Ordspråksboken 10
1 En vis son är sins faders glädje; men en galen son är sine moders grämelse.
The parablis of Salomon. A wijs sone makith glad the fadir; but a fonned sone is the sorewe of his modir.
2 Orätt gods hjelper intet; men rättfärdighet friar ifrå döden.
Tresouris of wickidnesse schulen not profite; but riytfulnesse schal delyuere fro deth.
3 Herren låter icke de rättfärdigas själar hunger lida; men han omstörter de ogudaktigas arghet.
The Lord schal not turmente the soule of a iust man with hungur; and he schal distrie the tresouns of vnpitouse men.
4 En lat hand gör fattigan; men en idog hand gör rikan.
A slow hond hath wrouyt nedynesse; but the hond of stronge men makith redi richessis. Forsothe he that enforsith to gete `ony thing bi leesyngis, fedith the wyndis; sotheli the same man sueth briddis fleynge.
5 Den som församlar om sommaren, han är klok; men den som i andene sofver, han kommer på skam.
He that gaderith togidere in heruest, is a wijs sone; but he that slepith in sommer, is a sone of confusioun.
6 Välsignelse är öfver dens rättfärdigas hufvud; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.
The blessing of God is ouer the heed of a iust man; but wickidnesse hilith the mouth of wickid men.
7 De rättfärdigas åminnelse blifver uti välsignelse; men de ogudaktigas namn skall förgås.
The mynde of a iust man schal be with preisingis; and the name of wickid men schal wexe rotun.
8 Den af hjertat vis är, han anammar buden; men den en galen mun hafver, han varder slagen.
A wijs man schal resseyue comaundementis with herte; a fool is betun with lippis.
9 Den der ostraffeliga lefver, han lefver säkert; men den der vrång är på sina vägar, han skall uppenbar varda.
He that goith simpli, goith tristili; but he that makith schrewid hise weies, schal be opyn.
10 Den der vinkar med ögonen, han kommer vedermödo åstad; och den en galen mun hafver, han varder slagen.
He that bekeneth with the iye, schal yyue sorewe; a fool schal be betun with lippis.
11 Dens rättfärdigas mun är en lefvandes källa; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.
The veyne of lijf is the mouth of a iust man; but the mouth of wickid men hilith wickidnesse.
12 Hat uppväcker träto; men kärlek öfverskyler all öfverträdelse.
Hatrede reisith chidingis; and charite hilith alle synnes.
13 Uti de förståndigas läppar finner man vishet; men till ens dåras rygg hörer ris.
Wisdom is foundun in the lippis of a wise man; and a yerd in the bak of him that is nedi of herte.
14 De vise bevara lärdom; men de dårars mun är hardt när förskräckelse.
Wise men hiden kunnyng; but the mouth of a fool is nexte to confusioun.
15 Dens rikas gods är hans faste stad; men fattigdom gör de fattiga blödiga.
The catel of a riche man is the citee of his strengthe; the drede of pore men is the nedynesse of hem.
16 Den rättfärdige arbetar till lifvet; men den ogudaktige brukar sina tilldrägt till synd.
The werk of a iust man is to lijf; but the fruyt of a wickid man is to synne.
17 Hålla tuktan är vägen till lifvet; men den som bortkastar straff, han far vill.
The weie of lijf is to him that kepith chastising; but he that forsakith blamyngis, errith.
18 Falske munnar skyla hat, och den der baktalar, han är en dåre.
False lippis hiden hatrede; he that bringith forth dispisinge is vnwijs.
19 Der mång ord äro, der är icke synden borto; men den sina läppar håller, han är klok.
Synne schal not faile in myche spekyng; but he that mesurith hise lippis, is moost prudent.
20 Dens rättfärdigas tunga är kosteligt silfver; men de ogudaktigas hjerta är intet.
Chosun siluer is the tunge of a iust man; the herte of wickid men is for nouyt.
21 Dens rättfärdigas läppar föda många; men de galne skola dö uti deras galenskap.
The lippis of a iust man techen ful manye men; but thei that ben vnlerned, schulen die in nedinesse of herte.
22 Herrans välsignelse gör rikan utan mödo.
The blessing of the Lord makith riche men; and turment schal not be felowschipid to hem.
23 En dåre bedrifver det ondt är, och gör sig der ett löje af; men den man är vis, som tager der vara uppå.
A fool worchith wickidnesse as bi leiyyng; but `wisdom is prudence to a man.
24 Hvad den ogudaktige fruktar, det vederfars honom; och hvad de rättfärdige begära, det varder dem gifvet.
That that a wickid man dredith, schal come on hym; the desire of iust men schalbe youun to hem.
25 Den ogudaktige är såsom ett väder, det framom går, och är icke mer till; men den rättfärdige består evigliga.
As a tempeste passynge, a wickid man schal not be; but a iust man schal be as an euerlastynge foundement.
26 Såsom ättika gör ondt tandomen, och rök ögonen, så gör en försummelig dem ondt, som sända honom.
As vynegre noieth the teeth, and smoke noieth the iyen; so a slow man noieth hem that senten hym in the weie.
27 Herrans fruktan förmerar dagarna; men de ogudaktigas år varda förkortad.
The drede of the Lord encreesith daies; and the yeeris of wickid men schulen be maad schort.
28 Dens rättfardigas väntan skall fröjd varda; men de ogudaktigas hopp skall förtappadt varda.
Abiding of iust men is gladnesse; but the hope of wickid men schal perische.
29 Herrans väg är dens frommas tröst; men de ogerningsmän äro blödige.
The strengthe of a symple man is the weie of the Lord; and drede to hem that worchen yuel.
30 Den rättfärdige varder aldrig nederslagen; men de ogudaktige skola icke blifva i landena.
A iust man schal not be moued with outen ende; but wickid men schulen not dwelle on the erthe.
31 Dens rättfärdigas mun bär fram vishet; men de vrångas mun skall utrotad blifva.
The mouth of a iust man schal bringe forth wisdom; the tunge of schrewis schal perische.
32 Dens rättfärdigas läppar lära helsosam ting; men de ogudaktigas mun är vrång.
The lippis of a iust man biholden pleasaunt thingis; and the mouth of wickid men byholdith weiward thingis.
