Ordspråksboken 10
1 En vis son är sins faders glädje; men en galen son är sine moders grämelse.
Salomonovi pregovori. Moder sin dela očeta srečnega, toda nespameten sin je potrtost svoji materi.
2 Orätt gods hjelper intet; men rättfärdighet friar ifrå döden.
Zakladi zlobnosti nič ne koristijo, toda pravičnost osvobaja pred smrtjo.
3 Herren låter icke de rättfärdigas själar hunger lida; men han omstörter de ogudaktigas arghet.
Gospod ne bo trpel, da duša pravičnega izstrada, toda odvrže imetje zlobnega.
4 En lat hand gör fattigan; men en idog hand gör rikan.
Reven postaja tisti, ki ravna s počasno roko, toda roka marljivega dela bogastvo.
5 Den som församlar om sommaren, han är klok; men den som i andene sofver, han kommer på skam.
Kdor zbira poleti, je moder sin, toda kdor ob žetvi spi, je sin, ki povzroča sramoto.
6 Välsignelse är öfver dens rättfärdigas hufvud; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.
Blagoslovi so na glavi pravičnega, toda nasilje pokriva usta zlobnega.
7 De rättfärdigas åminnelse blifver uti välsignelse; men de ogudaktigas namn skall förgås.
Spomin na pravičnega je blagoslovljen, toda ime zlobnega bo strohnelo.
8 Den af hjertat vis är, han anammar buden; men den en galen mun hafver, han varder slagen.
Moder v srcu bo sprejel zapovedi, toda žlobudrav bedak bo padel.
9 Den der ostraffeliga lefver, han lefver säkert; men den der vrång är på sina vägar, han skall uppenbar varda.
Kdor hodi pošteno, hodi varno; toda kdor svoje poti izkrivlja, bo razpoznan.
10 Den der vinkar med ögonen, han kommer vedermödo åstad; och den en galen mun hafver, han varder slagen.
Kdor zavija z očesom, povzroča bridkost, toda žlobudrav bedak bo padel.
11 Dens rättfärdigas mun är en lefvandes källa; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.
Usta pravičnega človeka so izvir življenja, toda nasilje pokriva usta zlobnega.
12 Hat uppväcker träto; men kärlek öfverskyler all öfverträdelse.
Sovraštvo razvnema prepire, toda ljubezen pokriva vse grehe.
13 Uti de förståndigas läppar finner man vishet; men till ens dåras rygg hörer ris.
Na ustnicah tistega, ki ima razumevanje, je najti modrost, toda palica je za hrbet tistega, ki je brez razumevanja.
14 De vise bevara lärdom; men de dårars mun är hardt när förskräckelse.
Modri ljudje kopičijo spoznanje, toda usta nespametnega so blizu uničenja.
15 Dens rikas gods är hans faste stad; men fattigdom gör de fattiga blödiga.
Bogataševo premoženje je njegovo močno mesto. Uničenje revnih je njihova revščina.
16 Den rättfärdige arbetar till lifvet; men den ogudaktige brukar sina tilldrägt till synd.
Trud pravičnega se nagiba k življenju, sad zlobnega h grehu.
17 Hålla tuktan är vägen till lifvet; men den som bortkastar straff, han far vill.
Tisti, ki se drži poučevanja, je na poti življenja, toda kdor odklanja opomin, se moti.
18 Falske munnar skyla hat, och den der baktalar, han är en dåre.
Kdor z lažnivimi ustnicami skriva sovraštvo in kdor izreka obrekovanje, je bedak.
19 Der mång ord äro, der är icke synden borto; men den sina läppar håller, han är klok.
V množici besed ne manjka greha, toda kdor zadržuje svoje ustnice, je moder.
20 Dens rättfärdigas tunga är kosteligt silfver; men de ogudaktigas hjerta är intet.
Jezik pravičnega je kakor izbrano srebro, srce zlobnega je malo vredno.
21 Dens rättfärdigas läppar föda många; men de galne skola dö uti deras galenskap.
Ustnice pravičnega hranijo mnoge, toda bedaki umrejo zaradi pomanjkanja modrosti.
22 Herrans välsignelse gör rikan utan mödo.
Gospodov blagoslov, ta bogatí in s tem on ne dodaja nobene bridkosti.
23 En dåre bedrifver det ondt är, och gör sig der ett löje af; men den man är vis, som tager der vara uppå.
To je kakor zabava bedaku, da počne vragolijo, toda razumevajoč človek ima modrost.
24 Hvad den ogudaktige fruktar, det vederfars honom; och hvad de rättfärdige begära, det varder dem gifvet.
Strah zlobnega bo prišel nanj, toda želja pravičnega bo zagotovljena.
25 Den ogudaktige är såsom ett väder, det framom går, och är icke mer till; men den rättfärdige består evigliga.
Kakor mine vrtinčast veter, tako zlobnega ni več, toda pravični je večen temelj.
26 Såsom ättika gör ondt tandomen, och rök ögonen, så gör en försummelig dem ondt, som sända honom.
Kakor kis zobem in kakor dim očem, tako je lenuh tistim, ki ga pošljejo.
27 Herrans fruktan förmerar dagarna; men de ogudaktigas år varda förkortad.
Strah Gospodov podaljšuje dneve, toda leta zlobnega bodo skrajšana.
28 Dens rättfardigas väntan skall fröjd varda; men de ogudaktigas hopp skall förtappadt varda.
Upanje pravičnega bo veselje, toda pričakovanje zlobnega bo propadlo.
29 Herrans väg är dens frommas tröst; men de ogerningsmän äro blödige.
Gospodova pot je moč iskrenemu, toda uničenje bo za delavce krivičnosti.
30 Den rättfärdige varder aldrig nederslagen; men de ogudaktige skola icke blifva i landena.
Pravični ne bo nikoli odstranjen, toda zloben ne bo poselil zemlje.
31 Dens rättfärdigas mun bär fram vishet; men de vrångas mun skall utrotad blifva.
Usta pravičnega prinašajo modrost, toda kljubovalen jezik bo odrezan.
32 Dens rättfärdigas läppar lära helsosam ting; men de ogudaktigas mun är vrång.
Ustnice pravičnega vedo, kaj je sprejemljivo, toda usta zlobnega govorijo kljubovalnost.
