< Ordspråksboken 1 >
1 Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
Los proverbios de Salomón, hijo de David, rey de Israel:
2 Till att deraf lära vishet och tukt;
Para entender sabiduría y castigo: para entender las razones prudentes:
3 Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
Para recibir el castigo de prudencia, justicia, y juicio, y equidad:
4 Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
Para dar a los simples astucia, y a los mozos inteligencia y consejo.
5 Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
Oirá el sabio y aumentará la doctrina; y el entendido adquirirá consejo.
6 Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
Para entender parábola y declaración, palabras de sabios, y sus dichos oscuros.
7 Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
El principio de la sabiduría es el temor de Jehová: los insensatos despreciaron la sabiduría y la instrucción.
8 Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
Oye, hijo mío, el castigo de tu padre, y no deseches la ley de tu madre:
9 Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
Porque aumento de gracia serán a tu cabeza, y collares a tu cuello.
10 Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
Hijo mío, si los pecadores te quisieren engañar, no consientas.
11 Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
Si dijeren: Ven con nosotros, espiemos a la sangre: asechemos al inocente sin razón:
12 Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol )
Tragarlos hemos como el sepulcro, vivos; y enteros, como los que caen en sima: (Sheol )
13 Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
Hallaremos riquezas de todas suertes: henchiremos nuestras casas de despojos:
14 Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
Echa tu suerte entre nosotros: tengamos todos una bolsa:
15 Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
Hijo mío, no andes en camino con ellos: aparta tu pie de sus veredas:
16 Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
Porque sus pies correrán al mal; e irán presurosos a derramar sangre.
17 Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
Porque en vano se tenderá la red delante de los ojos de toda ave.
18 Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
Mas ellos a su sangre espían, y a sus almas asechan.
19 Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
Tales son las sendas de todo codicioso de codicia, la cual prenderá el alma de sus poseedores.
20 Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
La sabiduría clama de fuera: en las plazas da su voz:
21 Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
En las encrucijadas de los murmullos de gente clama: en las entradas de las puertas de la ciudad dice sus razones:
22 Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
¿Hasta cuándo, o! simples, amaréis la simpleza, y los burladores desearán el burlar, y los insensatos aborrecerán la ciencia?
23 Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
Volvéos a mi reprensión: he aquí que yo os derramaré mi espíritu, y os haré saber mis palabras.
24 Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
Por cuanto llamé, y no quisisteis: extendí mi mano, y no hubo quien escuchase:
25 Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
Y desechasteis todo consejo mío, y no quisisteis mi reprensión:
26 Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
También yo me reiré en vuestra calamidad; y me burlaré cuando os viniere lo que teméis.
27 När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
Cuando viniere, como una destrucción, lo que teméis; y vuestra calamidad viniere como un torbellino: cuando viniere sobre vosotros tribulación y angustia:
28 Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
Entonces me llamarán, y no responderé: buscarme han de mañana, y no me hallarán:
29 Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
Por cuanto aborrecieron la sabiduría; y no escogieron el temor de Jehová:
30 Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
Ni quisieron mi consejo; y menospreciaron toda reprensión mía.
31 Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
Comerán pues del fruto de su camino; y de sus consejos se hartarán.
32 Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
Porque el reposo de los ignorantes los matará; y la prosperidad de los insensatos los echará a perder.
33 Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.
Mas el que me oyere, habitará confiadamente; y vivirá reposado de temor de mal.