Ordspråksboken 12
1 Den sig gerna straffa låter, han varder klok; men den der ostraffad vara vill, han blifver en dåre.
Whoso is loving instruction, is loving knowledge, And whoso is hating reproof [is] brutish.
2 Den der from är, honom vederfars tröst af Herranom; men en ond man varder förkastad.
The good bringeth forth favour from Jehovah, And the man of wicked devices He condemneth.
3 Ett ogudaktigt väsende främjar menniskona intet; men dens rättfärdigas rot skall blifva.
A man is not established by wickedness, And the root of the righteous is not moved.
4 En idog qvinna är sins mans krona; men en oidog är såsom var i hans ben.
A virtuous woman [is] a crown to her husband, And as rottenness in his bones [is] one causing shame.
5 De rättfärdigas tankar äro redelige; men de ogudaktigas anslag äro bedrägeri.
The thoughts of the righteous [are] justice, The counsels of the wicked — deceit.
6 De ogudaktigas anslag vakta efter blod; men de frommas mun friar dem.
The words of the wicked [are]: 'Lay wait for blood,' And the mouth of the upright delivereth them.
7 De ogudaktige skola varda omstörte, och icke mer vara till; men dens rättfärdigas hus blifver beståndandes.
Overthrow the wicked, and they are not, And the house of the righteous standeth.
8 Ett godt råd varder (dock på ändalyktene) lofvadt; men arg list kommer på skam.
According to his wisdom is a man praised, And the perverted of heart becometh despised.
9 Den som ringa är, och tager vara uppå sitt, han är bättre än den der stor vill vara, och honom fattas bröd.
Better [is] the lightly esteemed who hath a servant, Than the self-honoured who lacketh bread.
10 Den rättfärdige förbarmar sig öfver sin ök; men de ogudaktigas hjerta är obarmhertigt.
The righteous knoweth the life of his beast, And the mercies of the wicked [are] cruel.
11 Den som sin åker brukar, han skall få bröd tillfyllest; men den som går efter de ting, som intet af nödene äro, han är en dåre.
Whoso is tilling the ground is satisfied [with] bread, And whoso is pursuing vanities is lacking heart,
12 Dens ogudaktigas lust är till att göra skada; men dens rättfärdigas rot skall bära frukt.
The wicked hath desired the net of evil doers, And the root of the righteous giveth.
13 Den onde varder gripen i sin egen falska ord; men den rättfärdige undkommer ångest.
In transgression of the lips [is] the snare of the wicked, And the righteous goeth out from distress.
14 Mycket godt kommer enom genom munsens frukt; och menniskone varder vedergullet efter som hennes händer förtjent hafva.
From the fruit of the mouth [is] one satisfied [with] good, And the deed of man's hands returneth to him.
15 Enom dåra behagar hans sed väl; men den der råde lyder, han är vis.
The way of a fool [is] right in his own eyes, And whoso is hearkening to counsel [is] wise.
16 En dåre beviser sina vrede snarliga; men den der smälek fördöljer, han är vis.
The fool — in a day is his anger known, And the prudent is covering shame.
17 Den som sannfärdig är, han säger hvad rätt är; men ett falskt vittne bedrager.
Whoso uttereth faithfulness declareth righteousness, And a false witness — deceit.
18 Den der ovarliga talar, han stinger såsom ett svärd; men de visas tunga är helsosam.
A rash speaker is like piercings of a sword, And the tongue of the wise is healing.
19 En sannfärdig mun består evigliga; men en falsk tunga består icke länge.
The lip of truth is established for ever, And for a moment — a tongue of falsehood.
20 De som något ondt råda, bedraga sig sjelfva; men de som tillfrid råda, de skola glädja sig deraf.
Deceit [is] in the heart of those devising evil, And to those counselling peace [is] joy.
21 Dem rättfärdiga varder intet ondt vederfarandes; men de ogudaktige skola med olycko fulla varda.
No iniquity is desired by the righteous, And the wicked have been full of evil.
22 Falske munnar äro Herranom en styggelse; men de som troliga handla, de behaga honom väl.
An abomination to Jehovah [are] lying lips, And stedfast doers [are] his delight.
23 En vis man gör icke mycket af sin klokhet; men de dårars hjerta utropar sin dårskap.
A prudent man is concealing knowledge, And the heart of fools proclaimeth folly.
24 En trifven hand skall varda väldig; men den som som lat är, hon måste skatt gifva.
The hand of the diligent ruleth, And slothfulness becometh tributary.
25 Sorg i hjertana kränker; men ett vänligit ord fröjdar.
Sorrow in the heart of a man boweth down, And a good word maketh him glad.
26 Den rättfärdige hafver bättre än hans näste; men de ogudaktigas väg förförer dem.
The righteous searcheth his companion, And the way of the wicked causeth them to err.
27 Enom latom lyckas icke hans handel; men en trifven menniska varder rik.
The slothful roasteth not his hunting, And the wealth of a diligent man is precious.
28 På rättom väg är lif, och på farnom stig är ingen död.
In the path of righteousness [is] life, And in the way of [that] path [is] no death!
