Ordspråksboken 1
1 Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
The parablis of Salomon, the sone of Dauid, king of Israel;
2 Till att deraf lära vishet och tukt;
to kunne wisdom and kunnyng;
3 Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
to vndurstonde the wordis of prudence; and to take the lernyng of teching; to take riytfulnesse, and dom, and equyte;
4 Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
that felnesse be youun to litle children, and kunnyng, and vndurstonding to a yong wexynge man.
5 Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
A wise man heringe schal be wisere; and a man vndurstondinge schal holde gouernails.
6 Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
He schal perseyue a parable, and expownyng; the wordis of wise men, and the derk figuratif spechis of hem.
7 Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
The drede of the Lord is the bigynning of wisdom; foolis dispisen wisdom and teching.
8 Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
My sone, here thou the teching of thi fadir, and forsake thou not the lawe of thi modir;
9 Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
that grace be addid, ethir encreessid, to thin heed, and a bie to thi necke.
10 Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
Mi sone, if synneris flateren thee, assente thou not to hem.
11 Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
If thei seien, Come thou with vs, sette we aspies to blood, hide we snaris of disseitis ayens an innocent without cause;
12 Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol h7585)
swolowe we him, as helle swolowith a man lyuynge; and al hool, as goynge doun in to a lake; we schulen fynde al preciouse catel, (Sheol h7585)
13 Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
we schulen fille oure housis with spuylis; sende thou lot with vs,
14 Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
o purs be of vs alle;
15 Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
my sone, go thou not with hem; forbede thi foot fro the pathis of hem.
16 Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
For the feet of hem rennen to yuel; and thei hasten to schede out blood.
17 Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
But a net is leid in veyn bifore the iyen of briddis, that han wengis.
18 Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
Also `thilke wickid disseyueris setten aspies ayens her owne blood; and maken redi fraudis ayens her soulis.
19 Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
So the pathis of ech auerouse man rauyschen the soulis of hem that welden.
20 Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
Wisdom prechith with outforth; in stretis it yyueth his vois.
21 Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
It crieth ofte in the heed of cumpenyes; in the leeues of yatis of the citee it bringith forth hise wordis,
22 Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
and seith, Hou long, ye litle men in wit, louen yong childhod, and foolis schulen coueyte tho thingis, that ben harmful to hem silf, and vnprudent men schulen hate kunnyng?
23 Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
Be ye conuertid at my repreuyng; lo, Y schal profre forth to you my spirit, and Y schal schewe my wordis.
24 Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
For Y clepide, and ye forsoken; Y helde forth myn hond, and noon was that bihelde.
25 Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
Ye dispisiden al my councel; and chargiden not my blamyngis.
26 Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
And Y schal leiye in youre perisching; and Y schal scorne you, whanne that, that ye dreden, cometh to you.
27 När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
Whanne sodeyne wretchidnesse fallith in, and perisching bifallith as tempest; whanne tribulacioun and angwisch cometh on you.
28 Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
Thanne thei schulen clepe me, and Y schal not here; thei schulen rise eerli, and thei schulen not fynde me.
29 Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
For thei hatiden teching, and thei token not the drede of the Lord,
30 Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
nether assentiden to my councel, and depraueden al myn amendyng.
31 Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
Therfor thei schulen ete the fruytis of her weie; and thei schulen be fillid with her counseils.
32 Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
The turnyng awei of litle men in wit schal sle hem; and the prosperite of foolis schal leese hem.
33 Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.
But he that herith me, schal reste with outen drede; and he schal vse abundaunce, whanne the drede of yuels is takun awei.
