Ordspråksboken 12
1 Den sig gerna straffa låter, han varder klok; men den der ostraffad vara vill, han blifver en dåre.
He that loveth correction, loveth knowledge, but, he that hateth reproof, is brutish.
2 Den der from är, honom vederfars tröst af Herranom; men en ond man varder förkastad.
A good man, obtaineth favour from Yahweh, but, a man of wicked devices, will he condemn.
3 Ett ogudaktigt väsende främjar menniskona intet; men dens rättfärdigas rot skall blifva.
A son of earth, shall not be established, by lawlessness, but, the root of the righteous, shall not be disturbed.
4 En idog qvinna är sins mans krona; men en oidog är såsom var i hans ben.
A virtuous woman, is the crown of her husband, but, a veritable decay in his bones, is she that causeth shame.
5 De rättfärdigas tankar äro redelige; men de ogudaktigas anslag äro bedrägeri.
The plans of the righteous, are just, but, the counsels of the lawless, are deceitful.
6 De ogudaktigas anslag vakta efter blod; men de frommas mun friar dem.
The words of the lawless, are—of lying in wait for blood, but, the mouth of the upright, shall deliver them.
7 De ogudaktige skola varda omstörte, och icke mer vara till; men dens rättfärdigas hus blifver beståndandes.
Overthrown are the lawless and they are not, but, the house of the righteous, shall stand.
8 Ett godt råd varder (dock på ändalyktene) lofvadt; men arg list kommer på skam.
In proportion to his prudence, is a man, to be praised, but, the perverse in heart, shall be an object of contempt.
9 Den som ringa är, och tager vara uppå sitt, han är bättre än den der stor vill vara, och honom fattas bröd.
Better slighted, and have a servant, than to honour oneself, and come short of bread.
10 Den rättfärdige förbarmar sig öfver sin ök; men de ogudaktigas hjerta är obarmhertigt.
A righteous man, regardeth the desire of his beast, but, the compassions of the lawless, are cruel.
11 Den som sin åker brukar, han skall få bröd tillfyllest; men den som går efter de ting, som intet af nödene äro, han är en dåre.
He that tilleth his land, shall be filled with food, but, he that runneth after worthless men, lacketh sense.
12 Dens ogudaktigas lust är till att göra skada; men dens rättfärdigas rot skall bära frukt.
A lawless man craveth the prey of the wicked, but, the root of the righteous, is enduring.
13 Den onde varder gripen i sin egen falska ord; men den rättfärdige undkommer ångest.
By the transgression of the lips, is the wicked man, ensnared, but the righteous, cometh out of distress.
14 Mycket godt kommer enom genom munsens frukt; och menniskone varder vedergullet efter som hennes händer förtjent hafva.
Of the fruit of a man’s mouth, shall he be satisfied with good, and, the dealing of the hands of a son of earth, shall be paid back to him.
15 Enom dåra behagar hans sed väl; men den der råde lyder, han är vis.
The way of the foolish, is right in his own eyes, but, he that hearkeneth to counsel, is wise.
16 En dåre beviser sina vrede snarliga; men den der smälek fördöljer, han är vis.
A foolish man, on the [same] day, letteth his vexation be known, but, he that concealeth an affront, is prudent.
17 Den som sannfärdig är, han säger hvad rätt är; men ett falskt vittne bedrager.
He that whispereth faithfulness, declareth righteousness, but, a false witness, is a fraud.
18 Den der ovarliga talar, han stinger såsom ett svärd; men de visas tunga är helsosam.
There is who babbleth, as with thrusts of a sword, but, the tongue of the wise, hath healing.
19 En sannfärdig mun består evigliga; men en falsk tunga består icke länge.
A lip that is faithful, shall be firm to futurity, but, only for a twinkling, is the tongue that is false.
20 De som något ondt råda, bedraga sig sjelfva; men de som tillfrid råda, de skola glädja sig deraf.
Deceit, is in the heart of contrivers of mischief, but, to the counsellors of peace, shall be joy.
21 Dem rättfärdiga varder intet ondt vederfarandes; men de ogudaktige skola med olycko fulla varda.
Unseemly to the righteous, is any trouble, but, the lawless, are full of misfortune.
22 Falske munnar äro Herranom en styggelse; men de som troliga handla, de behaga honom väl.
An abomination to Yahweh, are lips that are false, but, he that dealeth faithfully, is his delight.
23 En vis man gör icke mycket af sin klokhet; men de dårars hjerta utropar sin dårskap.
A prudent man, concealeth knowledge, but, the heart of dullards, proclaimeth folly.
24 En trifven hand skall varda väldig; men den som som lat är, hon måste skatt gifva.
The hand of the diligent, shall bear rule, but, the indolent, shall come under tribute.
25 Sorg i hjertana kränker; men ett vänligit ord fröjdar.
When anxiety is in the heart of a man, one may bow him down, but, a good word, maketh him glad.
26 Den rättfärdige hafver bättre än hans näste; men de ogudaktigas väg förförer dem.
The righteous man guideth his neighbour, but, the way of the lawless, leadeth them astray.
27 Enom latom lyckas icke hans handel; men en trifven menniska varder rik.
Indolence, roasteth not, his own game, but, the substance of a man, is precious, when he is diligent.
28 På rättom väg är lif, och på farnom stig är ingen död.
In the way of righteousness, is life, and, in the path thereof, immortality,
