< Ordspråksboken 14 >
1 Genom visa qvinnor varder huset bygdt; men en galen bryter det neder med sina åthäfvor.
Bon konprann yon fanm fè kay li mache byen. Men, yon fanm sòt ap kraze kay li ak pwòp men li.
2 Den som Herran fruktar, han går på rätta vägen; men den honom föraktar, han viker af hans väg.
Moun ki mache dwat, se yo ki gen krentif pou Seyè a. Men, moun k'ap mache kwochi pa pran Bondye pou anyen.
3 Dårar tala tyranniskt; men de vise bevara sin mun.
Pawòl nan bouch moun san konprann, se fwèt pou dèyè yo. Men, pawòl nan bouch moun ki gen bon konprann, se pwoteksyon yo.
4 Der icke oxar äro, der är krubban ren; men der oxen hafver nog skaffa, der är nog inkommande.
Kote ki pa gen bèf pou rale chari pa gen rekòt. Lè bèt ou anfòm w'ap fè bon rekòt.
5 Ett troget vittne ljuger icke; men ett falskt vittne talar dristeliga lögn.
Yon bon temwen p'ap bay manti. Yon fo temwen p'ap di verite.
6 Bespottaren söker vishet, och finner henne intet; men dem förståndiga är vishet lätt.
Moun ki gen lògèy plen kè yo, yo mèt chache konesans, yo p'ap janm jwenn li. Men, pou moun ki gen lespri, se bagay fasil.
7 Kommer du till en dåra, der finner du icke ett förnumstigt ord.
Pa pwoche bò kote moun san konprann. Se pa anba bouch yo w'ap pran anyen.
8 Det är dens klokas vishet, att han aktar uppå sin väg; men det är ens dåras galenskap, att det är alltsammans bedrägeri med honom.
Moun ki gen bon konprann konnen sa l'ap fè. Moun sòt mete nan tèt li li konnen, men se tèt li l'ap twonpe.
9 De dårar drifva deras gabberi med syndene; men de fromme hafva lust till de fromma.
Moun sòt pran peche sèvi jwèt. Men, moun k'ap mache dwat pare pou rekonèt tò yo.
10 När hjertat sörjandes är, så hjelper ingen utvärtes glädje.
Lè ou nan lapenn, se ou ki konnen sa w'ap soufri. Konsa tou, lè kè ou kontan, pesonn pa ka kontan avè ou.
11 De ogudaktigas hus varder förgjordt; men de frommas hydda skall grönskas.
Fanmi mechan yo gen pou disparèt. Men, fanmi moun k'ap mache dwat yo gen pou devlope.
12 Mångom behagar en väg väl; men på ändalyktene leder han honom till döden.
Chemen ou kwè ki bon an, se li ki mennen tou dwat nan lanmò.
13 Efter löje kommer sorg, och änden på glädjene är ångest.
Ou mèt ap ri, kè ou ka nan lapenn. Apre kontantman, se kè sere.
14 Ene lösaktiga mennisko varder gåendes såsom han handlar; men en from man skall vara öfver honom.
Moun k'ap fè sa ki mal ap jwenn sa l'ap chache a. Konsa tou, moun k'ap fè byen an ap jwenn rekonpans li.
15 En fåkunnig man tror hvart ord; men en förståndig man aktar på sin gång.
Yon moun sòt ap kwè tou sa yo di l'. Men, moun ki gen konprann veye kote l'ap mete pye l'.
16 En vis man hafver fruktan, och flyr det arga; men en dåre söker fram dristeliga.
Moun ki gen bon konprann pran prekosyon yo, yo egzante malè. Moun sòt yo awogan, yo toujou konprann zafè yo bon.
17 En otålig menniska gör galen ting; men en försigtig man hatar det.
Lè yon moun gen san wo, l'ap toujou fè betiz. Men, moun ki kalkile anvan ap toujou rete kè pòpòz.
18 De flåkote handla ovarliga; men det är de förståndigas krona, att de varliga handla.
Moun san konprann aji tankou moun fou. Men, rekonpans moun ki gen lespri se konesans.
19 De onde måste buga för de goda, och de ogudaktige uti dens rättfärdigas portom.
Move moun gen pou wete chapo devan bon moun. Moun mechan gen pou bese tèt devan moun k'ap mache dwat yo.
20 En fattigan hatar ock hans näste; men de rike hafva många vänner.
Lè ou pòv, ou pa gen zanmi. Lè ou rich, ou plen zanmi.
21 Syndaren föraktar sin nästa; men säll är den som förbarmar sig öfver den elända.
Se yon peche ou fè lè ou meprize frè parèy ou. Men, ala bon sa bon pou moun ki gen pitye pou pòv malere!
22 De som med illfundighet umgå, dem skall det fela; men der som godt tänka, dem skall trohet och godhet vederfaras.
Lè w'ap chache fè sa ki mal, ou pèdi chemen ou. Men, lè w'ap chache fè sa ki byen, moun ap toujou renmen ou, yo p'ap janm lage ou.
23 Der man arbetar, der är nog; men der man umgår med ordom, der är fattigdom.
Travay, w'a jwenn tou sa ou bezwen. Rete chita ap pale anpil ap rann ou pòv.
24 Dem visom är deras rikedom en krona; men de dårars galenskap blifver galenskap.
Rekonpans moun ki gen konprann se konesans. Moun san konprann ap toujou aji tankou moun sòt.
25 Ett troget vittne friar lifvet; men ett falskt vittne bedrager.
Lè yon temwen di laverite, li sove lavi inonsan. Lè li bay manti, li twonpe jij yo.
26 Den som Herran fruktar, han hafver ett tryggt fäste, och hans barn varda också beskärmad.
Lè yon moun gen krentif pou Bondye, li gen kote pou l' apiye. Pitit li yo ap jwenn pwoteksyon bò kot Bondye.
27 Herrans fruktan är lifsens källa, att man må undfly dödsens snaro.
Gen krentif pou Bondye, w'a gen lavi. Ou p'ap tonbe lè lavi ou an danje.
28 Der en Konung mycket folk hafver, det är hans härlighet; men der litet folk är, det gör en herra blödig.
Tout pouvwa yon wa, se lè peyi l'ap kòmande a gen anpil moun. Men, lè pa gen moun nan peyi a, wa a pa vo anyen.
29 Den som tålig är, han är vis; men den som otålig är, han uppenbarar sin galenskap.
Moun ki pa fè kòlè fasil, se moun ki gen bon konprann. Men, moun ki gen san wo fè wè jan li sòt.
30 Ett blidt hjerta är kroppsens lif; men afund är var i benen.
Lè ou gen kè ou poze, ou kenbe kò ou an sante. Men, anvye sò lòt moun se tankou yon maladi k'ap manje ou nan zo.
31 Den som försmäder den fattiga, han lastar hans skapare; men den som förbarmar sig öfver den fattiga, han ärar Gud.
Lè w'ap peze pòv malere, se Bondye ki fè l' la w'ap derespekte. Men, lè ou aji byen ak pòv, se pi bèl sèvis ou ka rann Bondye.
32 Den ogudaktige består icke uti sine olycko; men den rättfärdige är ock i dödenom frimodig.
Mechanste mechan an, se sa k'ap jete l' atè. Men, moun ki fè sa ki byen, y'ap pwoteje l' menm lè lavi l' an danje.
33 Uti dens förståndigas hjerta hvilar visheten, och varder uppenbar ibland dårar.
Moun ki gen konprann, se tout tan y'ap chache konnen. Men, moun sòt pa chache konnen anyen.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk; men synd är folkets förderf.
Lè gen jistis nan yon peyi, sa leve peyi a. Men, peche lenjistis se yon wont pou yon nasyon.
35 En klok tjenare behagar Konungenom väl; men en skamlig tjenare lider han icke.
Wa a kontan lè moun k'ap travay avè l' yo fè travay yo byen. Men, l'ap move sou moun k'ap fè travay yo mal.