ki mal.
4 En helsosam tunga är lifsens trä; men en lögnaktig gör hjertans sorg.
Yon lang ki kalme se yon pyebwa lavi; men si l gen desepsyon, l ap kraze lespri.
5 En dåre lastar sins faders tuktan; men den som tager vid straff, han varder klok.
Yon moun ensanse refize disiplin a papa l; men sila ki aksepte repwòch gen sajès.
6 Uti dens rättfärdigas hus äro ägodelar nog; men uti dens ogudaktigas tilldrägt är förderf.
Gran richès twouve nan kay a moun dwat yo; men gwo twoub se salè a mechan an.
7 De visas mun utströr god råd; men de dårars hjerta är icke så.
Lèv a moun saj yo gaye konesans; men se pa konsa ak kè moun ensansib yo.
8 Dens ogudaktigas offer är Herranom en styggelse; men de frommas bön är honom behagelig.
Sakrifis a mechan an abominab a SENYÈ a; men lapriyè moun dwat yo se gwo plezi Li.
9 Dens ogudaktigas väg är Herranom en styggelse; men den der far efter rättfärdighet, han varder älskad.
Chemen mechan an abominab a SENYÈ a; men Li renmen sila ki chache ladwati a.
10 Det är en ond tuktan, öfvergifva vägen; och den der straff hatar, han måste dö.
Pinisyon byen di ap tann sila ki abandone chemen an; sila ki rayi korije a va mouri.
Sejou mò yo ak labim nan parèt devan zye SENYÈ a; konbyen, anplis, pou kè a lòm! (Sheol h7585)
12 En bespottare älskar icke den honom straffar, och går icke till den visa.
Sila ki moke a pa renmen sila ki fè l repwòch la; li pa janm ale kote moun saj.
13 Ett gladt hjerta gör ett blidt ansigte; men när hjertat bekymradt är, så faller ock modet.
Kè ki gen lajwa fè figi moun rejwi; men lè kè a tris, lespri a vin brize.
14 Ett klokt hjerta handlar visliga; men de öfverdådige dårar regera dårliga.
Lespri a moun entèlijan an chache konesans; men bouch a moun sòt la, manje foli.
15 En bedröfvad menniska hafver aldrig en god dag; men ett godt mod är ett dageligit gästabåd.
Tout jou aflije yo move; men yon kè kontan se yon fèt ki pa janm sispann.
16 Bättre är något lite med Herrans fruktan, än en stor skatt med oro.
Pi bon se piti ak lakrent SENYÈ a, pase gwo richès ak gwo twoub ladann.
17 Bättre är en rätt kål med kärlek, än en gödd oxe med hat.
Pi bon se yon plato legim avèk lanmou, pase yon bèf gra ak rayisman.
18 En sticken man kommer träto åstad; men en tålig man stillar kif.
Yon nonm ki kolerik pwovoke konfli; men sila ki lan nan kòlè a kalme yon kont.
19 Dens latas väg är full med törne; men de frommas väg är väl slät.
Wout a parese a se tankou yon ran pikan; men pa a moun dwat la se yon gran chemen.
20 En vis son fröjdar fadren, och en galen menniska skämmer sina moder.
Yon fis ki saj fè papa l kontan; men yon gason ensanse meprize manman l.
21 Enom dåra är galenskapen en glädje; men en förståndig man blifver på rätta vägenom.
Foli se gwo plezi pou sila ki manke bon konprann nan; men yon nonm ak bon konprann mache dwat.
22 De anslag varda till intet, der icke råd är med; men der månge rådgifvare äro, blifva de beståndande.
San konsèy, plan yo vin jennen; men ak anpil konseyè, yo vin reyisi.
23 Det är enom glädje, att man honom skäliga svarar, och ett ord i sinom tid är ganska täckeligit.
Yon nonm jwenn kè kontan nan yon repons ki jis, e a la bèl yon mo livre nan pwòp lè li bèl!
24 Lifsens väg leder den visa uppåt, på det han skall undvika helvetet, som nedatill är. (Sheol h7585)
Wout lavi a mennen moun saj la anwo, pou l kab evite Sejou mò k ap tann li anba a. (Sheol h7585)
25 Herren skall nederslå de högfärdigas hus, och stadfästa enkones gränso.
SENYÈ a va demoli kay moun ògeye a; men L ap etabli lizyè vèv la.
26 De argas anslog äro Herranom en styggelse; men ett skäligit tal är täckt.
Plan mechan yo abominab a SENYÈ a; men pawòl agreyab yo san tach.
27 Men girige förstörer sitt eget hus; men den som mutor hatar, han skall lefva.
Sila ki fè pwofi ak movèz fwa a, twouble pwòp lakay li; men sila ki rayi afè anba tab la, va viv.
28 Dens rättfärdigas hjerta betänker, hvad svaras skall; men de ogudaktigas mun utöser ondt.
Kè a moun dwat la reflechi anpil pou bay repons; men bouch a mechan an fè anpil move bagay vin parèt.
29 Herren är långt ifrå de ogudaktiga; men de rättfärdigas bön hörer han.
SENYÈ a lwen mechan an; men Li tande lapriyè a moun dwat yo.
30 Ett blidt ansigte gläder hjertat; ett godt ryckte gör benen fet.
Zye klè fè kè kontan; bòn nouvèl kon mete grès sou zo.
31 Det öra, som hörer lifsens straff, det skall bo ibland de visa.
Zòrèy k ap koute repwòch ap viv; zore ki koute koreksyon ap alèz pami saj yo.
32 Den som icke låter sig aga, han gör sig sjelf till intet; men den som straff hörer han varder klok.
Sila ki neglije disiplin meprize pwòp tèt li; men sila ki koute repwòch ranmase bon konprann.
33 Herrans fruktan är en tuktan till vishet, och förr än man till äro kommer, måste man lida.
Lakrent SENYÈ a se enstriksyon ki bay sajès; avan onè, fòk imilite.
