< Ordspråksboken 14 >

1 Genom visa qvinnor varder huset bygdt; men en galen bryter det neder med sina åthäfvor.
Every wise woman builds her house, but the foolish one tears it down with her own hands.
2 Den som Herran fruktar, han går på rätta vägen; men den honom föraktar, han viker af hans väg.
He who walks in his uprightness fears YHWH, but he who is perverse in his ways despises him.
3 Dårar tala tyranniskt; men de vise bevara sin mun.
The fool's talk brings a rod to his back, but the lips of the wise protect them.
4 Der icke oxar äro, der är krubban ren; men der oxen hafver nog skaffa, der är nog inkommande.
Where no oxen are, the crib is clean, but much increase is by the strength of the ox.
5 Ett troget vittne ljuger icke; men ett falskt vittne talar dristeliga lögn.
A truthful witness will not lie, but a false witness pours out lies.
6 Bespottaren söker vishet, och finner henne intet; men dem förståndiga är vishet lätt.
A scoffer seeks wisdom, and doesn't find it, but knowledge comes easily to a discerning person.
7 Kommer du till en dåra, der finner du icke ett förnumstigt ord.
Stay away from a foolish man, for you won't find knowledge on his lips.
8 Det är dens klokas vishet, att han aktar uppå sin väg; men det är ens dåras galenskap, att det är alltsammans bedrägeri med honom.
The wisdom of the prudent is to think about his way, but the folly of fools is deceit.
9 De dårar drifva deras gabberi med syndene; men de fromme hafva lust till de fromma.
Fools mock at making atonement for sins, but among the upright there is good will.
10 När hjertat sörjandes är, så hjelper ingen utvärtes glädje.
The heart knows its own bitterness and joy; he will not share these with a stranger.
11 De ogudaktigas hus varder förgjordt; men de frommas hydda skall grönskas.
The house of the wicked will be destroyed, but the tent of the upright will flourish.
12 Mångom behagar en väg väl; men på ändalyktene leder han honom till döden.
There is a way which seems right to a man, but in the end it leads to death.
13 Efter löje kommer sorg, och änden på glädjene är ångest.
Even in laughter the heart may be sorrowful, and mirth may end in heaviness.
14 Ene lösaktiga mennisko varder gåendes såsom han handlar; men en from man skall vara öfver honom.
The unfaithful will be repaid for his own ways; likewise a good man will be rewarded for his ways.
15 En fåkunnig man tror hvart ord; men en förståndig man aktar på sin gång.
A simple man believes everything, but the prudent man carefully considers his ways.
16 En vis man hafver fruktan, och flyr det arga; men en dåre söker fram dristeliga.
A wise man is cautious and turns away from evil, but the fool is arrogant and reckless.
17 En otålig menniska gör galen ting; men en försigtig man hatar det.
He who is quick to become angry will commit folly, and a crafty man is hated.
18 De flåkote handla ovarliga; men det är de förståndigas krona, att de varliga handla.
The simple inherit folly, but the prudent are crowned with knowledge.
19 De onde måste buga för de goda, och de ogudaktige uti dens rättfärdigas portom.
The evil bow down before the good, and the wicked at the gates of the righteous.
20 En fattigan hatar ock hans näste; men de rike hafva många vänner.
The poor person is shunned even by his own neighbor, but the rich person has many friends.
21 Syndaren föraktar sin nästa; men säll är den som förbarmar sig öfver den elända.
He who despises his neighbor sins, but blessed is he who shows kindness to the poor.
22 De som med illfundighet umgå, dem skall det fela; men der som godt tänka, dem skall trohet och godhet vederfaras.
Do they not go astray who plot evil? But love and faithfulness belong to those who plan good.
23 Der man arbetar, der är nog; men der man umgår med ordom, der är fattigdom.
In all hard work there is profit, but the talk of the lips leads only to poverty.
24 Dem visom är deras rikedom en krona; men de dårars galenskap blifver galenskap.
The crown of the wise is their riches, but the folly of fools crowns them with folly.
25 Ett troget vittne friar lifvet; men ett falskt vittne bedrager.
A truthful witness saves souls, but a false witness is deceitful.
26 Den som Herran fruktar, han hafver ett tryggt fäste, och hans barn varda också beskärmad.
In the fear of YHWH is a secure fortress, and he will be a refuge for his children.
27 Herrans fruktan är lifsens källa, att man må undfly dödsens snaro.
The fear of YHWH is a fountain of life, turning people from the snares of death.
28 Der en Konung mycket folk hafver, det är hans härlighet; men der litet folk är, det gör en herra blödig.
In the multitude of people is the king's glory, but in the lack of people is the destruction of the prince.
29 Den som tålig är, han är vis; men den som otålig är, han uppenbarar sin galenskap.
He who is slow to anger has great understanding, but he who has a quick temper displays folly.
30 Ett blidt hjerta är kroppsens lif; men afund är var i benen.
The life of the body is a heart at peace, but envy rots the bones.
31 Den som försmäder den fattiga, han lastar hans skapare; men den som förbarmar sig öfver den fattiga, han ärar Gud.
He who oppresses the poor shows contempt for his Maker, but he who is kind to the needy honors him.
32 Den ogudaktige består icke uti sine olycko; men den rättfärdige är ock i dödenom frimodig.
The wicked is brought down in his calamity, but the righteous has a refuge in his death.
33 Uti dens förståndigas hjerta hvilar visheten, och varder uppenbar ibland dårar.
Wisdom rests in the heart of one who has understanding, and is even made known in the inward part of fools.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk; men synd är folkets förderf.
Righteousness exalts a nation, but sin is a disgrace to any people.
35 En klok tjenare behagar Konungenom väl; men en skamlig tjenare lider han icke.
The king's favor is toward a servant who deals wisely, but his wrath is toward one who causes shame.

< Ordspråksboken 14 >