Ordspråksboken 14
1 Genom visa qvinnor varder huset bygdt; men en galen bryter det neder med sina åthäfvor.
Dhako mariek gero ode, to dhako mofuwo muko ode gi lwete owuon.
2 Den som Herran fruktar, han går på rätta vägen; men den honom föraktar, han viker af hans väg.
Ngʼat ma wuodhe oriere oluoro Jehova Nyasaye, to ngʼat ma yorene achach ochaye.
3 Dårar tala tyranniskt; men de vise bevara sin mun.
Wuoyo mar ngʼama ofuwo kelone mana goch e ngʼeye, to dho jomariek bedonegi ragengʼ.
4 Der icke oxar äro, der är krubban ren; men der oxen hafver nog skaffa, der är nog inkommande.
Kama onge rwedhi, dipo bedo nono, to kama rwath nitiere keyo mangʼeny bedoe.
5 Ett troget vittne ljuger icke; men ett falskt vittne talar dristeliga lögn.
Janeno ma ja-adiera ok riambi, to janeno ma hango wach wacho mana miriambo.
6 Bespottaren söker vishet, och finner henne intet; men dem förståndiga är vishet lätt.
Ngʼat ma jasunga nyalo dwaro rieko to ok oyud gimoro, ngʼeyo tiend wach to biro mayot ne ngʼat ma ongʼeyo pogo tiend weche.
7 Kommer du till en dåra, der finner du icke ett förnumstigt ord.
Bed mabor gi ngʼat mofuwo nimar ok iniyud ngʼeyo tiend wach e dhoge.
8 Det är dens klokas vishet, att han aktar uppå sin väg; men det är ens dåras galenskap, att det är alltsammans bedrägeri med honom.
Rieko mar jorieko en bedo gi paro ne yoregi, to fup joma ofuwo en wuondruok.
9 De dårar drifva deras gabberi med syndene; men de fromme hafva lust till de fromma.
Joma ofuwo jaro kowachnegi mondo giwe richo, to ngʼwono iyudo kuom joma kare.
10 När hjertat sörjandes är, så hjelper ingen utvärtes glädje.
Chuny ka chuny ongʼeyo litne owuon, to onge ngʼato machielo manyalo bedo e mor ma en-go.
11 De ogudaktigas hus varder förgjordt; men de frommas hydda skall grönskas.
Od ngʼat marach ibiro ketho to kar dak mar ngʼat makare biro dhiyo nyime.
12 Mångom behagar en väg väl; men på ändalyktene leder han honom till döden.
Nitie yo manenore ne dhano ni nikare, to gikone otero mana ngʼato e tho.
13 Efter löje kommer sorg, och änden på glädjene är ångest.
Kata e kinde mar nyiero, chuny nyalo bedo gi lit, to mor nyalo gik e kuyo.
14 Ene lösaktiga mennisko varder gåendes såsom han handlar; men en from man skall vara öfver honom.
Joma onge yie ibiro mi pok moromo gi timbegi, to ngʼat maber bende pok moromo kode.
15 En fåkunnig man tror hvart ord; men en förståndig man aktar på sin gång.
Ngʼat mangʼeyone tin thoro yie gimoro amora, to ngʼat mariek paro gik motimo.
16 En vis man hafver fruktan, och flyr det arga; men en dåre söker fram dristeliga.
Ngʼat mariek oluoro Jehova Nyasaye kendo okwedo richo, to ngʼama ofuwo wiye tek kendo omuomore.
17 En otålig menniska gör galen ting; men en försigtig man hatar det.
Ngʼat ma iye wangʼ piyo timo gik mofuwo, to ngʼat ma ja-miganga ji mon-go.
18 De flåkote handla ovarliga; men det är de förståndigas krona, att de varliga handla.
Joma ngʼeyogi tin nwangʼo fuwo, to jomariek irwako nigi ogut ngʼeyo.
19 De onde måste buga för de goda, och de ogudaktige uti dens rättfärdigas portom.
Joricho kulore e nyim joma beyo, to jo-ajendeke e dhorangeye mag joma kare.
20 En fattigan hatar ock hans näste; men de rike hafva många vänner.
Jochan ok dwar kata gi jobutgi, to jo-mwandu nigi osiepe mangʼeny.
21 Syndaren föraktar sin nästa; men säll är den som förbarmar sig öfver den elända.
Ngʼatno machayo jabute timo richo, to ogwedhi ngʼatno mangʼwon gi jogo mochando.
22 De som med illfundighet umgå, dem skall det fela; men der som godt tänka, dem skall trohet och godhet vederfaras.
Donge jogo machano marach lal nono? To jogo machano gima ber yudo hera kendo imiyogi luor.
23 Der man arbetar, der är nog; men der man umgår med ordom, der är fattigdom.
Tich matek duto kelo ohala, to wuoyo awuoya maonge tim kelo dhier.
24 Dem visom är deras rikedom en krona; men de dårars galenskap blifver galenskap.
Mwandu jomariek e osimbo margi, to fup joma ofuwo nyago mana fuwo.
25 Ett troget vittne friar lifvet; men ett falskt vittne bedrager.
Janeno ma ja-adiera reso ji e tho, to janeno ma hango wach en jawuond.
26 Den som Herran fruktar, han hafver ett tryggt fäste, och hans barn varda också beskärmad.
Ngʼat moluoro Jehova Nyasaye nigi ohinga motegno, kendo nyithinde noyud kar pondo.
27 Herrans fruktan är lifsens källa, att man må undfly dödsens snaro.
Luoro Jehova Nyasaye en soko mar ngima, ma reso ngʼato e obadho mag tho.
28 Der en Konung mycket folk hafver, det är hans härlighet; men der litet folk är, det gör en herra blödig.
Ruoth ma joge ngʼeny ema yudo duongʼ, to ruoth maonge jogo morito to podho.
29 Den som tålig är, han är vis; men den som otålig är, han uppenbarar sin galenskap.
Ngʼat ma terore mos nigi winjo, to ngʼatno ma iye wangʼ piyo nyiso fupe.
30 Ett blidt hjerta är kroppsens lif; men afund är var i benen.
Chuny man-gi kwe kelo ngima ni ringruok, to nyiego towo choke.
31 Den som försmäder den fattiga, han lastar hans skapare; men den som förbarmar sig öfver den fattiga, han ärar Gud.
Ngʼat masando jochan nyiso achaya ne Jal mane ochweyogi, to ngʼato angʼata mangʼwon ni jogo mochando miyo Nyasaye luor.
32 Den ogudaktige består icke uti sine olycko; men den rättfärdige är ock i dödenom frimodig.
Ka masira obiro, joricho itieko, to kata e tho ngʼat makare nigi kar pondo.
33 Uti dens förståndigas hjerta hvilar visheten, och varder uppenbar ibland dårar.
Rieko odak e chuny ngʼat ma weche donjone, to kata mana e dier joma ofuwo omiyo ingʼeye.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk; men synd är folkets förderf.
Tim makare tingʼo oganda malo, to richo en wichkuot ne ji.
35 En klok tjenare behagar Konungenom väl; men en skamlig tjenare lider han icke.
Ruoth mor gi jatich mariek, to jatich makwodo wich yudo mirimbe.
