Ordspråksboken 12
1 Den sig gerna straffa låter, han varder klok; men den der ostraffad vara vill, han blifver en dåre.
Aquele que ama a correção ama o conhecimento; mas aquele que odeia a repreensão é um bruto.
2 Den der from är, honom vederfars tröst af Herranom; men en ond man varder förkastad.
O homem de bem ganha o favor do SENHOR; mas ao homem de pensamentos perversos, ele o condenará.
3 Ett ogudaktigt väsende främjar menniskona intet; men dens rättfärdigas rot skall blifva.
O homem não prevalecerá pela perversidade; mas a raiz dos justos não será removida.
4 En idog qvinna är sins mans krona; men en oidog är såsom var i hans ben.
A mulher virtuosa é a coroa de seu marido; mas a causadora de vergonha é como uma podridão em seus ossos.
5 De rättfärdigas tankar äro redelige; men de ogudaktigas anslag äro bedrägeri.
Os pensamentos dos justos são de bom juízo; [mas] os conselhos dos perversos são enganosos.
6 De ogudaktigas anslag vakta efter blod; men de frommas mun friar dem.
As palavras dos perversos são para espreitar [o derramamento de] sangue [de inocentes]; mas a boca dos corretos os livrará.
7 De ogudaktige skola varda omstörte, och icke mer vara till; men dens rättfärdigas hus blifver beståndandes.
Os perversos serão transtornados, e não existirão [mais]; porém a casa dos justos permanecerá.
8 Ett godt råd varder (dock på ändalyktene) lofvadt; men arg list kommer på skam.
Cada um será elogiado conforme seu entendimento; mas o perverso de coração será desprezado.
9 Den som ringa är, och tager vara uppå sitt, han är bättre än den der stor vill vara, och honom fattas bröd.
Melhor é o que estima pouco a si mesmo mas tem quem o sirva, do que aquele que elogia e si mesmo, mas nem sequer tem pão.
10 Den rättfärdige förbarmar sig öfver sin ök; men de ogudaktigas hjerta är obarmhertigt.
O justo dá atenção à vida de seus animais; mas [até] as misericórdias dos perversos são cruéis.
11 Den som sin åker brukar, han skall få bröd tillfyllest; men den som går efter de ting, som intet af nödene äro, han är en dåre.
Aquele que lavra sua terra se saciará de pão; mas o que segue [coisas] inúteis tem falta de juízo.
12 Dens ogudaktigas lust är till att göra skada; men dens rättfärdigas rot skall bära frukt.
O perverso deseja armadilhas malignas; porém a raiz dos justos produzirá [seu fruto].
13 Den onde varder gripen i sin egen falska ord; men den rättfärdige undkommer ångest.
O perverso é capturado pela transgressão de seus lábios, mas o justo sairá da angústia.
14 Mycket godt kommer enom genom munsens frukt; och menniskone varder vedergullet efter som hennes händer förtjent hafva.
Cada um se sacia do bem pelo fruto de sua [própria] boca; e a recompensa das mãos do homem lhe será entregue de volta.
15 Enom dåra behagar hans sed väl; men den der råde lyder, han är vis.
O caminho do tolo é correto aos seus [próprios] olhos; mas aquele que ouve o [bom] conselho é sábio.
16 En dåre beviser sina vrede snarliga; men den der smälek fördöljer, han är vis.
A ira do tolo é conhecida no mesmo dia, mas o prudente ignora o insulto.
17 Den som sannfärdig är, han säger hvad rätt är; men ett falskt vittne bedrager.
Aquele que fala a verdade conta a justiça; porém a testemunha falsa [conta] o engano.
18 Den der ovarliga talar, han stinger såsom ett svärd; men de visas tunga är helsosam.
Há [alguns] que falam [palavras] como que golpes de espada; porém a língua do sábios é [como] um remédio.
19 En sannfärdig mun består evigliga; men en falsk tunga består icke länge.
O lábio da verdade ficará para sempre, mas a língua da falsidade [dura] por [apenas] um momento.
20 De som något ondt råda, bedraga sig sjelfva; men de som tillfrid råda, de skola glädja sig deraf.
[Há] engano no coração dos que tramam o mal; mas os que aconselham a paz [têm] alegria.
21 Dem rättfärdiga varder intet ondt vederfarandes; men de ogudaktige skola med olycko fulla varda.
Nenhuma adversidade sobrevirá ao justos; mas os perversos se encherão de mal.
22 Falske munnar äro Herranom en styggelse; men de som troliga handla, de behaga honom väl.
Os lábios mentirosos são abomináveis ao SENHOR, mas dos que falam a verdade são seu prazer.
23 En vis man gör icke mycket af sin klokhet; men de dårars hjerta utropar sin dårskap.
O homem prudente é discreto em conhecimento; mas o coração dos tolos proclama a loucura.
24 En trifven hand skall varda väldig; men den som som lat är, hon måste skatt gifva.
A mão dos que trabalham com empenho dominará, e os preguiçosos se tornarão escravos.
25 Sorg i hjertana kränker; men ett vänligit ord fröjdar.
A ansiedade no coração do homem o abate; [mas] uma boa palavra o alegra.
26 Den rättfärdige hafver bättre än hans näste; men de ogudaktigas väg förförer dem.
O justo age cuidadosamente para com seu próximo, mas o caminho dos perversos os faz errar.
27 Enom latom lyckas icke hans handel; men en trifven menniska varder rik.
O preguiçoso não assa aquilo que caçou, mas a riqueza de quem trabalha com empenho [lhe é] preciosa.
28 På rättom väg är lif, och på farnom stig är ingen död.
Na vereda da justiça está a vida; e [no] caminho de seu percurso não há morte.
