< Ordspråksboken 11 >

1 Falsk våg är Herranom en styggelse; men en full vigt är honom behagelig.
いつはりの權衝はヱホバに惡まれ 義しき法馬は彼に欣ばる
2 Der stolthet är, der är ock föraktelse; men vishet är när de ödmjuka.
驕傲きたれば辱も亦きたる謙だる者には智慧あり
3 Oskyldighet skall ledade fromma; men ondskan skall förstöra de föraktare.
直者の端荘は己を導き悖逆者の邪曲は己を亡す
4 Gods hjelper intet på vredenes dag; men rättfärdighet frälsar ifrå döden.
寳は震怒の日に益なし されど正義は救ふて死をまぬかれしむ
5 Dens frommas rättfärdighet gör hans väg rättan; men den ogudaktige skall falla genom sitt ogudaktiga väsende.
完全者はその正義によりてその途を直くせられ 惡者はその惡によりて跌るべし
6 De frommas rättfärdighet skall fria dem; men de föraktare varda fångne uti sine skalkhet.
直者はその正義によりて救はれ 悖逆者は自己の惡によりて執へらる
7 När den ogudaktiga menniskan dör, så är hoppet borto; och det de orättfärdige vänta, blifver omintet.
惡人は死るときにその望たえ 不義なる者の望もまた絶べし
8 Den rättfärdige varder förlossad utu nöd, och den ogudaktige kommer i hans stad.
義者は艱難より救はれ 惡者はこれに代る
9 Genom skrymtarens mun varder hans näste förderfvad; men de rättfärdige märka det, och varda förlossade.
邪曲なる者は口をもてその鄰を亡す されど義しき者はその知識によりて救はる
10 En stad gläder sig, när dem rättfärdigom väl går, och der de ogudaktige förgöras varder man glad.
義しきもの幸福を受ればその城邑に歓喜あり 惡きもの亡さるれば歓喜の聲おこる
11 Genom de frommas välsignelse varder en stad upphöjd; men genom dens ogudaktigas mun varder han nederbruten.
城邑は直者の祝ふに倚て高く擧られ 惡者の口によりて亡さる
12 Den som sin nästa skämmer, han är en dåre; men en förståndig man stillar det.
その鄰を侮る者は智慧なし 聰明人はその口を噤む
13 En baktalare röjer hvad han hemliga vet; men den som ett trofast hjerta hafver, han döljer det.
往て人の是非をいふ者は密事を洩し 心の忠信なる者は事を隱す
14 Der intet råd är, der far folket illa; men der månge rådgifvare äro, der går det väl till.
はかりごとなければ民たふれ 議士多ければ平安なり
15 Den som för en annan i borgan går, han får skada; men den sig för borgan vaktar, han är säker.
他人のために保證をなす者は苦難をうけ 保證を嫌ふ者は平安なり
16 Den qvinna hafver ynnest, som ärona bevarar; men det äro de starke, som rikedomar bevara.
柔順なる婦は榮譽をえ 強き男子は資財を得
17 En barmhertig man gör sinom kropp godt; men en obarmhertig bedröfvar ock sitt kött och blod.
慈悲ある者は己の霊魂に益をくはへ 殘忍者はおのれの身を擾はす
18 De ogudaktigas verk skall fela; men den som rättfärdighet sår, det är icke fåfängt.
惡者の獲る報はむなしく 義を播くものの得る報賞は確し
19 Ty rättfärdighet fordrar till lifs; men fara efter ondt, det fordrar till döden.
堅く義をたもつ者は生命にいたり 惡を追もとむる者はおのれの死をまねく
20 Herren hafver en styggelse till vrång hjerta, och ett behag till de fromma.
心の戻れる者はヱホバに憎まれ 直く道を歩む者は彼に悦ばる
21 Dem ondom hjelper intet, om de än alle lade händer tillsamman; men de rättfärdigas säd skall hulpen varda.
手に手をあはするとも惡人は罪をまぬかれず 義人の苗裔は救を得
22 En dägelig qvinna utan tukt är lika som en so med ett gyldene spann på näsone.
美しき婦のつつしみなきは金の環の豕の鼻にあるが如し
23 De rätträrdigas önskan måste dock väl gå, och det de ogudaktige vänta, är olycka.
義人のねがふところは凡て福祉にいたり 惡人ののぞむところは震怒にいたる
24 Den ene skiftar ut, och får alltid mer; men den andre är nidsk, der han icke skall, och varder dock fattigare.
ほどこし散して反りて増ものあり 與ふべきを吝みてかへりて貧しきにいたる者あり
25 Den själ, som rikeliga välsignar, varder fet; och den som drucknan gör, han skall ock drucken varda.
施與を好むものは肥え 人を潤ほす者はまた利潤をうく
26 Den som korn innehåller, honom banna menniskorna; men välsignelse kommer öfver honom, som det säljer.
穀物を蔵めて糶ざる者は民に詛はる 然れど售る者の首には祝福あり
27 Den som något godt söker, honom vederfars godt; men den som efter ondt far, det skall hända honom.
善をもとむる者は恩惠をえん 惡をもとむる者には惡き事きたらん
28 Den sig uppå sina rikedomar förlåter, han skall förgås; men de rättfärdige skola grönskas såsom löf.
おのれの富を恃むものは仆れん されど義者は樹の靑葉のごとくさかえん
29 Den som sitt eget hus bedröfvar, han skall få väder till arfvedel; och en dåre måste dens visas tjenare vara.
おのれの家をくるしむるものは風をえて所有とせん 愚なる者は心の智きものの僕とならん
30 Dens rättfärdigas frukt är lifsens trä, och en vis man låter sig om menniskorna hjerteliga vårda.
義人の果は生命の樹なり 智慧ある者は人を捕ふ
31 Efter den rättfärdige på jordene lida måste; huru mycket mer den ogudaktige och syndaren?
みよ義人すらも世にありて報をうくべし况て惡人と罪人とをや

< Ordspråksboken 11 >