Filemonbrevet 1
1 Paulus, Christi Jesu fånge, och Timotheus, brodren, dem älskeliga, och vårom hjelpare Philemon;
Paul, a prisoner of Christ Jesus, and Timothy our brother, to Philemon our beloved and fellow-worker,
2 Och de älskeliga Apphie, och Archippo, vår medstridare, och den församling som i ditt hus är:
and to Apphia our sister, and to Archippus our fellow-soldier, and to the church in thy house:
3 Nåd vare med eder, och frid af Gudi vårom Fader, och Herranom Jesu Christo.
Grace to you and peace from God our Father and the Lord Jesus Christ.
4 Jag tackar min Gud, och hafver din åminnelse alltid i mina böner;
I thank my God always, making mention of thee in my prayers,
5 Efter jag hörer af din kärlek, och den tro som du hafver till Herran Jesum, och emot all helgon;
hearing of thy love, and of the faith which thou hast toward the Lord Jesus, and toward all the saints;
6 Att din tro, som vi hafve med hvarannan, må kraftig varda, genom kunskapen på allt godt, som I hafven i Christo Jesu.
that the fellowship of thy faith may become effectual, in the knowledge of every good thing which is in you, unto Christ.
7 Ty vi hafve stor glädje och hugnad af din kärlek; att helgonen äro hjerteliga vederqvickte af dig, käre broder.
For I had much joy and comfort in thy love, because the hearts of the saints have been refreshed through thee, brother.
8 Derföre, ändock jag hafver i Christo en stor tröst, till att bjuda dig det du bör göra;
Wherefore, though I have all boldness in Christ to enjoin thee that which is befitting,
9 Dock likväl, för kärlekens skull, beder jag heldre, jag som en sådana är, nämliga den gamle Paulus, och ännu derutöfver en Jesu Christi fånge.
yet for love’s sake I rather beseech, being such a one as Paul the aged, and now a prisoner also of Christ Jesus:
10 Så förmanar jag dig, för min son Onesimo, den jag födde i minom bandom;
I beseech thee for my child, whom I have begotten in my bonds, Onesimus,
11 Den dig fordom onyttig var, men nu både dig och mig väl nyttig är;
who once was unprofitable to thee, but now is profitable to thee and to me:
12 Hvilken jag nu igensändt hafver; men anamma du honom, såsom mitt hjerta.
whom I have sent back to thee in his own person, that is, my very heart:
13 Jag hade velat behålla honom när mig, att han skulle tjent mig i din stad, uti Evangelii bandom;
whom I would fain have kept with me, that in thy behalf he might minister unto me in the bonds of the gospel:
14 Men jag ville intet göra utan ditt samtycke; på det ditt goda icke skulle vara nödgadt, utan sjelfviljogt.
but without thy mind I would do nothing; that thy goodness should not be as of necessity, but of free will.
15 Men derföre tilläfventyrs for han sin väg till en tid, att du skulle få honom evigan igen; (aiōnios g166)
For perhaps he was therefore parted [from thee] for a season, that thou shouldest have him for ever; (aiōnios g166)
16 Icke nu såsom en tjenare, utan mer än en tjenare; ja, såsom en älskelig broder, besynnerliga mig; huru mycket mer dig, både efter köttet, och efter Herran?
no longer as a servant, but more than a servant, a brother beloved, specially to me, but how much rather to thee, both in the flesh and in the Lord.
17 Hvar du nu håller mig för din medbroder, så anamma honom lika som mig.
If then thou countest me a partner, receive him as myself.
18 Om han dig någon skada gjort hafver, eller något skyldig är, det räkna mig till.
But if he hath wronged thee at all, or oweth [thee] aught, put that to mine account;
19 Jag Paulus hafver detta skrifvit med mine hand, jag vill betalat; att jag icke skall säga, att du dig sjelfvan mig pligtig äst.
I Paul write it with mine own hand, I will repay it: that I say not unto thee that thou owest to me even thine own self besides.
20 Ja, käre broder, städ till att jag hafver lust af dig i Herranom; vederqvick mitt hjerta i Herranom.
Yea, brother, let me have joy of thee in the Lord: refresh my heart in Christ.
21 Jag hafver skrifvit dig till, förtröstandes på dina lydaktighet; vetandes att du gör väl mer, än jag säger.
Having confidence in thine obedience I write unto thee, knowing that thou wilt do even beyond what I say.
22 Dermed bered mig herberge; ty jag hoppas att jag, med edra böners hjelp, eder gifven varder.
But withal prepare me also a lodging: for I hope that through your prayers I shall be granted unto you.
23 Helsa dig Epaphras, min medfånge i Christo Jesu;
Epaphras, my fellow-prisoner in Christ Jesus, saluteth thee;
24 Marcus, Aristarchus, Demas, Lucas, mine hjelpare.
[and so do] Mark, Aristarchus, Demas, Luke, my fellow-workers.
25 Vårs Herras Jesu Christi nåd vare med edar anda. Amen.
The grace of our Lord Jesus Christ be with your spirit. Amen.
