< Ordspråksboken 10 >
1 En vis son är sins faders glädje; men en galen son är sine moders grämelse.
Süleyman'ın özdeyişleri: Bilge çocuk babasını sevindirir, Akılsız çocuk annesini üzer.
2 Orätt gods hjelper intet; men rättfärdighet friar ifrå döden.
Haksızca kazanılan servetin yararı yoktur, Ama doğruluk ölümden kurtarır.
3 Herren låter icke de rättfärdigas själar hunger lida; men han omstörter de ogudaktigas arghet.
RAB doğru kişiyi aç komaz, Ama kötülerin isteğini boşa çıkarır.
4 En lat hand gör fattigan; men en idog hand gör rikan.
Tembel eller insanı yoksullaştırır, Çalışkan el zengin eder.
5 Den som församlar om sommaren, han är klok; men den som i andene sofver, han kommer på skam.
Aklı başında evlat ürünü yazın toplar, Hasatta uyuyansa ailesinin yüzkarasıdır.
6 Välsignelse är öfver dens rättfärdigas hufvud; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.
Bereket doğru kişinin başına yağar, Kötülerse zorbalıklarını sözle gizler.
7 De rättfärdigas åminnelse blifver uti välsignelse; men de ogudaktigas namn skall förgås.
Doğrular övgüyle, Kötüler nefretle anılır.
8 Den af hjertat vis är, han anammar buden; men den en galen mun hafver, han varder slagen.
Bilge kişi buyrukları kabul eder, Çenesi düşük ahmaksa yıkıma uğrar.
9 Den der ostraffeliga lefver, han lefver säkert; men den der vrång är på sina vägar, han skall uppenbar varda.
Dürüst kişi güvenlik içinde yaşar, Ama hileli yoldan giden açığa vurulacaktır.
10 Den der vinkar med ögonen, han kommer vedermödo åstad; och den en galen mun hafver, han varder slagen.
Sinsice göz kırpan, acılara neden olur. Çenesi düşük ahmak da yıkıma uğrar.
11 Dens rättfärdigas mun är en lefvandes källa; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.
Doğru kişinin ağzı yaşam pınarıdır, Kötülerse zorbalıklarını sözle gizlerler.
12 Hat uppväcker träto; men kärlek öfverskyler all öfverträdelse.
Nefret çekişmeyi azdırır, Sevgi her suçu bağışlar.
13 Uti de förståndigas läppar finner man vishet; men till ens dåras rygg hörer ris.
Akıllı kişinin dudaklarından bilgelik akar, Ama sağduyudan yoksun olan sırtına kötek yer.
14 De vise bevara lärdom; men de dårars mun är hardt när förskräckelse.
Bilge kişi bilgi biriktirir, Ahmağın ağzıysa onu yıkıma yaklaştırır.
15 Dens rikas gods är hans faste stad; men fattigdom gör de fattiga blödiga.
Zenginin serveti onun kalesidir, Fakirin yoksulluğu ise onu yıkıma götürür.
16 Den rättfärdige arbetar till lifvet; men den ogudaktige brukar sina tilldrägt till synd.
Doğru kişinin ücreti yaşamdır, Kötünün geliriyse kendisine cezadır.
17 Hålla tuktan är vägen till lifvet; men den som bortkastar straff, han far vill.
Terbiyeye kulak veren yaşam yolunu bulur. Uyarıları reddedense başkalarını yoldan saptırır.
18 Falske munnar skyla hat, och den der baktalar, han är en dåre.
Nefretini gizleyen kişinin dudakları yalancıdır. İftira yayan akılsızdır.
19 Der mång ord äro, der är icke synden borto; men den sina läppar håller, han är klok.
Çok konuşanın günahı eksik olmaz, Sağduyulu kişiyse dilini tutar.
20 Dens rättfärdigas tunga är kosteligt silfver; men de ogudaktigas hjerta är intet.
Doğru kişinin dili saf gümüş gibidir, Kötünün niyetleriyse değersizdir.
21 Dens rättfärdigas läppar föda många; men de galne skola dö uti deras galenskap.
Doğru kişinin sözleri birçoklarını besler, Ahmaklarsa sağduyu yoksunluğundan ölür.
22 Herrans välsignelse gör rikan utan mödo.
RAB'bin bereketidir kişiyi zengin eden, RAB buna dert katmaz.
23 En dåre bedrifver det ondt är, och gör sig der ett löje af; men den man är vis, som tager der vara uppå.
Kötülük akılsızlar için eğlence gibidir. Aklı başında olanlar içinse bilgelik aynı şeydir.
24 Hvad den ogudaktige fruktar, det vederfars honom; och hvad de rättfärdige begära, det varder dem gifvet.
Kötü kişinin korktuğu başına gelir, Doğru kişiyse dileğine erişir.
25 Den ogudaktige är såsom ett väder, det framom går, och är icke mer till; men den rättfärdige består evigliga.
Kasırga gelince kötü kişiyi silip götürür; Ama doğru kişi sonsuza dek ayakta kalır.
26 Såsom ättika gör ondt tandomen, och rök ögonen, så gör en försummelig dem ondt, som sända honom.
Dişler için sirke, Gözler için duman neyse, Tembel ulak da kendisini gönderen için öyledir.
27 Herrans fruktan förmerar dagarna; men de ogudaktigas år varda förkortad.
RAB korkusu ömrü uzatır, Kötülerin yıllarıysa kısadır.
28 Dens rättfardigas väntan skall fröjd varda; men de ogudaktigas hopp skall förtappadt varda.
Doğrunun umudu onu sevindirir, Kötünün beklentileriyse boşa çıkar.
29 Herrans väg är dens frommas tröst; men de ogerningsmän äro blödige.
RAB'bin yolu dürüst için sığınak, Fesatçı içinse yıkımdır.
30 Den rättfärdige varder aldrig nederslagen; men de ogudaktige skola icke blifva i landena.
Doğru kişi hiçbir zaman sarsılmaz, Ama kötüler ülkede kalamaz.
31 Dens rättfärdigas mun bär fram vishet; men de vrångas mun skall utrotad blifva.
Doğru kişinin ağzı bilgelik üretir, Sapık dilse kesilir.
32 Dens rättfärdigas läppar lära helsosam ting; men de ogudaktigas mun är vrång.
Doğru kişinin dudakları söylenecek sözü bilir, Kötünün ağzındansa sapık sözler çıkar.