< Ordspråksboken 14 >

1 Genom visa qvinnor varder huset bygdt; men en galen bryter det neder med sina åthäfvor.
Mukadzi akachenjera anovaka imba yake, asi benzi rinoputsa imba yaro namaoko aro.
2 Den som Herran fruktar, han går på rätta vägen; men den honom föraktar, han viker af hans väg.
Uyo ano mufambiro wakarurama anotya Jehovha, asi uyo ano mufambiro wakatsauka anomuzvidza.
3 Dårar tala tyranniskt; men de vise bevara sin mun.
Kutaura kwebenzi kunouyisa shamhu kumusana kwaro, asi miromo yavakachenjera inovadzivirira.
4 Der icke oxar äro, der är krubban ren; men der oxen hafver nog skaffa, der är nog inkommande.
Kana pasina nzombe, chidyiro hachina chinhu, asi pasimba renzombe ndipo panobva kukohwa kukuru.
5 Ett troget vittne ljuger icke; men ett falskt vittne talar dristeliga lögn.
Chapupu chechokwadi hachinyengeri, asi chapupu chenhema chinodurura nhema.
6 Bespottaren söker vishet, och finner henne intet; men dem förståndiga är vishet lätt.
Mudadi anotsvaka uchenjeri asi anohushaya, asi ruzivo runouya zviri nyore kune anonzvera.
7 Kommer du till en dåra, der finner du icke ett förnumstigt ord.
Gara kure nomunhu benzi, nokuti haungawani ruzivo kubva pamiromo yake.
8 Det är dens klokas vishet, att han aktar uppå sin väg; men det är ens dåras galenskap, att det är alltsammans bedrägeri med honom.
Uchenjeri hwomunhu akangwara ndiko kunzwisisa nzira dzake, asi upenzi hwamapenzi ndihwo unyengeri.
9 De dårar drifva deras gabberi med syndene; men de fromme hafva lust till de fromma.
Mapenzi anoseka kutendeuka pazvivi, asi kuita zvakanaka kunowanikwa pakati pavakarurama.
10 När hjertat sörjandes är, så hjelper ingen utvärtes glädje.
Mwoyo mumwe nomumwe unoziva kutambudzika kwawo, uye hapana munhu angagoverana nawo mufaro wawo.
11 De ogudaktigas hus varder förgjordt; men de frommas hydda skall grönskas.
Imba yeakaipa ichaparadzwa, asi tende rowakarurama richabudirira.
12 Mångom behagar en väg väl; men på ändalyktene leder han honom till döden.
Kune nzira inoita seyakanaka kumunhu, asi kumagumo inotungamirira kurufu.
13 Efter löje kommer sorg, och änden på glädjene är ångest.
Kunyange mukuseka mwoyo unogona kurwadziwa, uye mufaro ungangoperera mukusuwa.
14 Ene lösaktiga mennisko varder gåendes såsom han handlar; men en from man skall vara öfver honom.
Vasingatendi vachapiwa mubayiro wakazara wenzira dzavo, uye munhu akanaka achapiwa mubayiro wenzira dzakewo.
15 En fåkunnig man tror hvart ord; men en förståndig man aktar på sin gång.
Munhu asina mano anongotenda zvose zvose, asi munhu akangwara anongwarira mafambiro ake.
16 En vis man hafver fruktan, och flyr det arga; men en dåre söker fram dristeliga.
Munhu akachenjera anotya Jehovha uye anovenga zvakaipa, asi benzi rina manyawi uye harina hanya.
17 En otålig menniska gör galen ting; men en försigtig man hatar det.
Munhu anokurumidza kutsamwa anoita zvinhu zvoupenzi, uye munhu anoita zvounyengeri achavengwa.
18 De flåkote handla ovarliga; men det är de förståndigas krona, att de varliga handla.
Vasina mano vachagara nhaka youpenzi, asi vakangwara vachapfekedzwa korona yezivo.
19 De onde måste buga för de goda, och de ogudaktige uti dens rättfärdigas portom.
Vanhu vakaipa vachagwadama pamberi pavakanaka, uye vakaipa pamasuo avakarurama.
20 En fattigan hatar ock hans näste; men de rike hafva många vänner.
Varombo vanoraswa kunyange navavakidzani vavo, asi vapfumi vane shamwari zhinji.
21 Syndaren föraktar sin nästa; men säll är den som förbarmar sig öfver den elända.
Uyo anozvidza muvakidzani wake anotadza, asi akaropafadzwa ane tsitsi kune vanoshayiwa.
22 De som med illfundighet umgå, dem skall det fela; men der som godt tänka, dem skall trohet och godhet vederfaras.
Ko, vanoronga zvakaipa havarasiki here? Asi avo vanoronga zvakanaka vanowana rudo nokutendeka.
23 Der man arbetar, der är nog; men der man umgår med ordom, der är fattigdom.
Kushanda nesimba kwose kunopa mubayiro, asi kungotaura kunotungamirira kuurombo bedzi.
24 Dem visom är deras rikedom en krona; men de dårars galenskap blifver galenskap.
Upfumi hwavakachenjera ikorona yavo, asi upenzi hwamapenzi hunobereka upenzi.
25 Ett troget vittne friar lifvet; men ett falskt vittne bedrager.
Chapupu chechokwadi chinoponesa upenyu, asi chapupu chenhema chinonyengera.
26 Den som Herran fruktar, han hafver ett tryggt fäste, och hans barn varda också beskärmad.
Uyo anotya Jehovha ane nhare yakasimba, uye ichava utiziro kuvana vake.
27 Herrans fruktan är lifsens källa, att man må undfly dödsens snaro.
Kutya Jehovha ndicho chitubu choupenyu, kunodzora munhu kubva pamisungo yorufu.
28 Der en Konung mycket folk hafver, det är hans härlighet; men der litet folk är, det gör en herra blödig.
Mukuwanda kwavanhu ndimo mune ukuru hwamambo, asi pasina vanhu muchinda anoparadzwa.
29 Den som tålig är, han är vis; men den som otålig är, han uppenbarar sin galenskap.
Munhu ane mwoyo murefu anonzwisisa, asi munhu anokurumidza kutsamwa anoratidza upenzi.
30 Ett blidt hjerta är kroppsens lif; men afund är var i benen.
Mwoyo wakagadzikana unopa upenyu kumuviri, asi ruchiva runoodza mapfupa.
31 Den som försmäder den fattiga, han lastar hans skapare; men den som förbarmar sig öfver den fattiga, han ärar Gud.
Uyo anomanikidza varombo anoratidza kuti anozvidza Musiki wavo, asi ani naani ane hanya nevanoshayiwa anokudza Mwari.
32 Den ogudaktige består icke uti sine olycko; men den rättfärdige är ock i dödenom frimodig.
Kana njodzi yauya, akaipa anowisirwa pasi, asi kunyange murufu akarurama ane utiziro.
33 Uti dens förståndigas hjerta hvilar visheten, och varder uppenbar ibland dårar.
Uchenjeri hunogara mumwoyo yavanohunzvera uye kunyange pakati pamapenzi hunozvizivisa.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk; men synd är folkets förderf.
Kururama kunosimudzira rudzi, asi chivi chinonyadzisa vanhu vapi zvavo.
35 En klok tjenare behagar Konungenom väl; men en skamlig tjenare lider han icke.
Mambo anofarira muranda akachenjera, asi muranda anonyadzisa achatsamwirwa naye.

< Ordspråksboken 14 >