< Filipperbrevet 2 >

1 Är nu någor förmaning när eder i Christo; är någor tröst i kärlekenom; är någor Andans delaktighet; är någor hjertelig kärlek och barmhärtighet;
Naizvozvo kana kune imwe kurudziro kuna Kristu, kana imwe nyaradzo yerudo, kana kumwe kudyidzana kweMweya, kana mune umwe moyo munyoro nemukunzwira tsitsi,
2 Så uppfyller mina glädje, att I ären ens till sinnes, lika kärlek hafvande, endrägtige, samhällige;
zadzisai mufaro wangu, kuti muve nefungwa imwe, muve nerudo rumwe, nemweya umwe, nendangariro imwe;
3 Att intet sker med kif eller fåfäng äro; utan med ödmjukhet räkne hvar den andra yppare än sig.
musingaiti chinhu nenharo kana nekuzvikudza kusina maturo, asi mukuzvininipisa kwemoyo umwe neumwe achikudza vamwe kukupfuurai pakunaka;
4 Ser icke hvar på sitt eget bästa, utan hvar och en på ens annars bästa.
umwe neumwe ngaarege kutarira zvake, asi umwe neumwe zvinhu zvevamwewo.
5 Hvar och en vare så till sinnes, som ock Christus Jesus var;
Nokuti fungwa iyi ngaive mamuri, yakange iri muna Kristu Jesuwo;
6 Hvilken, ändå han var i Guds skepelse, räknade han icke för rof Gudi jemlik vara;
iye ari muchimiro chaMwari, haana kurangarira kuti kuenzana naMwari kupamba;
7 Utan förnedrade sig sjelf, tagandes på sig en tjenares skepelse, och vardt lika som en annor menniska, och i åthäfvor funnen som en menniska;
asi wakazviita asina maturo, akatora chimiro chemuranda, akava mumufananidzo wevanhu;
8 Ödmjukade sig sjelf; vardt lydig intill döden, ja, intill korsens död.
akati awanikwa muchimiro chemunhu, akazvininipisa, akava wakateerera kusvikira parufu, irwo rufu rwemuchinjikwa.
9 Derföre hafver ock Gud förhöjt honom, och gifvit honom ett Namn, det öfver all namn är;
Naizvozvo Mwariwo wakamukudza zvikuru, akamupa zita rinopfuura zita rimwe nerimwe;
10 Att i Jesu Namn skola sig böja all knä, deras som i himmelen, på jordene, och under jordene äro;
kuti muzita raJesu ibvi rese rifugame, revekudenga nevepanyika, nevepasi penyika,
11 Och alla tungor skola bekänna, att Jesus Christus är Herren, Gud Fader till äro;
uye rurimi rwega-rwega rwupupure kuti Jesu Kristu ndiye Ishe, kuve rumbidzo yaMwari Baba.
12 Så, mine älskelige, som I alltid hafven varit lydige, icke allenast i mine närvaro, utan ock nu mycket mer i mine frånvaro, skaffer med fruktan och bäfvan, att I salige varden.
Naizvozvo, vadikanwi vangu, sezvamakateerera nguva dzese, kwete sepakuvapo kwangu chete, asi ikozvino kunyanyisa pakusavapo kwangu, shandai ruponeso rwenyu pachenyu nekutya nekudedera;
13 Ty Gud är den som verkar i eder både vilja och gerning, efter sitt goda behag.
nokuti ndiMwari anoshanda mamuri, zvese kuda nekuita nekuda kwechido chake chakanaka.
14 Görer all ting utan knorr och tvekan;
Itai zvinhu zvese musinganyunyuti nekupikisana;
15 På det I mågen vara oförtalade och rene, och Guds barn ostraffelige, midt ibland det vanartiga och vrånga slägtet; ibland hvilka lyser såsom ljus i verldene;
kuti muve vakachena uye vasina chavangapomerwa, vana vaMwari vasina gwapa pakati perudzi rwakakombama nekutsauka, vamunopenya pakati pavo sezviedza munyika,
16 Att I blifven vid lifsens ord, mig till en berömmelse på Christi dag, att jag icke fåfängt lupit, eller fåfängt arbetat hafver.
muchitaridza shoko reupenyu, pakuzvikudza kwangu nezuva raKristu, kuti handina kumhanya pasina, kana kushanda pasina.
17 Och om jag än offras öfver edra tros offer och Gudstjenst, så gläder jag mig, och fröjdar mig med eder alla.
Asi kana neni ndikadururwa sechibairo chinodururwa pamusoro pechibairo nebasa rerutendo rwenyu, ndinofara uye ndinofara nemwi mese.
18 För det sammas skull skolen I ock glädjas, och skolen glädjas med mig.
Nekuda kweizvozvi imwiwo mufare uye mufare pamwe neni.
19 Men jag hoppas i Herranom Jesu, att jag innan kort varder sändandes till eder Timotheum; att jag ock må varda vid ett godt mod, då jag förnimmer huru med eder tillstår.
Asi ndinovimba muna Ishe Jesu kutumira Timotio kwamuri nekukurumidza, kuti iniwo ndifare pandinoziva zviri maererano nemwi.
20 Ty jag hafver ingen, den som så alldeles lika med mig till sinnes är, den så hjerteliga omsorg hafver för eder.
Nokuti handina munhu ane fungwa yakadaro, achava nehanya zvirokwazvo nezvenyu.
21 Ty de söka alle efter sitt eget, icke det Christo Jesu tillhörer.
Nokuti vese vanozvitsvakira zvavo, kwete zvinhu zviri zvaKristu Jesu.
22 Men I veten, att han bepröfvad är; ty såsom ett barn med fadrenom, hafver han med mig tjent uti Evangelio.
Asi munoziva kutendeka kwake, kuti semwana kuna baba wakashanda pamwe neni paevhangeri.
23 Honom hoppas mig nu sända, det första jag hafver besett min ärende.
Zvino ndiye wandinotarisira kutumira kwamuri pakarepo, kana ndaona zvakanangana neni;
24 Jag tröstar ock på Herran, att jag ock sjelf snart kommandes varder.
asi ndinovimba muna Ishe kuti iniwo ndomene ndichakurumidza kuuya.
25 Mig hafver ock synts nödtorftigt vara sända till eder Epaphroditum, brodren, min medhjelpare och medstridare, och edar Apostel, den ock mig uti mine nödtorft tjenar;
Asi ndakaona zvakafanira kutuma kwamuri Epafrodito, hama, nemushandi pamwe neni neuto pamwe neni, asi nhume yenyu nemushumiri wekushaiwa kwangu;
26 Efter han hade en åstundan till eder alla, och var storliga bekymrad deraf, att I sport haden honom krankan;
sezvo akange achikushuvai mese, uye akatambudzika, nokuti makange manzwa kuti wakange achirwara.
27 Som han ock visserliga var dödssjuk; men Gud förbarmade sig öfver honom; och icke allenast öfver honom, utan ock öfver mig, att jag icke skulle få sorg på sorg.
Nokuti zvirokwazvo wakange achirwara ari pedo nekufa; asi Mwari wakamunzwira tsitsi; kwete iye ega, asi neni, kuti ndirege kuva neshungu pamusoro peshungu.
28 Jag hafver nu sändt honom dess snarare, att I skolen få se honom, och dess gladare varda igen, och jag dess mindre sorg hafva.
Naizvozvo ndakashingaira zvikuru kumutuma, kuti kana momuonazve mufare, neni shungu dzangu dziderere zvikuru.
29 Så undfår nu honom i Herranom med alla glädje; och de sådane äro, dem hafver i vördning;
Naizvozvo mugamuchirei muna Ishe nemufaro wese, uye mubate vakadai neruremekedzo;
30 Ty för Christi verks skull var han dödenom så när kommen, att han fögo tänkte på lifvet; på det han skulle tjena mig i edar stad.
nokuti nekuda kwebasa raKristu wakaswedera pakufa, asingarangariri upenyu hwake, kuti akwanise kushaiwa kundishumira kwenyu.

< Filipperbrevet 2 >