< Ordspråksboken 1 >

1 Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
Izaga zikaSolomoni indodana kaDavida, inkosi yako-Israyeli:
2 Till att deraf lära vishet och tukt;
ukuba abantu bazuze ukuhlakanipha lokuzithiba; ukuba bazwisise amazwi okuqedisisa;
3 Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
ukuba bazuze impilo yokuzithiba lobuqotho, besenza okulungileyo, okufaneleyo lokuqondileyo;
4 Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
ukunika ulwazi kwabayizithutha, ulwazi lokukhetha okuqondileyo kwabatsha
5 Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
ukuthi ohlakaniphileyo alalele engeze ukufunda kwakhe, kuthi obonisisayo azuze izeluleko,
6 Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
ukuba abantu bazwisise izaga lemizekeliso, izitsho lamalibho abahlakaniphileyo.
7 Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
Ukwesaba uThixo kuyikuqala kwenhlakanipho, kodwa iziwula ziyakweyisa ukuqedisisa lokuzithiba.
8 Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
Lalela, ndodana yami, izeluleko zikayihlo njalo ungadeli imfundiso kanyoko.
9 Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
Kuzakuba ngumqhele omuhle ekhanda lakho lomgaxo wokucecisa intamo yakho.
10 Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
Ndodana yami, aluba izoni zikuhuga, ungaze wavuma.
11 Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
Nxa zisithi, “Woza sihambe; kasicathamele abantu sichithe igazi, kasicwathele omunye umuntu ongelacala;
12 Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol h7585)
kasibaginye bephila njengengcwaba, sibajwamule njengabawele emgodini; (Sheol h7585)
13 Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
sizazuza impahla ezinhle ezehlukeneyo sigcwalise izindlu zethu ngempango;
14 Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
phathisana lathi ukuze sibelesikhwama sinye”
15 Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
ndodana yami, ungahambi lazo, ungalugxobi olwakho ezindleleni zazo;
16 Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
ngoba ezabo inyawo zigijima ekoneni, bachitha igazi lula.
17 Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
Kakusizi ukuthiya ngembule lithe dandalazi emehlweni ezinyoni!
18 Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
Abantu laba bacathamela ukuchitheka kwelabo igazi; bajuma okwabo ukuphila.
19 Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
Sinjalo isiphetho salabo abadinga inzuzo ngobugebenga; kuyayichitha impilo yalabo abayitholayo.
20 Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
Ukuhlakanipha kuyamemeza emgwaqweni, kuphakamisa ilizwi lakho ezinkundleni;
21 Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
kuyanqongoloza lezindleleni okuxokozela khona, kuyatshumayela emasangweni omuzi kuthi:
22 Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
“Koze kube nini lina zithutha lithanda ubuthutha benu na? Koze kube nini izideleli zikholisa ukudelela leziphukuphuku zizonda ulwazi na?
23 Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
Lalelani ukukhuza kwami liphenduke! Ngizalivulela isifuba sami, ngilivezele imicabango yami.
24 Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
Kodwa ngenxa yokuthi langifulathela ngilibiza, kwangabi khona onginanzayo ngiselula isandla sami,
25 Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
njengoba lala izeluleko zami njalo kalavuma ukukhuza kwami,
26 Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
ngakho lami ngizahleka selihlupheka; ngizaliklolodela nxa lisehlelwa lusizi,
27 När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
nxa usizi lulehlela njengesiphepho; nxa incithakalo ilikhukhula njengesivunguzane, nxa usizi lezinhlupheko ziligabhela.
28 Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
Lapho-ke bazangibiza kodwa kangiyikusabela; bazangidinga bangangitholi.
29 Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
Ngoba babeluzonda ulwazi kabaze bakhetha ukwesaba uThixo
30 Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
ngoba kabavumanga iseluleko sami, badelela ukukhuza kwami,
31 Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
bazakudla izithelo zokuhamba kwabo basuthiswe ngezithelo zamacebo abo.
32 Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
Phela ubuhlongandlebe bezithutha buzazibulala, lokungananzi kweziphukuphuku kuzazibhubhisa;
33 Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.
kodwa lowo ongilalelayo uzahlala evikelekile ekhululekile, engesabi lutho olungamlimaza.”

< Ordspråksboken 1 >