Ordspråksboken 14
1 Genom visa qvinnor varder huset bygdt; men en galen bryter det neder med sina åthäfvor.
Ko ta te wahine whakaaro nui he hanga i tona whare; ko ta te wahine wairangi, ko ona ringa hei wahi iho.
2 Den som Herran fruktar, han går på rätta vägen; men den honom föraktar, han viker af hans väg.
Ko te tangata e haere ana i runga i tona tika, e wehi ana i a Ihowa; ko te tangata he parori ki ona ara e whakahawea ana ki i ia.
3 Dårar tala tyranniskt; men de vise bevara sin mun.
Kei te mangai o te wairangi he patu whakapehapeha; ma nga ngutu ia o te hunga whakaaro nui ratou ka ora ai.
4 Der icke oxar äro, der är krubban ren; men der oxen hafver nog skaffa, der är nog inkommande.
Ki te kahore he kau, ka ma te takotoranga kai; ma te kaha ia o te kau ka nui ai nga hua.
5 Ett troget vittne ljuger icke; men ett falskt vittne talar dristeliga lögn.
E kore te kaiwhakaatu pono e teka; ka puaki ia te teka i te kaiwhakaatu teka.
6 Bespottaren söker vishet, och finner henne intet; men dem förståndiga är vishet lätt.
E rapu ana te tangata whakahi i te whakaaro nui, heoi kahore e kitea e ia; ki te tangata matau ia he mama noa te matauranga.
7 Kommer du till en dåra, der finner du icke ett förnumstigt ord.
Haere atu ki te aroaro o te kuware, ina kahore e kitea e koe he ngutu matau ona.
8 Det är dens klokas vishet, att han aktar uppå sin väg; men det är ens dåras galenskap, att det är alltsammans bedrägeri med honom.
Ko te whakaaro nui o te tangata tupato, he matau ki tona ara; ko te wairangi o nga kuware, he tinihanga.
9 De dårar drifva deras gabberi med syndene; men de fromme hafva lust till de fromma.
Ko ta nga wairangi he kata ki te he: na kei te hunga tika te whakaaro pai.
10 När hjertat sörjandes är, så hjelper ingen utvärtes glädje.
E mohio ana te ngakau ki tona ake mamae, e kore ano hoki tona koa e pikitia e te tangata ke.
11 De ogudaktigas hus varder förgjordt; men de frommas hydda skall grönskas.
Ka whakangaromia te whare o te hunga kino: ka tupu ia te teneti o te hunga tika.
12 Mångom behagar en väg väl; men på ändalyktene leder han honom till döden.
He huarahi ano tera e tika ana ki ta te tangata titiro, ko tona mutunga ia ko nga huarahi ki te mate.
13 Efter löje kommer sorg, och änden på glädjene är ångest.
Ahakoa e kata ana, e mamae ana te ngakau; a, ko te mutunga o te koa, he pouri.
14 Ene lösaktiga mennisko varder gåendes såsom han handlar; men en from man skall vara öfver honom.
Ko te tangata i te ngakau tahuri ke, ka makona i ona ara ake: a ko te tangata pai ka makona i tana ake ano.
15 En fåkunnig man tror hvart ord; men en förståndig man aktar på sin gång.
Ko ta te kuware he whakapono ki nga kupu katoa; tena ko te tangata tupato, ka ata titiro ki tana hikoi.
16 En vis man hafver fruktan, och flyr det arga; men en dåre söker fram dristeliga.
E wehi ana te tangata whakaaro nui, ka neke atu i te kino; ko te kuware ia ka whakahi, ka tohe.
17 En otålig menniska gör galen ting; men en försigtig man hatar det.
Ko te tangata riri wawe ka mahi i te wairangi; ka kinongia ano hoki te tangata i nga rauhanga kino.
18 De flåkote handla ovarliga; men det är de förståndigas krona, att de varliga handla.
He wairangi te whakarerenga iho mo nga kuware; ko te tangata tupato ia ka karaunatia ki te matauranga.
19 De onde måste buga för de goda, och de ogudaktige uti dens rättfärdigas portom.
E piko ana te hunga kino ki te aroaro o te hunga pai; a ko te hunga he ki nga kuwaha o te tangata tika.
20 En fattigan hatar ock hans näste; men de rike hafva många vänner.
E kinongia ana te rawakore e tona hoa ake nei ano; he tokomaha ia nga tangata e aroha ana ki te tangata taonga.
21 Syndaren föraktar sin nästa; men säll är den som förbarmar sig öfver den elända.
Ko te tangata e whakahawea ana ki tona hoa, e hara ana; ko te tangata ia e atawhai ana ki nga rawakore, ka hari.
22 De som med illfundighet umgå, dem skall det fela; men der som godt tänka, dem skall trohet och godhet vederfaras.
He teka ianei e kotiti ke ana nga kaiwhakatakoto i te kino? He atawhai ia, he pono, kei nga kaihanga i te pai.
23 Der man arbetar, der är nog; men der man umgår med ordom, der är fattigdom.
He hua to nga mauiuitanga katoa; tena ko te korero o nga ngutu e ahu ana ki te rawakore.
24 Dem visom är deras rikedom en krona; men de dårars galenskap blifver galenskap.
Hei karauna mo nga whakaaro nui o ratou taonga; ko te wairangi ia o nga kuware, he wairangi kau.
25 Ett troget vittne friar lifvet; men ett falskt vittne bedrager.
Ka ora nga wairua i te kaiwhakaatu pono: ko te tangata korero teka ia e mea ana kia tinihanga.
26 Den som Herran fruktar, han hafver ett tryggt fäste, och hans barn varda också beskärmad.
U tonu, kaha tonu te whakaaro ina wehi ki a Ihowa; ka whai rerenga atu ano hoki ana tamariki.
27 Herrans fruktan är lifsens källa, att man må undfly dödsens snaro.
He puna ora te wehi ki a Ihowa, e mahue ai nga reti o te mate.
28 Der en Konung mycket folk hafver, det är hans härlighet; men der litet folk är, det gör en herra blödig.
Ma te nui o te iwi ka whai honore ai te kingi; ma te kore o te iwi ka taka ai te rangatira.
29 Den som tålig är, han är vis; men den som otålig är, han uppenbarar sin galenskap.
He matauranga nui to te tangata manawanui; ko te tangata riri wawe ia, e whakaneke ake ana ia i te wairangi.
30 Ett blidt hjerta är kroppsens lif; men afund är var i benen.
He ora ki nga kikokiko te ngakau ora; ko te hae ia, he pirau ki nga wheua.
31 Den som försmäder den fattiga, han lastar hans skapare; men den som förbarmar sig öfver den fattiga, han ärar Gud.
Ko te tangata e tukino ana i te ware, he tawai tana ki tona Kaihanga; ko te tangata ia e atawhai ana i te rawakore, e whakahonore ana i a ia.
32 Den ogudaktige består icke uti sine olycko; men den rättfärdige är ock i dödenom frimodig.
E uakina iho ana te tangata kino i runga i tona he; ko te tangata tika ia ka whai tumanakohanga i tona matenga.
33 Uti dens förståndigas hjerta hvilar visheten, och varder uppenbar ibland dårar.
Ka noho te whakaaro nui ki te ngakau o te tangata matau; engari ko te mea kei te wahi ki roto o nga kuware e whakaaturia ana.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk; men synd är folkets förderf.
Ma te tika ka kake ai te iwi; ma te hara ia ka ingoa kino ai nga iwi.
35 En klok tjenare behagar Konungenom väl; men en skamlig tjenare lider han icke.
Ka manako te kingi ki te pononga mahara; a ka riri ki te tangata i takea ai te whakama.
