Ordspråksboken 12
1 Den sig gerna straffa låter, han varder klok; men den der ostraffad vara vill, han blifver en dåre.
Kdo miluje cvičení, miluje umění; kdož pak nenávidí domlouvání, nemoudrý jest.
2 Den der from är, honom vederfars tröst af Herranom; men en ond man varder förkastad.
Dobrý nalézá lásku u Hospodina, ale muže nešlechetného potupí Bůh.
3 Ett ogudaktigt väsende främjar menniskona intet; men dens rättfärdigas rot skall blifva.
Nebývá trvánlivý člověk v bezbožnosti, kořen pak spravedlivých nepohne se.
4 En idog qvinna är sins mans krona; men en oidog är såsom var i hans ben.
Žena statečná jest koruna muže svého, ale jako hnis v kostech jeho ta, kteráž k hanbě přivodí.
5 De rättfärdigas tankar äro redelige; men de ogudaktigas anslag äro bedrägeri.
Myšlení spravedlivých jsou pravá, rady pak bezbožných lstivé.
6 De ogudaktigas anslag vakta efter blod; men de frommas mun friar dem.
Slova bezbožných úklady činí krvi, ústa pak spravedlivých vytrhují je.
7 De ogudaktige skola varda omstörte, och icke mer vara till; men dens rättfärdigas hus blifver beståndandes.
Vyvráceni bývají bezbožní tak, aby jich nebylo, ale dům spravedlivých ostojí.
8 Ett godt råd varder (dock på ändalyktene) lofvadt; men arg list kommer på skam.
Podlé toho, jakž rozumný jest, chválen bývá muž, převráceného pak srdce bude v pohrdání.
9 Den som ringa är, och tager vara uppå sitt, han är bättre än den der stor vill vara, och honom fattas bröd.
Lepší jest nevzácný, kterýž má služebníka, nežli ten, kterýž sobě slavně počíná, a nemá chleba.
10 Den rättfärdige förbarmar sig öfver sin ök; men de ogudaktigas hjerta är obarmhertigt.
Pečuje spravedlivý o život hovádka svého, srdce pak bezbožných ukrutné jest.
11 Den som sin åker brukar, han skall få bröd tillfyllest; men den som går efter de ting, som intet af nödene äro, han är en dåre.
Kdo dělá zemi svou, nasycen bývá chlebem; ale kdož následuje zahalečů, blázen jest.
12 Dens ogudaktigas lust är till att göra skada; men dens rättfärdigas rot skall bära frukt.
Žádostiv jest bezbožný obrany proti zlému, ale kořen spravedlivých způsobuje ji.
13 Den onde varder gripen i sin egen falska ord; men den rättfärdige undkommer ångest.
Do přestoupení rtů zapletá se zlostník, ale spravedlivý vychází z ssoužení.
14 Mycket godt kommer enom genom munsens frukt; och menniskone varder vedergullet efter som hennes händer förtjent hafva.
Z ovoce úst každý nasycen bude dobrým, a odplatu za skutky člověka dá jemu Bůh.
15 Enom dåra behagar hans sed väl; men den der råde lyder, han är vis.
Cesta blázna přímá se zdá jemu, ale kdo poslouchá rady, moudrý jest.
16 En dåre beviser sina vrede snarliga; men den der smälek fördöljer, han är vis.
Hněv blázna v tentýž den poznán bývá, ale opatrný hanbu skrývá.
17 Den som sannfärdig är, han säger hvad rätt är; men ett falskt vittne bedrager.
Kdož mluví pravdu, ohlašuje spravedlnost, svědek pak falešný lest.
18 Den der ovarliga talar, han stinger såsom ett svärd; men de visas tunga är helsosam.
Někdo vynáší řeči podobné meči probodujícímu, ale jazyk moudrých jest lékařství.
19 En sannfärdig mun består evigliga; men en falsk tunga består icke länge.
Rtové pravdomluvní utvrzeni budou na věky, ale na kratičko jazyk lživý.
20 De som något ondt råda, bedraga sig sjelfva; men de som tillfrid råda, de skola glädja sig deraf.
V srdci těch, kteříž zlé obmýšlejí, bývá lest, v těch pak, kteříž radí ku pokoji, veselí.
21 Dem rättfärdiga varder intet ondt vederfarandes; men de ogudaktige skola med olycko fulla varda.
Nepotká spravedlivého žádná těžkost, bezbožní pak naplněni budou zlým.
22 Falske munnar äro Herranom en styggelse; men de som troliga handla, de behaga honom väl.
Ohavností jsou Hospodinu rtové lživí, ale ti, jenž činí pravdu, líbí se jemu.
23 En vis man gör icke mycket af sin klokhet; men de dårars hjerta utropar sin dårskap.
Èlověk opatrný tají umění, ale srdce bláznů vyvolává bláznovství.
24 En trifven hand skall varda väldig; men den som som lat är, hon måste skatt gifva.
Ruka pracovitých panovati bude, lstivá pak musí dávati plat.
25 Sorg i hjertana kränker; men ett vänligit ord fröjdar.
Starost v srdci člověka snižuje ji, ale věc dobrá obveseluje ji.
26 Den rättfärdige hafver bättre än hans näste; men de ogudaktigas väg förförer dem.
Vzácnější jest nad bližního svého spravedlivý, cesta pak bezbožných svodí je.
27 Enom latom lyckas icke hans handel; men en trifven menniska varder rik.
Nebude péci fortelný, což ulovil, ale člověk bedlivý statku drahého nabude.
28 På rättom väg är lif, och på farnom stig är ingen död.
Na stezce spravedlnosti jest život, a cesta stezky její nesmrtelná jest.
