Ordspråksboken 10
1 En vis son är sins faders glädje; men en galen son är sine moders grämelse.
Mudar sin veseli oca, a lud je sin žalost majci svojoj.
2 Orätt gods hjelper intet; men rättfärdighet friar ifrå döden.
Ne koristi krivo stečeno blago, dok pravednost izbavlja od smrti.
3 Herren låter icke de rättfärdigas själar hunger lida; men han omstörter de ogudaktigas arghet.
Ne dopušta Jahve da gladuje duša pravednika, ali odbija pohlepu opakih.
4 En lat hand gör fattigan; men en idog hand gör rikan.
Lijena ruka osiromašuje čovjeka, a marljiva ga obogaćuje.
5 Den som församlar om sommaren, han är klok; men den som i andene sofver, han kommer på skam.
Tko sabira ljeti, razuman je sin, a tko hrče o žetvi, navlači sramotu.
6 Välsignelse är öfver dens rättfärdigas hufvud; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.
Blagoslovi su nad glavom pravedniku, a usta opakih kriju nasilje.
7 De rättfärdigas åminnelse blifver uti välsignelse; men de ogudaktigas namn skall förgås.
Pravednikov je spomen blagoslovljen, a opakom se ime proklinje.
8 Den af hjertat vis är, han anammar buden; men den en galen mun hafver, han varder slagen.
Tko je mudra srca, prima zapovijedi, dok brbljava luda propada.
9 Den der ostraffeliga lefver, han lefver säkert; men den der vrång är på sina vägar, han skall uppenbar varda.
Tko nedužno živi, hodi bez straha, a tko ide krivim putovima, poznat će se.
10 Den der vinkar med ögonen, han kommer vedermödo åstad; och den en galen mun hafver, han varder slagen.
Tko žmirka okom, zadaje tugu, a tko ludo zbori, propada.
11 Dens rättfärdigas mun är en lefvandes källa; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.
Pravednikova su usta izvor života, a opakomu usta kriju nasilje.
12 Hat uppväcker träto; men kärlek öfverskyler all öfverträdelse.
Mržnja izaziva svađu, a ljubav pokriva sve pogreške.
13 Uti de förståndigas läppar finner man vishet; men till ens dåras rygg hörer ris.
Na usnama razumnoga nalazi se mudrost, a batina je za leđa nerazumna čovjeka.
14 De vise bevara lärdom; men de dårars mun är hardt när förskräckelse.
Mudri kriju znanje, a luđakova su usta blizu propasti.
15 Dens rikas gods är hans faste stad; men fattigdom gör de fattiga blödiga.
Blago je bogatomu tvrdi grad, a ubogima je propast njihovo siromaštvo.
16 Den rättfärdige arbetar till lifvet; men den ogudaktige brukar sina tilldrägt till synd.
Pravednik prirađuje za život, a opaki prirađuje za grijeh.
17 Hålla tuktan är vägen till lifvet; men den som bortkastar straff, han far vill.
Tko se naputka drži, na putu je života, a zabluđuje tko se na ukor ne osvrće.
18 Falske munnar skyla hat, och den der baktalar, han är en dåre.
Lažljive usne kriju mržnju, a tko klevetu širi, bezuman je!
19 Der mång ord äro, der är icke synden borto; men den sina läppar håller, han är klok.
Obilje riječi ne biva bez grijeha, a tko zauzdava svoj jezik, razuman je.
20 Dens rättfärdigas tunga är kosteligt silfver; men de ogudaktigas hjerta är intet.
Pravednikov je jezik odabrano srebro, a razum opakoga malo vrijedi.
21 Dens rättfärdigas läppar föda många; men de galne skola dö uti deras galenskap.
Pravednikove su usne hrana mnogima, a luđaci umiru s ludosti svoje.
22 Herrans välsignelse gör rikan utan mödo.
Gospodnji blagoslov obogaćuje i ne prati ga nikakva muka.
23 En dåre bedrifver det ondt är, och gör sig der ett löje af; men den man är vis, som tager der vara uppå.
Bezumniku je radost učiniti sramotno djelo, a razumnu čovjeku biti mudar.
24 Hvad den ogudaktige fruktar, det vederfars honom; och hvad de rättfärdige begära, det varder dem gifvet.
Čega se opaki boji, ono će ga stići, a pravednička se želja ispunjava.
25 Den ogudaktige är såsom ett väder, det framom går, och är icke mer till; men den rättfärdige består evigliga.
Kad oluja prohuja, opakoga nestane, a pravednik ima temelj vječni.
26 Såsom ättika gör ondt tandomen, och rök ögonen, så gör en försummelig dem ondt, som sända honom.
Kakav je ocat zubima i dim očima, takav je ljenivac onima koji ga šalju.
27 Herrans fruktan förmerar dagarna; men de ogudaktigas år varda förkortad.
Strah Gospodnji umnaža dane, a opakima se prekraćuju godine.
28 Dens rättfardigas väntan skall fröjd varda; men de ogudaktigas hopp skall förtappadt varda.
Pravedničko je ufanje puno radosti, a opakima je nada uprazno.
29 Herrans väg är dens frommas tröst; men de ogerningsmän äro blödige.
Gospodnji je put okrilje bezazlenu, a propast onima koji čine zlo.
30 Den rättfärdige varder aldrig nederslagen; men de ogudaktige skola icke blifva i landena.
Pravednik se neće nikad pokolebati, a opakih će nestati s lica zemlje.
31 Dens rättfärdigas mun bär fram vishet; men de vrångas mun skall utrotad blifva.
Pravednikova usta rađaju mudrošću, a opak jezik čupa se s korijenom.
32 Dens rättfärdigas läppar lära helsosam ting; men de ogudaktigas mun är vrång.
Pravednikove usne znaju što je milo, dok usta opakih poznaju zloću.
