< Filipperbrevet 4 >

1 Så, mine käre och önskade bröder, min fröjd och min krona, blifver så ståndande i Herranom, mine älskelige.
Hagi nenfugata nensarogta, nagra navesi neramante'na tamage'naku nehumotma, tamagra nagri musezane, eri'zama eri'noazamofo nena'a mani'naze. E'ina hu'negu arone'nimota tamage hutma Ramofonte tamagra mani hanavetita maniho.
2 Evodiam förmanar jag, och Syntychen förmanar jag, att de äro ens till sinnes i Herranom.
Nagra tanasmuanki, Yuodia'ene Sintikigata'a Ramofo suza mani'naku mago tanarimpa hutna mani'o.
3 Ja, jag beder ock dig, min rättsinniga make, var dem behjelpelig, som med mig öfver Evangelium stridt hafva, samt med Clement, och andra mina medarbetare, hvilkas namn äro uti lifsens bok.
Nagra kantahinegoe, magoka eri'za e'nerumoka, ama a'trena zanaza huo, zanagra hanavetine nagrane megi'a vahera Knare Musenkea zamasmi'none. Ana nehuke zanagra Klemeni ene mago'a eri'za vahe'enena, zamagia asimu eri avontafepi krente'ne.
4 Fröjder eder i Herranom alltid; och åter säger jag: Fröjder eder.
Hakare zupa Ramofonkura muse hiho, ete mago ene neramasmue, muse hiho!
5 Edor saktmodighet låter allom menniskom kunnoga varda. Herren är när.
Tamagra atrenke'za knare agazone tamavu'tmavara vahe'mo'za keho, Ramo esia kna tva'o nehie.
6 Hafver ingen omsorg; utan edart begär vare kunnigt inför Gud, i all ting, med bön, åkallan, och tacksägelse.
Mago'a zankura tamagesa ontahitma, hakare zankura nunamu nehutma, upama hu'nesaza zanku Anumzamofo nesamitma, hakare zama huramante'nea zankura, Anumzamofona muse hunteho.
7 Och Guds frid, som öfvergår allt förstånd, förvare edor hjerta, och edart sinne, i Christo Jesu.
Anumzamofo rimpa frumo'a, agtere'neankitma vahe'mota antahita keta osuga hu'nonankino, tamagu'ane, antahintahi tamia Krais Jisasi kva huramantegahie.
8 Yttermera, käre bröder, hvad sant är, hvad ärligit är, hvad rätt, hvad kyskt, hvad ljufligit, hvad väl lyder; är någor dygd, och är något lof, tänker derefter.
Hagi vagare nanekea nafuhetane nasarhetma maka knafina tamavutamavama hanazana, na'amo tamage zana me'ne, na'ante vahe'mo'a antahi nemie, na'amo fatgoa hu'ne, na'amo avu sese hu'ne, na'amo vahe'mofona asane hugahie. Na'amo agi'a erisaga hugahie. So'e zantfama me'neniane, husga hunte'zama me'nesiana, anazante antahintahi nehutma hampona hutma maniho.
9 Hvad I ock lärt, och undfått, och hört, och sett hafven på mig, det görer; och så varder fridsens Gud med eder.
Nagrama nehugetma rempi nehutma e'neritma, nentahitma ke'naza avu'avaza nehinkeno, rimpa fru Anumzamo'a tamagrane manigahie.
10 Men jag är storliga fröjdad i Herranom, att I ären åter komne dertill, att I hafven omsorg om mig; ändock I väl allstädes omsorg haft hafven; men tiden sade icke så till.
Tamagrama nagriku'ma maka zupa tamagesa mago'ene antahi nenamiza zankura, nagra tusiza hu'na Ramofona muse hunentoe. Hianagi atupa knafina tamagrama nazahu kankamuna omane'ne.
11 Detta säger jag icke derföre, att mig något fattas; ty jag hafver lärt, ibland dem jag umgår, låta mig nöja.
Mago'a zanku atupama nehu'na ama kea nosue, nagra antahi'noe, mago'a zana rama'a antesuo, osi'a ante'nesuana, musenke hugahue.
12 Jag kan låg vara; jag kan ock hög vara; allestäds och i all ting är jag skickelig, både mätt och hungrig vara, både nog hafva och nöd lida.
Nagra maka zanku atupa'ma huanknafine, mika'zama meknafinena, nagra hakare oku'a me'nea kankmuna rempi nehue. Namu hanio, nagatesio, rama'a antesuo ontesuana akohena fru hu'na manigahue.
13 All ting förmår jag, genom Christum, som mig mägtigan gör.
Kraisi'a hanavea nenamigena, Agri hanavefi maka'zana amne hugahue.
14 Dock hafven I rätt gjort, att I hafven tagit eder min bedröfvelse till.
Hu'neanagi nagri knazampina tragotetma, knare hutma tamagra naza hu'naze.
15 Veten I ock väl, I Philipper, att af första Evangelii begynnelse, då jag drog utu Macedonien, ingen församling hafver något delat med mig, efter räkenskap, i utgift och uppbörd, utan I allena;
Tamagra Filipai kumate vahe'motma antahi'naze, Knare Musenkema pusante Masedonia atrete'na huama'ma hu'noana, mago mono nomo'e huno nagranena eme tragoteno, zagonazana eme onamizagena e'orinoe. Hagi tamagrake nami'naze.
16 Ty I sänden ena reso, och så andra, till mig i Thessalonica, till min nödtorft.
Tesalonaika mani'nogetma anahukna hutma mago'a zupa muse'zana atupamahure nami'naze.
17 Icke att jag söker sådana skänker; utan söker derefter, att uti edar räkenskap skall en öfverflödig frukt finnas.
Ama kema nehuana mago museza namihogu meme huna tamantahinogoe, hagi veva'ma hu'nare, Anumzamoma henka mizama tamamisigu nehue.
18 Ty jag hafver allt, och öfverflödar, och är uppfylld, sedan jag undfick, med Epaphroditus, det som ifrån eder sändt var, en söt lukt, ett offer, Gudi täckt och anammeligit.
Na'ankure rama'aza nagrira namizageno avite'ne, atupa'ma hu'noa zama'a mika eri'noe. Na'ankure Epafrotitusi musezama antageno erino e'nefina mananentake zama, Kresramana vu ofagna nehigeno, Anumzamo'a muse huno e'inahu musezana e'nerie.
19 Men min Gud skall eder uppfylla alla edra nödtorft, efter sina rikedomar i härlighetene, genom Christum Jesum.
Nagri Anumzamo, hakare atupa'ma hanaza zana tamigahie. Agri'a hanave'amo avite'negeno Krais Jisasimpi runtanino tamigahie.
20 Men Gudi och vårom Fader vare pris af evighet till evighet. Amen. (aiōn g165)
Menina tagri Anumzana tafati'mofo ra agia ami vava hanune. Tamage. (aiōn g165)
21 Helser all helgon i Christo Jesu. Eder helsa de bröder, som med mig äro.
Hagi Krais Jisasi naga'mota musenke huneramantoe. Nafuhe'zane, nagrane magopi nemanizamo'za musenke hurmantaze.
22 Eder helsa all helgon, enkannerliga de, som äro utaf Kejsarens hus.
Maka Anumzamofo naga'mo'za musenke hurmantaze. Sisa nompi nemanizamo'za musenke hurmantaze.
23 Vårs Herras Jesu Christi nåd vare med eder allom. Amen.
Ranti Jisas Kraisi asunku'zamo magoke magokemotma tamagrane mesnie.

< Filipperbrevet 4 >