Ordspråksboken 13
1 En vis son låter fadren tukta sig; men en bespottare lyder icke straff.
Capak cyi ing a pa ak awiyyn ngai nawh, thlang ak husit ingtaw toelthamnaak awi maa hy.
2 Munsens frukt nyttjar man; men de föraktare tänka icke annat än vrånghet.
A huui awhkaw ak thaih leek awhkawng thlang ing ak thaih qah hu nawh, cehlai amak ypawm thlang ingtaw boeseet sai ce ngaih hy.
3 Den sin mun bevarar, han bevarar sitt lif; men den som sin mun orådeliga upplåter, han kommer i förskräckelse.
A hui am lai ak ngaihtaak thlang taw a hqingnaak khanawh ak ngaihtaak thlangna awm nawh, cehlai ak poek kaana awi ak saa paqaap qaap thlang taw plamtham kaw.
4 Den late begärar, och får dock intet; men de trefne få nog.
Thlang thakdam kawpoek ing a hoei ngaihnaak ta lawt hy, cehlai ikaw am ta hy. Thlakmeet ingtaw a ngaih boeih ce hu hy.
5 Den rättfärdige är lögnenes fiende; men den ogudaktiga skämmer, och försmäder.
Thlakdyng ingtaw amak thyym awi kqawn sawh na nawh, cehlai khawsak amak dyng thlang ingtaw chahnaak ing ming che phyih sak hy.
6 Rättfärdighet bevarar den oskyldiga; men det ogudaktiga väsendet förer en till synd.
Dyngnaak ing ak thyymna khawksaakhqi ce khoemdoenkhqi nawh, thawlhnaak ing thlakthawlhkhqi ce tluuk sak khqi hy.
7 Mången är fattig i stor rikedom, och mången är rik i sinom fattigdom.
Boeina ak saa qu ikawm amak ta awm nawh, khawdengna ak saa qu ing khawhthem khawzah ak ta awm hy,
8 Med rikedom kan en hjelpa sitt lif; men en fattig man hörer icke straff.
Khawh ing ak taakung hqingnaak thawng thai nawh, cehlai khawdeng thlang ing thlang a theet vutnaak awi am za hy.
9 De rättfärdigas ljus gör gladsamma; men de ogudaktigas lykta skall utslockna.
Thlakdyng a vaangnaak taw angqungtheng nawh, thlakchekhqi a maihchoei taw him pekna awm kaw.
10 Ibland de högmodiga är alltid träta; men vishet gör förnuftigt folk.
Ooekqunaak ing hqo thawhsak nawh, awi ak ngai venawh cyihnaak awm hy.
11 Rikedom varder liten, när man förslöser honom; men det man tillsammanhåller, det varder stort.
Amak thyymna khawh huh taw phu amak tana qeeng zip kawm saw, bibi phu huh khawh taw pung khqoet khqoet kaw.
12 Det hopp, som fördröjes, gör ängslo i hjertat; men när det kommer, som man begärar, det är ett lifsträ.
Ngaih-uunaak a plam awh kawlung tlo nawh, cehlai ngaih-uunaak a soepnaak taw hqingnaak thingsii ni.
13 Den som föraktar ordet, han förderfvar sig sjelf; men den som fruktar budet, han skall få frid.
Awi amak ngaikhqi ham thihnaak pha kawm saw, awipek ak kqihchah ak thlang taw kutdo pekna awm kaw.
14 Dens visas lära är en lefvandes källa, till att undvika dödsens snaro.
Thlakcyikhqi cawngpyinaak taw hqingnaak tuikuk amyihna awm nawh, thihnaak thaang awhkawng thlang loet sak hy.
15 Ett godt råd bekommer väl; men de föraktares väg gör ondt.
Zaaksiimnaak leek ing thlang mikhaileeknaak pe nawh; cehlai amak ypawm thlang a cehnaak lam taw kyi hy.
16 En kloker gör all ting med förnuft men en dåre utsprider dårskap.
Khawksiim thlang ingtaw cyihnaak ing bi sai nawh, thlakqaw ing a qawnaak zaan hy.
17 Ett ogudaktigt bådskap bär ondt fram; men ett troget båd är helsosamt.
Amak leek tamnaa taw zoseetnaak awh tlu thai nawh, ak ypawm dyihthing taw sadingnaak ni.
18 Den som tuktan låter fara, han hafver fattigdom och skam; den sig gerna straffa låter, han skall till äro komma.
Toelnaak amak ngai ing khawdeng chah phyi nawh, cehlai toelnaak ak haanaaking kyihcahnaak ham kaw.
19 När det kommer, som man begärar, det gör hjertana godt; men den som flyr det onda, han är dem galnom en styggelse.
Ngaih-uunaak ak soepnaak taw kawlung ham aawi nawh, thlakche hamna seet sainaak awhkawng hu nawng ve sawhnaak kawi ni.
20 Den som med visom omgår, han varder vis; men den som de dårars stallbroder är, han får olycko.
Thlakcyi pyinaak taw cyihnaakna awm nawh, thlakche pyinaak taw seetnaak ni.
21 Det onda följer syndarena efter; men dem rättfärdigom varder godt vedergullet.
Thawlhnaak ing thlangthawlh hu hquut nawh, thlakdyng taw themleek ing thungna awm kaw.
22 Den gode skall hafva arfvingar intill barnabarn, men syndarens gods skall varda spardt till den rättfärdiga.
Thlakleek ing a tu a ca khqi hamna khawh taak pek khqi nawh, thlakche a khawh taw thlakdyngkhqi ham cun pekna ak awm ni.
23 Mycken spis är uti de fattigas åker; men somliga församla med orätt.
Khawdeng a loma awh caang daw soeih moe, amak thyymna bibinaak ing phu amak tana zip boeih hy.
24 Den sitt ris spar, han hatar sitt barn; men den som det kärt hafver, han näpser det i tid.
A ca ak sawhnaak thlang ing cumcik am hawna nawh, ak lungnaak thlang ing a ca ce toelna hy.
25 Den rättfärdige äter, att hans själ må mätt varda; men de ogudaktigas buk hafver aldrig nog.
Thlakdyng ing taw buh ak phyina ai nawh, cehlai thlakche taw buh cawih ing awm kaw.
