Ordspråksboken 10
1 En vis son är sins faders glädje; men en galen son är sine moders grämelse.
Salomos ordsprog. Viis søn glæder sin fader, tåbelig søn er sin moders sorg.
2 Orätt gods hjelper intet; men rättfärdighet friar ifrå döden.
Gudløsheds skatte gavner intet, men retfærd redder fra død.
3 Herren låter icke de rättfärdigas själar hunger lida; men han omstörter de ogudaktigas arghet.
HERREN lader ej en retfærdig sulte, men gudløses attrå støder han fra sig.
4 En lat hand gör fattigan; men en idog hand gör rikan.
Doven hånd skaber fattigdom, flittiges hånd gør rig.
5 Den som församlar om sommaren, han är klok; men den som i andene sofver, han kommer på skam.
En klog søn samler om sommeren, en dårlig sover om høsten.
6 Välsignelse är öfver dens rättfärdigas hufvud; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.
Velsignelse er for retfærdiges hoved, på uret gemmer gudløses mund.
7 De rättfärdigas åminnelse blifver uti välsignelse; men de ogudaktigas namn skall förgås.
Den retfærdiges minde velsignes, gudløses navn smuldrer hen.
8 Den af hjertat vis är, han anammar buden; men den en galen mun hafver, han varder slagen.
Den vise tager mod påbud, den brovtende dåre styrtes.
9 Den der ostraffeliga lefver, han lefver säkert; men den der vrång är på sina vägar, han skall uppenbar varda.
Hvo lydefrit vandrer, vandrer trygt; men hvo der går krogveje, ham går det ilde.
10 Den der vinkar med ögonen, han kommer vedermödo åstad; och den en galen mun hafver, han varder slagen.
Blinker man med øjet, volder man ondt, den brovtende dåre styrtes.
11 Dens rättfärdigas mun är en lefvandes källa; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.
Den retfærdiges mund er en livsens kilde, på uret gemmer gudløses mund.
12 Hat uppväcker träto; men kärlek öfverskyler all öfverträdelse.
Had vækker Splid, Kærlighed skjuler alle Synder.
13 Uti de förståndigas läppar finner man vishet; men till ens dåras rygg hörer ris.
På den kloges Læber fnder man Visdom, Stok er til Ryg på Mand uden Vid.
14 De vise bevara lärdom; men de dårars mun är hardt när förskräckelse.
De vise gemmer den indsigt, de har, Dårens Mund er truende Våde.
15 Dens rikas gods är hans faste stad; men fattigdom gör de fattiga blödiga.
Den riges Gods er hans faste Stad, Armod de ringes Våde.
16 Den rättfärdige arbetar till lifvet; men den ogudaktige brukar sina tilldrägt till synd.
Den retfærdiges Vinding tjener til Liv, den gudløses Indtægt til Synd.
17 Hålla tuktan är vägen till lifvet; men den som bortkastar straff, han far vill.
At vogte på Tugt er Vej til Livet, vild farer den, som viser Revselse fra sig.
18 Falske munnar skyla hat, och den der baktalar, han är en dåre.
Retfærdige Læber tier om Had, en Tåbe er den, der udspreder Rygter.
19 Der mång ord äro, der är icke synden borto; men den sina läppar håller, han är klok.
Ved megen Tale undgås ej Brøde, klog er den, der vogter sin Mund.
20 Dens rättfärdigas tunga är kosteligt silfver; men de ogudaktigas hjerta är intet.
Den retfærdiges Tunge er udsøgt Sølv, gudløses Hjerte er intet værd.
21 Dens rättfärdigas läppar föda många; men de galne skola dö uti deras galenskap.
Den retfærdiges Læber nærer mange, Dårerne dør af Mangel på Vid.
22 Herrans välsignelse gör rikan utan mödo.
HERRENs Velsignelse, den gør rig, Slid og Slæb lægger intet til.
23 En dåre bedrifver det ondt är, och gör sig der ett löje af; men den man är vis, som tager der vara uppå.
For Tåben er Skændselsgerning en Leg, Visdom er Leg for Mand med Indsigt.
24 Hvad den ogudaktige fruktar, det vederfars honom; och hvad de rättfärdige begära, det varder dem gifvet.
Hvad en gudløs frygter, kommer over hans Hoved, hvad retfærdige ønsker, bliver dem givet.
25 Den ogudaktige är såsom ett väder, det framom går, och är icke mer till; men den rättfärdige består evigliga.
Når Storm farer frem, er den gudløse borte, den retfærdige står på evig Grund.
26 Såsom ättika gör ondt tandomen, och rök ögonen, så gör en försummelig dem ondt, som sända honom.
Som Eddike for Tænder og Røg for Øjne så er den lade for dem, der sender ham.
27 Herrans fruktan förmerar dagarna; men de ogudaktigas år varda förkortad.
HERRENs Frygt lægger dage til, gudløses År kortes af.
28 Dens rättfardigas väntan skall fröjd varda; men de ogudaktigas hopp skall förtappadt varda.
Retfærdige har Glæde i Vente, gudløses Håb vil briste.
29 Herrans väg är dens frommas tröst; men de ogerningsmän äro blödige.
For lydefri Vandel er HERREN et Værn, men en Rædsel for Udådsmænd.
30 Den rättfärdige varder aldrig nederslagen; men de ogudaktige skola icke blifva i landena.
Den retfærdige rokkes aldrig, ikke skal gudløse bo i Landet.
31 Dens rättfärdigas mun bär fram vishet; men de vrångas mun skall utrotad blifva.
Den retfærdiges Mund bærer Visdoms Frugt, den falske Tunge udryddes.
32 Dens rättfärdigas läppar lära helsosam ting; men de ogudaktigas mun är vrång.
Den retfærdiges Læber søger yndest, gudløses Mund bærer Falskheds Frugt.
